De frivilliga är ovärderliga i församlingarna, vid sidan om den anställda personalen.

”En omsorgstagande församling är framtiden”

Helsingfors.

Diakoniarbetarna i Helsingfors berättar om den nöd de ser i samhället. Varje dag fattar de tuffa beslut om vilka som ska få hjälp och hur. Men hur länge orkar de?

11.9.2024 kl. 13:59

Överallt i stiftet ser diakoniarbetarna en förändring nu: Klientantalet ökar, både bland yngre och äldre. Det berättar Cecilia Forsén, stiftssekreterare för diakoni i Borgå stift.

– Ökningen började redan vid coronan, men med den regering vi har nu eskalerar den.

En konkret hjälpform diakonin använder sig av är att dela ut mat. Frikyrkan Andreaskyrkan på Högbergsgatan i Helsingfors delar varje torsdag ut allt fler matkassar till hjälpbehövande.

– Före coronan hade vi ca 200 kunder, nu är vi uppe i över 500 i veckan, berättar Markus Österlund, pastor och församlingsledare i Andreaskyrkan. De hjälpsökande är en brokig skara av äldre, studerande, arbetslösa och barnfamiljer.


Bland annat för att uppmärksamma diakonins situation ordnade diakoniarbetarna i Helsingfors prosteri i samband med Diakonidagen en paneldiskussion i Johannes vardagsrum. Susanna Landor, Tua Sandell, Cecilia Forsén och Markus Österlund satt med i panelen, som modererades av Christina Elving-Andersén. FOTO: ULRIKA LINDBLAD



De fattiga tappar modet

Finlands regering får inga höga poäng av diakonipanelen.

– De som var fattiga sedan tidigare tappar modet nu, säger Tua Sandell, diakonissa i Petrus församling.

Susanna Landor, chefredaktör på Åbo underrättelser och tidigare diakoniarbetare, menar att vi i Finland är uppvuxna med tanken att samhället ska vara rättvist. Vi har en moralisk skyldighet att ta hand om alla.

– Nu ser vi det motsatta i regeringens politik, som skär mest av dem som har minst, och det känns väldigt illa.


Hur orkar diakoniarbetarna? Och är de rustade att möta utmaningarna?

– Mera praktiskt arbete och insyn i samarbeten redan i utbildningen skulle vara bra, säger Cecilia Forsén. Men som kyrka har vi också i uppgift att utbilda.

– Diakonin är den vackraste arbetsgemenskap jag fått ingå i. Man stöttar varann i alla lägen, berättar Susanna Landor. Diakoniarbetare är verkligen inga väna kaffedrickande varelser, de fattar tuffa beslut alla dagar.

– Många diakoniarbetare jobbar hårt och är trötta. Jag är orolig över hur länge vi kommer att kunna hjälpa, säger Cecilia Forsén.

– Att dra gränser är svårt, men man måste, för behoven är så enorma, säger Markus Österlund. Försöker man göra allt går man själv under och då hjälper man ingen.


Frivillighet är kyrkans väg framåt

– Jag tror att en omsorgstagande, diakonal församling är framtiden för kyrkan, säger Cecilia Forsén. Alla församlingsengagerade har en uppgift i att se och hjälpa varandra. Vi slits för mycket isär i våra kyrkor, när vi borde ta hand om varandra för att orka.

Vi är alla sårbara och utsatta i något skede av vårt liv, menar hon.

– Andreaskyrkan är ett fint exempel på en omsorgstagande församling. Också vi behöver ett system där alla hjälps åt och får en uppgift, oberoende i vilken ställning man är.

Diakonipanelen är överens om att frivilliga är ovärderliga i verksamheten, men hur lätta de är att få med råder det en viss oro kring. I nuläget är det mest nypensionerade som ställer upp. Kan de unga engageras i högre grad?

Mari Johnson i publiken, projektkooridinator i Vanda svenska församling, kommenterar frivilligarbetarna:

– Vi behöver skapa utrymme och gemenskap för de frivilliga och signalera att vi gör det här tillsammans. Vi måste våga visa att vi litar på de unga, ge dem en roll. Samtidigt behöver vi vara med och stöda dem. De unga söker en andlighet de inte hittar annanstans i samhället, och det ska vi ta vara på.

Text: Ulrika Lindblad


KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44