Biskoparna är kritiska till Israels respons på Hamas blodiga terror.

Velar kyrkan inför krigen kring Israel?- två biskopar svarar

ISRAEL-PALESTINA.

Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken.

22.11.2024 kl. 16:36

Vid det årliga Israel-Palestinaseminariet i Tapio­lan seurakunta i Esbo blev det i augusti 2023 en ordväxling som fortfarande ger ringar på vattnen.

I ett slags man-mot-man med höjda pekfinger möttes biskopen i Kuopio stift Jari Jolkkonen och de finländska Israelföreningarnas ordförande Risto Huvila från den lokala pingstkyrkan.

Den palestinsk-jordanska lutherska kyrkans biskop Munib Younan var där, likaså Palestinas ambassadör; Huvila undrade varför man talar så mycket om palestiniernas mänskliga rättigheter när de inte ens själva har sett till att hålla regelrätta val i Palestina på över 16 år.

Biskop Jari Jolkkonen, vars stift har en vänkyrka i den palestinsk-jordanska kyrkan och dess drygt 2 000 medlemmar, for i sin tur ut mot Huvila – som han i dag för Kyrkpressen tycker kom in i samtalet von oben.

”Den kristna sionism du står för är en apart­heidpolitik som inte har någon plats i mitt stift, och om det kommer an på mig, inte i vår kyrka!”, sade Jari Jolkkonen 2023.

"Kristna sionister har inget slutmål för Israel."

”För komplicerat att uttala sig”

Fyra månader senare anföll palestinska Hamas den 7 oktober byar i Israel. Invällande al Nukhba-krigare dödade och sårade över 4 000 personer och kidnappade 250.

Några veckor senare svarade Israel med massiv militär styrka i Gaza. Operationen pågår fortfarande ett år senare; flera Hamasledare har dödats och eliminerats.

För Finlands evangelisk-lutherska kyrka och för många andra i västvärlden blev konflikten än mer svårtydd.

– Hamas attack var förfärlig och ska fördömas i skarpaste ordalag. Men Israels hämnd­aktioner har också varit överdimensionerade och orimliga, säger biskop Jari Jolkkonen.

Efter några vädjanden om snabb fred den första månaden har de flesta kyrkor varit rätt så villrådigt tysta.

– Vi hade planer på ett uttalande men insåg att det blir för komplicerat. Om inte USA:s påtryckningar på Israel biter, varför skulle de lyssna på finländska lutherska biskopar …? säger Jari Jolkkonen.

”Nya frön av hat”

– Hamas attack var avskyvärd och i den dödades över tusen personer. Men nu har 40 000 människor dödats i Gaza och över 100 000 skadats, säger biskopen i Esbo Kaisa­mari Hintikka.

– Omkring 650 000 barn har inte fått gå i skola på ett år, med allt vad det betyder. Gaza, där livet redan tidigare var utsiktslöst, har jämnats med marken. Vad nyttar det till? Vi sår bara frön till mera hat.

Kaisamari Hintikka är en av landets internationellt mest erfarna biskopar efter uppdrag bland annat vid Lutherska världsförbundet i Genève.

Till årsdagen av 7 oktober-massakern gjorde hon i år tillsammans med ärkebiskop Tapio Luom­a­ och Tomi Järvinen från Kyrkans Utlandshjälp ett uttalande som i huvudsak krävde aktivare steg av Israel för fred.

Kyrkans medieapparat hann dock inte med i skeendena, så de tres vädjan om ”bestående fred i Mellanöstern” hann inte ta ställning till Irans omfattande missilattack på Israel kort två dagar innan – ett anfall av en annan fullvärdig FN-stat.

Den humanitära sidan av kriget borde man som kristen hur som helst ta hänsyn till, anser Kaisamari Hintikka.

Är kyrkan försiktig för att så centrala sällskap i kyrkan som Israels vänner eller Kristdemokraterna är pro-Israel?

– Varför tänker du att de är ”centrala sällskap” i kyrkan? Kanske de bara är de mest högljudda.

"Det här ger Kyrkornas världsråd ett pinsamt skimmer."

”Ny antisemitism i kyrkorna”

Vid den kristna lobbyorganisationen European Coalition for Israel (ECI) i Bryssel är dess finlandssvenska grundare Tomas Sandell kritisk till världsekumenikens och Kyrkornas världsråds avoga inställning till Israel.

– Hintikka kommer från en miljö som sedan en konferens i Durban 2001 har arbetat för att bojkotta, sanktionera och sälja ut ägande i Israel. Kyrkornas världsråd har haft svårt att anta IHRA-konventionen mot antisemitism, vilket ett 40-tal länder redan har gjort. Det ger rådet ett pinsamt skimmer, säger han.

”Kristna sionister har ingen målbild”

Biskoparna Hintikka och Jolkkonen anser båda att det viktigt att diskutera vidare med de kretsar de betecknar stå för kristen sionism.

– De har ju ingen bild av vilket slutmål Israel ska ha. Antingen ska palestinierna bli andra klassens medborgare i Israel med sämre mänskliga rättigheter. Eller så ska de fördrivas till grannländerna, vilket är etnisk rensning, säger biskop Jari Jolkkonen till Kyrkpressen.

Tomas Sandell anser att resonemanget speglar en okunskap om både problematiken och alternativen. Själv tror han mest på en enstatslösning, där palestinierna förblir kvar i området med självstyre eller autonomi inom Israel.

– Statsvetenskapen har många modeller. Schweiz eller Åland är bara några, säger han.

ECI bygger enligt Tomas Sandell inte sin verksamhet på den Israelbild som till exempel många evangelikala kristna i USA har.

– Vi bygger inte på apokalyptiska visioner. Sionismen bygger i all enkelhet på judarnas rätt till en egen stat med självbestämmanderätt; om Guds trofasthet till sitt folk, på förbundstanken.

Biskop Jari Jolkkonen säger att ingången i frågan borde vara de 170 000 palestinska kristnas, de som själva ”står i kläm mellan Israels myndigheter och Hamas som hotar bränna deras kyrkor”.

– De är de som en gång var urkyrkan. Märkliga, omstridda tolkningar av profetior i Gamla testamentet kan inte lösa dagens problem. Det funkar inte. Och kristna i Palestina har väl i så fall del av samma löften? Då ska vi väl inte vända dem mot våra systrar och bröder? säger Jari Jolkkonen.

Jan-Erik Andelin


skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

bnö. Busslaster har kommit till hennes förbönskvällar genom åren, brev fyllda av oro har skickats till hennes adress. 17.3.2016 kl. 11:26

musik. Sari Murtonen vid Östra Finlands universitet har intervjuat tio unga vuxna om vad de uppfattar som andlig musik. 17.3.2016 kl. 15:23

vanda. Nu är Vandaförsamlingarna och Vanda stad eniga om hur kvarteret vid Dickursby kyrka ska utvecklas. 17.3.2016 kl. 11:02

själavård. Nu går det att fylla i ett kort för att informera vårdpersonal om att du önskar förbön eller nattvard om du råkar ut för en olycka eller sjukdom. 17.3.2016 kl. 11:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48