Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

"Jag tror många upplever ungdomsarbetet som ganska kämpigt"

UNGDOMSFRÅGOR.

Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet.

2.9.2024 kl. 17:01

Då vi hörs är Christer ”Chrisu” Romberg inne på sina första timmar som sakkunnig i ungdomsfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Men det råder ingen tvekan om att han har erfarenhet från fältet.

– På mitt förra jobb, alltså igår, var jag ännu ungdomsarbetsledare i Sibbo.


Vad lockade dig till jobbet vid KCSA?

– Jag har jobbat som ungdomsarbetsledare i 15 år. Jag kände att jag ville anta nya utmaningar, och jag har alltid tänkt att det vore roligt att göra det här någon gång.

– Det här jobbet är mångsidigt. Det finns tusen saker man kunde göra. Sen måste man bara avgränsa det och se vad man faktiskt kan göra.

– Jag vill tillföra något av värde. Ungdomsarbetsledarna ska ha konkret nytta av vad vi gör här.


Vilka erfarenheter tar du med dig från din bakgrund som ungdomsarbetsledare?

– Jag vet ju vad ungdomsarbetet går ut på. Jag känner till utmaningar. Många har en utmanande uppväxt i det att världen känns otrygg, och man tar väldigt aktivt del av vad som händer via some.

– Jag har jobbat med den problematik som finns på fältet. Det är en resurs.

Det är mycket snack om just det här, att unga mår dåligt. Vad är omfattningen av det?

– Jag upplever inte att unga som kollektiv mår dåligt. Men det finns en viss polarisering.

– För de som känner sig utanför finns det möjlighet att hitta nätverk på internet där man kan känna sig hemma. Samtidigt ledde covid till att angsten inför det sociala ökade, och det är svårt. Vi är ändå flockdjur, så om man har svårt med det sociala blir ungdomstiden väldigt jobbig.

– Om jag jämför med hur det sett ut tidigare tror jag å andra sidan att det blivit betydligt bättre till exempel för sexuella minoriteter.


Mot bakgrund av det här, hur mår ungdomsarbetsledarna i dag?

– Jag tror att många upplever ungdomsarbetet som ganska kämpigt. Jag tycker inte om att hela tiden prata om covid, men på något plan städar vi ännu upp efter det. Det var så mycket som byggts upp som plötsligt tog slut, och sen skulle allt dras igång igen.

Jag tycker inte om att hela tiden prata om covid, men på något plan städar vi ännu upp efter det. Det var så mycket som byggts upp som plötsligt tog slut, och sen skulle allt dras igång igen.

– Det ledde dels till att man kunde avsluta verksamhet som inte fungerat så bra på ett naturligt sätt. Men det blev också en nystart med en ny generation ungdomar. Det är tungt att dra det och man ser att många är trötta och slitna.

– Många har också tjänstgjort troget i många år och närmar sig penisonen. Att då hitta inspiration och ork till att möta de här utmaningar, det är inte lätt. Med det sagt känns det ändå som att det vänder åt rätt håll.


Var ska ungdomsarbetsledare som har det kämpigt söka stöd och inspiration?

– Jag tror att många får stöd i kollegiet. Det är också mycket roligare att jobba om man märker att ungdomarna själva vill vara med och förvekliga så att det inte bara blir en enmansshow. Unga som läser det här, ta kontakt och visa initiativ på din ort!


Om du skulle få obergränsat med resurser, vad skulle du då vilja göra för unga i Borgå stift?

– En hjälpledarpool är något som diskuterats på Ungdomens kyrkodagar. Jag tror det skulle vara intressant att kunna utbyta hjälpledare mellan församlingarna. Det skulle kräva en del mentorering eftersom det kan se rätt olika ut mellan församlingarna. Men jag tror att många skulle må bra av se något annat och kunna ge ny input.

– Det togs beslut om det här på UK i fjol, så under min tid här ska jag försöka se till att det blir verklighet.

Text: Rebecca Pettersson


BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54