Jyri Komulainen är en aktiv debattör – också i de mer aggressiva sociala medierna.

Sociala medier ger kyrkan mest importerad wokedebatt och split

sociala medier.

Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva.

12.11.2024 kl. 19:00

– X och dess algoritmer har sedan Elon Musk blev ägare förändrats verkligen mycket. Det är på inga vis ett samtalsforum längre. Det är ett slagfält och ett allmänt gatuslagsmål, säger teologen Jyri Komulainen.

Han är 56, forskare och teolog och var i tio år biskopsmötets sekreterare. Han hör till de få inom kyrkan som tar fajten med den nya tidens slagbultar i det hårdnande klimatet på det sociala mediet X.

Med internationella mått har han inga stora skaror som följer honom där, på det före detta Twitter. Följarna är omkring 6 000. Men han håller ut och tweetar, intuitivt och snabbt.

– Det islamofobiska trollandet där är kraftigt av en del finländska politiker, till och med riksdagsledamöter. Min agenda är att påminna om att vanliga muslimer är vanliga människor, och om att hatprat som riktas mot dem inte bara är fel, utan också ett farligt hot mot vår finländska samhällsfred.

Men det är ensamt i debatten. Andra i kyrkan kan gilla hans inlägg, men få går med i diskussionerna, kompar eller ger spridning, säger han.

Ärkebiskopens (Tapio Luoma) och de andra biskoparnas kommunikation betecknar han som ”mest typisk kommunikation från en institution”.

– Det är aforistiska tankar, bibelverser och sedan någon gång ett politiskt ställningstagande, som i vintras när ärkebiskopen ganska explicit kritiserade Petteri Orpos regering.

Yttre polarisering tar sig in i kyrkan

Jyri Komulainen arbetar sedan fyra år tillbaka inom Kyrkans forskning och utbildning och har varit med om att skriva den evangelisk-lutherska kyrkans fyraårsberättelse.

Den är i sin egen lite speciella tradition ett slags forskningsöversikt, främst över vad kyrkans egna forskare har gjort. Utifrån det ger forskarna rekommendationer om hur det kunde vara klokt för kyrkan att gå vidare.

Jyri Komulainen är en udda fågel i forskarteamet vid Kyrkostyrelsen. De flesta andra är sociologer och religionsvetare; han är som teolog så kallad systematiker och inriktad på hur kristet tänk svarar mot ideologier i samhället just nu. Så han har haft ansvar för kapitlet om hur kyrkan har stött ihop med det omgivande samhället åren 2019–2023.

Polariseringen är den stora frågan. Ofta spiller en yttre diskussion i samhället in i kyrkan och skapar läger också där. Rapporten citerar religionsvetaren Tuomas Äystö om att ”kyrkan är så stor och mångfacetterad att delarna i den ofta till slut samtalar via medierna”.

Först listar Jyri Komulainen riksdagsledamot Päivi Räsänens rättssak. Efter att ha kritiserat kyrkans engagemang i Pride 2019 fick hon ett åtal om hets mot folkgrupp. Hon har friats i två instanser, men fallet är nu i Högsta domstolen och väntas bli en vattendelare i frågor om religions- och yttrandefrihet.

Fyraårsberättelsen konstaterar att fallet Räsä­nen har påverkat den offentliga bilden av kyrkan, även om hon själv flera gånger har talat om att gå ur, och mycket av hennes stöd kommer från andra kyrkor och samfund.

Biskopar på olika linjer

Också i andra incidenter har kyrkans representanter skapat turbulens med att ta ställning i frågor som upplevts politiska.

Hösten 2023 tog Helsingforsförsamlingen Haagan seurakunta på X ställning mot rege­ring­ens nedskärningspolitik som ”gudlös”. Man citerade Matteusevangeliet, om att frånta dem som har lite också det de har.

Två biskopar tänkte olika här. Helsingfors stifts egen biskop Teemu Laaja­salo påminde varnande om att människor ur alla partier hör till församlingen. Ärkebiskop Tapio Luoma ansåg för sin del att det hör till kyrkans mandat att säga till när det behövs.

"Woke är ett problematiskt ord. Men används nu också i kyrkan."

Representanter för kyrkan har kritiserat köttproduktion, skatteflykt eller ställt sig bakom proteströrelsen Elokapina, vilket i en del fall har slutat med att kyrkan har backat i konflikten.

Kyrkans mission har fått kritik för påstådda vänstersympatier. Finska Missionssällskapet deltog 2021 i kampanjen 430 miljoner mot skatteflykt. På det reagerade Centralhandelskammarens vd Juho Romakkaniemi, med rötter i Samlingspartiet. Han ansåg att FMS ställde sig bakom ”yttervänsterns” intressen.

Tycker illa om ordet "woke"

Polariseringen går snabbt med allt aggressivare sociala medier som X, som också importerar motsättningar, främst från USA

– Ta ordet woke som numera också förekommer i inlägg i kyrkan. Alla frågor som kräver att man ger social rättvisa en tanke buntas ihop till en sån här halmgubbe i debatten som man sedan kritiserar. Dygdsignalering eller moralposering är andra begrepp från ett amerikanskt kulturkrig, säger Jyri Komulainen.

Vill man i kyrkorna ta intryck från stora världen önskar Jyri Komulainen att vi skulle lyssna mera på det globala syd.

– I Afrika, Asien och Latinamerika görs teologi om till exempel fattigdom på ett sätt som hjälper kyrkorna i norr. Den verklighet som de här kyrkorna lever i står ju också på många sätt närmare Bibelns värld, säger han.

Kyrkpressen har tidigare (KP nr 13) rapporterat om växande tolerans för tro, och om mäns och pojkars nya andliga intresse, som är ett av de större temana i fyraårs­berättelsen.

Sedan intervjun gjordes har Jyri Komulainen meddelat att han tar paus med sitt konto på plattformen X.

Jan-Erik Andelin


FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58