Forskarna Marina Lindell och Janne Berg gräver i hur polariserade vi finlandssvenskar är, och hur vi kan närma oss varandra.

Affektiv polarisering – då ”de” är dumma i huvudet

POLARISERING.

Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi.

Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra.

4.10.2024 kl. 20:22

Hur polariserade är vi i Svenskfinland och hur kan vi motverka att vi börjar tänka och tycka så pass olika att det blir svårt att samarbeta? De här frågorna tampas ett gäng statsvetare med vid Åbo Akademi. Två av dem är projektforskare Janne Berg och projektledaren Marina Lindell.

De säger att Finland inte är så värst polariserat om man jämför med andra länder. Däremot har polariseringen i Finland ökat lite om man ser på utvecklingen de senaste 20 åren. Det är ungefär så länge man har forskat på riksdagsval här och samlat data som kan användas i polariseringsforskningen.

– I en demokrati behöver vi ha olika åsikter. Definitionen av en demokrati är ju inte att alla tycker lika, säger Janne Berg.

Men en stor polarisering leder rakt till andra diket vad gäller förutsättningar för demokrati.

– USA har till exempel blivit mer ideologiskt polariserat, åsikterna har gått isär. Landet har också blivit mer affektivt polariserat, man ogillar det andra partiet mer. Ökningen har varit ganska kraftig under de år man har mätt den.

Där kan man se stormningen av Kapitolium som en följd av en så pass stark polarisering att en del av folket vägrar att acceptera ett valresultat. Man tänker att de som man själv inte stöder har manipulerat det.

– Det man är rädd för då ett samhälle blir mer polariserat är väl just det, att människor blir så enögda att de tänker att hela systemet är korrupt om ett parti man inte stöder kommer till makten, säger Berg.

– På individnivå tänker jag på sådana saker som att det kan bli svårt att hitta en partner. Om man träffar någon som tycker annorlunda än en själv och direkt tänker ”vi kan absolut inte bli tillsammans”.


Svenskfinland som enpartistat

Forskningsprojektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) undersöker särskilt affektiv polarisering, som Berg nämnde i samband med utvecklingen i USA.

Affektiv polarisering innebär att man inte bara stöder sin egen grupp, utan att man också utvecklar starka känslomässiga reaktioner. Man känner stark sympati för den egna gruppen och ogillar de politiska motståndarna.

Om du själv till exempel stöder SFP:s politiska ideologi, men samtidigt tycker att Sannfinländare inte bara för en dålig politik, utan att de också är lite dumma i huvudet – då är det frågan om affektiv polarisering.

Om man ser på Finland i ett internationellt perspektiv hör vi till de minst polariserade länderna i världen. Det här säger Marina Lindell att kan bero på att vi länge hade konsensuspolitik i Finland.

– Man kunde regera över blockgränserna. Det spelade inte så stor roll vilket parti som var störst, för man försökte ändå hitta kompromisser. Det förändrades då Sannfinländarna blev så stora. Man ser ganska tydligt att polariseringen ökade i Finland efter det.

Man kunde ändå tänka att Svenskfinland skulle vara skyddat från de här tendenserna. Hur stora kan klyftorna bli inom en språklig minoritet där sammanhangen är små?

– Svenskfinland är ett väldigt speciellt fall. Vi har ett starkt parti i SFP som får många finlandssvenskars röster. I ett internationellt perspektiv är det en underlig kontext. Omkring 70 procent av finlandssvenskarna röstar på ett och samma parti. Om Svenskfinland vore en nation skulle det närmast vara en enpartistat, säger Janne Berg.

Det korta svaret på frågan är alltså nej – Svenskfinland är inte särskilt polariserat. Åtminstone inte i en politisk kontext.

Lindell och Berg med team ser dock inte bara på polarisering mellan politiska partier och deras anhängare, även om det är det klassiska sättet att definiera affektiv polarisering i akademiska sammanhang.

– I nyare forskning, och också i den forskning vi gör, så inser vi ju att det också finns andra politiska grupper än partier och partianhängare, säger Berg.

För de flesta finländare har kanske inte en så stark identitet i det parti man röstar på. Istället kan vissa sakfrågor vara särskilt viktiga för en, må det då röra skarv, varg, vaccin, invandringspolitik, minoriteters rättigheter eller vindkraft.


Generation z utmärker sig

Gänget bakom forskningsprojekt har faktiskt kikat på hur polariseringen ser ut mellan olika generationer och mellan kön i Svenskfinland.

De har mätt politiskt ideologi och deltagarna har själva fått uppskatta hur långt vänster eller högerut de befinner sig på en skala mellan ett och tio.

