Bo-Göran Åstrands 60-år firades med ett porträtt målat av Ninni Heldt.

Biskop Bo-Göran efter fem år: ”Borgå stift ska inte luta sig förnöjt tillbaka”

BORGÅ STIFT.

Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som
”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut.

27.11.2024 kl. 10:00

Vilken är den märkligaste händelse du minns från dina fem år som biskop?

– Dagen på vårvintern 2020 när jag stod i butiken här i Borgå med ett paket spenatsoppa i handen, och de ringde från Yle och sade att vi står inför en pandemi. Jag gick ut i bilen och googlade snabbt vad det handlade om och 10–15 minuter senare gav jag en intervju. Jag var ny som biskop då. Sedan började allt stängas.

Vad sade du i intervjun?

– Att vi står inför en stor osäkerhet och att vi måste hålla ihop och möta det här tillsammans. Då kunde jag inte föreställa mig någonting av det som väntade. Ingen visste på månader vilken vändning allt skulle ta, inte myndigheterna, inte medicintillverkarna.

Och kriget i Ukraina?

– Den morgonen i februari 2022 ringde de mig också och frågade när jag kunde vara i en studio i Böle. Om 50 minuter, sade jag. Det var en speciell atmosfär den morgonen; folk från militärledningen kom och gick. Och sedan höll jag radioandakten den kvällen.

Det sägs ibland att kyrkan inte är densamma efter pandemin. Är det så?

– Det kom en stor trötthet efteråt, både bland anställda och medlemmar. Så mycket hade situationen krävt av alla. Att göra om minnesstunder, smågrupper, alla format så alla kunde närvara. Men den tröttheten börjar vara förbi.

Det positiva av pandemin?

– Tekniken i församlingarna tog sjumilasteg. På tre månader nådde det man annars behöver ha en strategi och minst en treårsplan för … De unga medarbetarna steg fram i församlingen! Före det hade jag hunnit se några gudstjänster streamas med skakiga telefonkameror och tänkt: Är det där allt vi har att ge? Men de unga tog över: Det här fixar vi. Det här måste vi skaffa. Sådan här utrustning behöver vi.

Fem år som biskop, har du någon gång känt att du i någon fråga borde ha varit snab­bare på bollen?

– Borgå stift är i ett läge där vi fortsatt har en hög kyrkotillhörighet. Ur den synvinkeln går det bra. Vi har kunnat luta oss bakåt och tycka att det är ett slags mätare på att det finns en mening i det här. Men nu är vi vid en punkt där det gäller för oss att tänka strategiskt och vara benägna att förändras och utvecklas.

"Jag ser fram emot att få träffa gänget varje gång. Tapio leder oss på ett bra sätt och alla får tänka högt. I biskopsmötet får vi vara oss själva."

– Jag är inte säker på det här grundkonceptet i längden, att bara ha så många medlemmar som möjligt. Vi ser unga familjer välja att inte längre döpa sina barn. Det är en tyst markering, ett slags frågetecken inför vår gemenskap. Kyrkan är till för att ge mera mening, samhörighet och gemenskap. Vi, och jag, måste ta till oss frågetecknen innan de är utropstecken.

Det talas allt oftare om att fler funktioner i kyrkan borde koncentreras kring biskop och stift, ”stiftsmodellen”. Vad är din åsikt?

– Den gör mig fundersam. I Borgå stift sitter vi överallt utom på Åland ihop med ett annat finskt stift, i samfälligheterna. Hur delar du då upp kyrkor, ekonomi, personal och annat så att man kunde tala om ert och vårt?

Stiftet behöver präster också. Många lediga prästtjänster i stiftet har ibland inte en enda sökande.

– Jag har som biskop vigt 29 präster och 19 diakoner på fem år. Det blir en prästvigning på trettondagen och en till på pingstdagen och så är det tre–fyra präster till. Just nu är det smått kö till tjänsterna här i regionen, och på Åland. Det är Österbotten som just nu inte drar. Rekryteringen är just nu den stora utmaningen.

Vem som än är biskop i Borgå är delar av Öster­botten alltid kritiska till honom. Du har avhållit en präst från tjänst, den laestadianska väckelsen hotar gå ur kyrkan …

– Ja, det ska jag säga att det har varit utmanande lägen. Men jag har för vana att ta kontakt när det kärvar och är jätteglad för att en grupp inom (laestadianska) LFF hade sin dörr öppen. Dem har jag träffat regelbundet. Men jag ser utmaningarna. Riskerna och var det kan sluta. Men så länge man kan sitta vid samma bord och vara rakt på sak är jag inte rädd.

Du har gett fyra kyrkoherdar i Österbotten fria händer att besluta hur fridsföreningarna får verka i deras församlingar. Det bäddar väl för att väckelsen till sist går sin väg?

– Jag ser det inte så där. Kyrkoherdarna har i kyrkolagen och kyrkoordningen ett rörelseutrymme för att hitta en lämplig väg kring till exempel nattvard i egna bönehus. Jag litar på dem. Om jag som biskop försökte styra över församlingarna skulle jag krympa det utrymmet. Men vill man missbruka det utrymmet, så gör man ju det då.

Som biskop har du också uppdrag utanför stiftet. Är det tyngre eller lättare att åka till exempel till kyrkomötet än att resa i stiftets egna ärenden?

– Kyrkomötet varierar. Där är utskottsarbetet ofta tungt. Nu senast satt vi hela veckan och processade biskoparnas förslag till lösning i äktenskapsfrågan. Mötena var givande, men tuffare än förr. Hur vi än vrider och vänder så är vi fifty-fifty i utskottet.

Tror du förslaget går igenom?

– Man kommer hursomhelst att fortsätta viga (regnbågs­par) i kyrkan. Kyrkomötet är starkt delat och förslaget kräver trefjärdedels majoritet. Går inte det här igenom måste vi ändå ställa oss frågan: Vad gör vi nu? Hur ska vi ha det? Det är i kyrkomötets händer. Vi har ingen annan att gå till. Så ett positivt beslut skulle ge arbetsro i kyrkan, och utrymme för alla.

Och biskopsmötet med de andra biskoparna?

Biskopsmötet är en kraftkälla, ett direkt kollegialt stöd. När jag åker dit ser jag fram emot att få träffa gänget och att få sitta tillsammans med dem. Tapio (ärkebiskop Luoma) leder oss på ett bra sätt och alla får tänka högt. Vi får vara oss själva. Vi diskuterar öppet och vågar också vara kritiska till varandra.

– Dagen den 29 september 2019 när jag biskopsvigdes är också en av de finaste dagarna i mitt liv. Biskopskollegerna från hela Norden andra delar av världen var här, och folk från hela stiftet. Och framför allt var människorna här! Den dagen tänker jag på i situationer när det är utmanande i det här jobbet. Den dagen skulle jag inte vilja vara utan.

Fakta: Bo-Göran Åstrand

  • Född 1964, uppvuxen i Överpurmo.
  • Vigd till präst 1991 och verkade hela sin tid som församlingspräst i 28 år i Jakobstads svenska församling.
  • Kandiderat tre gånger i biskopsval, blev 2019 vald att efterträda avgående Björn Vikström.
  • Gift med Karin Åstrand som är diakonissa.
  • Porträttet av Bo-Göran Åstrand målades till 60-årsdagen av konstnären Ninni Heldt.
Jan-Erik Andelin


KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17