Biskoparna är kritiska till Israels respons på Hamas blodiga terror.

Velar kyrkan inför krigen kring Israel?- två biskopar svarar

ISRAEL-PALESTINA.

Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken.

22.11.2024 kl. 16:36

Vid det årliga Israel-Palestinaseminariet i Tapio­lan seurakunta i Esbo blev det i augusti 2023 en ordväxling som fortfarande ger ringar på vattnen.

I ett slags man-mot-man med höjda pekfinger möttes biskopen i Kuopio stift Jari Jolkkonen och de finländska Israelföreningarnas ordförande Risto Huvila från den lokala pingstkyrkan.

Den palestinsk-jordanska lutherska kyrkans biskop Munib Younan var där, likaså Palestinas ambassadör; Huvila undrade varför man talar så mycket om palestiniernas mänskliga rättigheter när de inte ens själva har sett till att hålla regelrätta val i Palestina på över 16 år.

Biskop Jari Jolkkonen, vars stift har en vänkyrka i den palestinsk-jordanska kyrkan och dess drygt 2 000 medlemmar, for i sin tur ut mot Huvila – som han i dag för Kyrkpressen tycker kom in i samtalet von oben.

”Den kristna sionism du står för är en apart­heidpolitik som inte har någon plats i mitt stift, och om det kommer an på mig, inte i vår kyrka!”, sade Jari Jolkkonen 2023.

"Kristna sionister har inget slutmål för Israel."

”För komplicerat att uttala sig”

Fyra månader senare anföll palestinska Hamas den 7 oktober byar i Israel. Invällande al Nukhba-krigare dödade och sårade över 4 000 personer och kidnappade 250.

Några veckor senare svarade Israel med massiv militär styrka i Gaza. Operationen pågår fortfarande ett år senare; flera Hamasledare har dödats och eliminerats.

För Finlands evangelisk-lutherska kyrka och för många andra i västvärlden blev konflikten än mer svårtydd.

– Hamas attack var förfärlig och ska fördömas i skarpaste ordalag. Men Israels hämnd­aktioner har också varit överdimensionerade och orimliga, säger biskop Jari Jolkkonen.

Efter några vädjanden om snabb fred den första månaden har de flesta kyrkor varit rätt så villrådigt tysta.

– Vi hade planer på ett uttalande men insåg att det blir för komplicerat. Om inte USA:s påtryckningar på Israel biter, varför skulle de lyssna på finländska lutherska biskopar …? säger Jari Jolkkonen.

”Nya frön av hat”

– Hamas attack var avskyvärd och i den dödades över tusen personer. Men nu har 40 000 människor dödats i Gaza och över 100 000 skadats, säger biskopen i Esbo Kaisa­mari Hintikka.

– Omkring 650 000 barn har inte fått gå i skola på ett år, med allt vad det betyder. Gaza, där livet redan tidigare var utsiktslöst, har jämnats med marken. Vad nyttar det till? Vi sår bara frön till mera hat.

Kaisamari Hintikka är en av landets internationellt mest erfarna biskopar efter uppdrag bland annat vid Lutherska världsförbundet i Genève.

Till årsdagen av 7 oktober-massakern gjorde hon i år tillsammans med ärkebiskop Tapio Luom­a­ och Tomi Järvinen från Kyrkans Utlandshjälp ett uttalande som i huvudsak krävde aktivare steg av Israel för fred.

Kyrkans medieapparat hann dock inte med i skeendena, så de tres vädjan om ”bestående fred i Mellanöstern” hann inte ta ställning till Irans omfattande missilattack på Israel kort två dagar innan – ett anfall av en annan fullvärdig FN-stat.

Den humanitära sidan av kriget borde man som kristen hur som helst ta hänsyn till, anser Kaisamari Hintikka.

Är kyrkan försiktig för att så centrala sällskap i kyrkan som Israels vänner eller Kristdemokraterna är pro-Israel?

– Varför tänker du att de är ”centrala sällskap” i kyrkan? Kanske de bara är de mest högljudda.

"Det här ger Kyrkornas världsråd ett pinsamt skimmer."

”Ny antisemitism i kyrkorna”

Vid den kristna lobbyorganisationen European Coalition for Israel (ECI) i Bryssel är dess finlandssvenska grundare Tomas Sandell kritisk till världsekumenikens och Kyrkornas världsråds avoga inställning till Israel.

– Hintikka kommer från en miljö som sedan en konferens i Durban 2001 har arbetat för att bojkotta, sanktionera och sälja ut ägande i Israel. Kyrkornas världsråd har haft svårt att anta IHRA-konventionen mot antisemitism, vilket ett 40-tal länder redan har gjort. Det ger rådet ett pinsamt skimmer, säger han.