Den största skillnaden de hittat i Svenskfinland finns i generation z, alltså i den yngsta generationen av röstberättigade. Där finns en skillnad på 1,7 i medeltal mellan män och kvinnor. Motsvarande siffra bland generationen babyboomers, generationen född efter kriget, ligger på 0,46.

– Det är ingen stor skillnad, men generation z verkar vara mer ideologiskt polariserade än äldre generationer just nu. Man pratar mycket om att unga män får mer högerkonservativ värderingar, men det vi hittills sett är att det snarare är unga kvinnor som rör sig längre vänsterut, säger Berg.

Han konstaterar vidare att det blir intressant att se vad som blir följderna av det här. Vad händer till exempel med nativiteten om kommande generationer får svårare att mötas på mitten rent ideologiskt?


Då hjärnan sållar går det snett

Men vad är det som göra att polariseringen ökar då den ökar? Jo, det finns några olika förklaringsmodeller.

Det finns teorier om hur vi lätt börjar konsumera bara sådant innehåll som stöder våra egna åsikter – det som kallas filterbubblor.

Samtidigt finns det också forskning som säger att det här inte är så utbrett, att de flesta människor nog möter en strid ström av information från olika håll.

– Däremot, inom psykologisk forskning pratar man om kognitiv bias. Det innebär att vi tar till oss information som stöder vår egen uppfattning mycket bättre än sådan information som går emot vår egen uppfattning, säger Berg.

Då vi tillhör en viss grupp vill vi också se den gruppen i en så positiv dager som möjligt, och hjärnan sållar intrycken åt oss.

– Sen tycker människor överlag inte så mycket om att debattera med vänner och familj. Man vill inte bli osams med folk så man säger inte sin åsikt. Eller också uppstår ett grupptryck. Man vill inte säga emot gruppen, men man lyssnar på dem och flyttas omedvetet i sin egen position.

Det är alltså mycket psykologi bakom varför vi polariseras, men också samhälleliga förändringar påverkar.

– De senaste åren har vi sett många stora samhällsförändringar där partierna inte riktigt har levererat i resultat. Då uppkommer nya partier som erbjuder enkla lösningar som är lätta att ta till sig, även om det rör ganska komplexa problem, säger Lindell.


En supporter byter inte fotbollslag

Polarisering är i ropet just nu, även om fenomenet alltid funnits. På sociala medier hörs de som ropar högst, och i traditionella medier fokuserar man på nyheter, stora förändringar, stora rubriker. Det kan snedvrida vår bild och få oss att tro att extrema åsikter är vanligare än de faktiskt är.

Traditionellt tänker man på affektiv polarisering i termer av att man tycker om den egna gruppen och tycker illa om en annan grupp.

– Nu har man börjat se att man kanske inte behöver tycka jättemycket om sin egen grupp, men att man kanske tycker väldigt illa om andra. Och det blir ju skadligt. Att man tycker om sin egen grupp, det skapar engagemang. Men då man börjar tycka riktigt illa om de andra och faktiskt inte ser att man har något gemensamt, då blir det inte bra för samhället, förtroendet, demokratin och samarbetet, säger Lindell.

Man kan mäta polarisering genom att be folk svara på hur mycket de tycker om sin ingrupp, alltså det egna partiet eller gänget, och hur mycket de tycker om sin utgrupp, alltså ett annat parti eller andra meningsmotståndare. Polarisering kan alltså förändras i flera riktningar.

En hel del av ens grundläggande värderingar och identiteter formas tidigt: i barndom, ungdom och tidig vuxenålder. Uppväxtmiljö, familjens värderingar och samhällspåverkan spelar en viktig roll här.

Identitet och värderingar utvecklas dock hela livet, men vissa frågor sitter hårdare åt än andra. Man kanske kan byta partner och favoritband, men aldrig fotbollsklubb.


Annorlunda fredagsmys

Men den stora frågan kvarstår: hur kan man motverka polarisering?

– På individnivå kan man fundera på hur mycket man själv umgås med människor som har andra åsikter, annan bakgrund eller en annan tro än en själv, och kanske också faktiskt sätta sig ner och lyssna på någon av annan åsikt. Ta in vad de säger utan att direkt säga emot, säger Berg.

Det finns också belägg för att ju mer du umgås med människor som du kan tänkas ha fördomar mot, desto mindre fördomsfull blir du. Det bygger förstås på att kontakten är positiv.

Men att vistas i sammanhang där man förenas kring ett intresse eller liknande kan vara en bra plattform för att börja gilla människor som tycker annorlunda, och på så vis minska på fördomarna.

– Sen kan man också fundera på en fråga där man har en stark åsikt och aktivt försöka tänka ut tre bra argument mot den egna åsikten, säger Lindell.

Kanske kan det minska våra egna tendenser till polariseringen en trist fredagskväll i november, då det inte går något bra på tv.

Text och foto: Rebecca Pettersson


extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58