”Kristna sionister har ingen målbild”

Biskoparna Hintikka och Jolkkonen anser båda att det viktigt att diskutera vidare med de kretsar de betecknar stå för kristen sionism.

– De har ju ingen bild av vilket slutmål Israel ska ha. Antingen ska palestinierna bli andra klassens medborgare i Israel med sämre mänskliga rättigheter. Eller så ska de fördrivas till grannländerna, vilket är etnisk rensning, säger biskop Jari Jolkkonen till Kyrkpressen.

Tomas Sandell anser att resonemanget speglar en okunskap om både problematiken och alternativen. Själv tror han mest på en enstatslösning, där palestinierna förblir kvar i området med självstyre eller autonomi inom Israel.

– Statsvetenskapen har många modeller. Schweiz eller Åland är bara några, säger han.

ECI bygger enligt Tomas Sandell inte sin verksamhet på den Israelbild som till exempel många evangelikala kristna i USA har.

– Vi bygger inte på apokalyptiska visioner. Sionismen bygger i all enkelhet på judarnas rätt till en egen stat med självbestämmanderätt; om Guds trofasthet till sitt folk, på förbundstanken.

Biskop Jari Jolkkonen säger att ingången i frågan borde vara de 170 000 palestinska kristnas, de som själva ”står i kläm mellan Israels myndigheter och Hamas som hotar bränna deras kyrkor”.

– De är de som en gång var urkyrkan. Märkliga, omstridda tolkningar av profetior i Gamla testamentet kan inte lösa dagens problem. Det funkar inte. Och kristna i Palestina har väl i så fall del av samma löften? Då ska vi väl inte vända dem mot våra systrar och bröder? säger Jari Jolkkonen.

Jan-Erik Andelin


Världen. De svenska socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin föreslår att de svenska helgdagarna ses över i en särskild utredning. Hon tycker att Sverige behöver en muslimsk helgdag. 8.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Under lördagen samlas barnkörerna i de nyländska prosterierna till barnkörsstämma i Borgå. Barnen uppträder med sång på torget kl. 15. Vid regn flyttas torgkonserten till domkyrkan. 7.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är inga problem att få barnen att sjunga gospel. Anna-Pia Svarvar i Larsmo är nästan chockerad över hur snabbt de lär sig både text och stämmor. 6.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Folkmusikern Maria Kalaniemi återvänder i sin nyaste produktion till sina finlandssvenska rötter. 5.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det nya församlingshemmet i Esse byggs vid åstranden, på samma plats där det gamla församlingshemmet stod. 5.5.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Du kan klä dig hur som helst i Helsingfors utan att sticka ut”, säger en av mina bekanta ett par veckor före min flytt till huvudstaden. 5.5.2011 kl. 00:00

Ledare. Den första maj vajar den blåvita flaggan officiellt för det finländska arbetets dag. För många handlar det mest om struvor och ballonger, men i glammet kan det vara skäl att reflektera över arbetets dag, och det faktum att den fokuserar något vi gemensamt behöver slå vakt om. 5.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Under året kommer Kyrkpressen att förnyas både till utseende och uppbyggnad. Vad och vem skulle du skriva om ifall du skulle hoppa in som redaktör på Kyrkpressen en vecka? Bland annat den frågan ställdes en grupp läsare inför när de gästade redaktionen för att tycka till om tidningen. 4.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet pågår som bäst i Åbo. Se bilder! 4.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. När nya Nykarleby församling inleder sin verksamhet 2013 kan den börja nästan från tomt bord. 4.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet förde på tisdagen en lång diskussion om ett ombudsinitiativ som värnar om kyrkans enhet. Initiativtagarna föreslog att det grundas en arbetsgrupp med företrädare för olika synsätt och traditioner i kyrkan för att stärka kyrkans enhet i mångfalden av röster. 4.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet inledde vårsessionens arbete med en remissdiskussion om kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna. Utredningen fick kritik för att den inte innehöll något åtgärdsförslag; Kyrkostyrelsen hade föreslagit att utredningen endast antecknas till kännedom. Kyrkomötet remitterade ärendet till förvaltningsutskottet. 3.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Då ecklesiastikrådet Pekka Huokuna presenterade framställningen om att infoga bestämmelser om ett diakonat i den kyrkliga lagstiftningen konstaterade han att förslaget nu handlar om ett ämbete skilt från prästämbetet. 3.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet förde på måndag kväll en livlig remissdiskussion om Kyrkostyrelsens framställning om att kyrkoherdar i första hand väljs genom indirekt val. 3.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. – Den vuxna tron kan sätta den gemensamma förståelsen framför sin egna, sade ärkebiskopen när han öppnade kyrkomötet i dag. 2.5.2011 kl. 00:00

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17