Här suddas gränser mellan titlar och andliga uttryck ut – runt kaffebordet ryms alla

kyrkkaffe.

Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen.

28.8.2024 kl. 16:43

Ett tydligt minne från gudstjänsterna i bönehuset där jag växte upp, är stunden efter att sista psalmen tonat ut, mötesledaren avslutat med en bön och doften av kaffe börjat sprida sig mellan bänkraderna. ”Nu är alla välkomna på servering”, annonserades, medan den tunga skjutväggen till församlingssalen drogs åt sidan. I det ögonblicket kikade jag, mina syskon och kusiner på varandra med ett flin medan vi satte oss på bänkkanten, redo att se vem av oss som skulle vara den första att hoppa upp och kila till kaffebordet. I någon mån händer detta fortfarande när vi ses på gudstjänst tillsammans. Eftersmaken av predikan byts relativt snabbt ut mot en iver över att se vilken typ av bulle det bjuds på idag.

Kyrkkaffe – ett koncept som praktiseras mer eller mindre konsekvent i de flesta församlingar, har ingen sakramental status, men ska trots det inte förringas. Att mötas kring något så avväpnande som en kopp kaffe eller ett kex ger utrymme för att lära känna varandra, inte sällan dessutom över generations-, ursprungs- eller socioekonomiska gränser. Det finns egentligen inte någon annan plats som liknar kyrkkaffebordet, inte ens i församlingen. Här suddas gränser mellan titlar och andliga uttryck ut. Runt kaffebordet ryms alla.

Det finns egentligen inte någon annan plats som liknar kyrkkaffebordet, inte ens i församlingen.

Jag kommer att tänka på en man jag blev bekant med i den församling jag var med i för några år sedan. På grund av utmaningar med det egna måendet klarade han sällan av att delta i den formella delen av gudstjänsten, men han var gärna med och serverade kaffe efteråt. Flera gånger hände det även att han bakat något som han bjöd på. ”Jag kan inte predika”, sa han till mig en gång, ”men jag kan baka.” Detta var hans gudstjänst.

Ingrid Riska jobbar som värdinna i Petrus församling och till hennes arbetsuppgift hör ofta att förbereda kyrkkaffet. När jag frågar henne vilken betydelse hon tror att den platsen har i gudstjänsten svarar hon: ”Jag tror att det betyder en hel del – gudstjänstbesökare vill inte bara se varandras ryggar i kyrksalen. Vi är skapade till gemenskap.”

Eftersom jag nu framställer kyrkkaffet som någon slags ”quick fix”/ snabblösning för värdefull gemenskap, bör det uppenbara kanske tilläggas: människomöten är inte per automatik smärtfria eller ens särskilt avslappnade. I församlingen finns människor med tankar och värderingar långt i linje med mina egna, men det är också här jag mött personligheter som provocerat mig som allra mest. Däremot tror jag att sociala färdigheter, karaktär och resiliens för livet utvecklas just när vi utsätts för denna typ av utmanande situationer. Förhoppningsvis lär vi oss även med tid och erfarenhet att navigera tryggt igenom dem.

Mycket i vår tidsålder går att digitalisera och effektivisera, men inte det mellanmänskliga. Det finns inga genvägar för det som enligt Jesus verkade vara församlingens viktigaste uppdrag – att älska varandra. Den egna kapaciteten räcker inte till detta, men i mänsklighetens sprickor kan Guds nåd verka. Där kan ett hej i förbifarten, någon som ser en i ögonen, ett halvkul skämt, en bön eller ett delat förtroende ha större betydelse än vi anar. Mellan allt detta finns livet i Guds församling, och ofta finns där även kaffe.

Text: Edit Koskinen


Tvillingarna Andtfolk bor tillsammans och klär sig lika. Att se lika ut är en del av deras image bland annat då de sjunger. 8.8.2012 kl. 13:28

syrien. Många kristna flyr från striderna i Syrien. Många flyr från hot. 6.8.2012 kl. 10:22

skola. Ungdomar i Europa har en ärlig vilja att att lära sig mer om varandras världsåskådningar. 2.8.2012 kl. 09:14

os. Både andakter och gudstjänst i radio anknyter till OS i sommar. 31.7.2012 kl. 09:44

djur. Jord- och skogsbruksministeriet utreder ifall lagen kunde tillåta djurslakt med religiösa riter utan bedövning. 28.7.2012 kl. 06:00

sport. Präster från Storbritanniens nio största religioner finns på plats under olympiska spelen som börjar i morgon. 26.7.2012 kl. 11:51

djur. I Tuna församling i Sverige var djur välkomna på söndagens gudstjänst. 24.7.2012 kl. 11:35

norge. För ett år sedan skakades Norge och hela världen av ondskan. Enligt Per Arne Dahl måste sorgen få ta tid. 22.7.2012 kl. 06:00

radio. Under sommarmånaderna bjuder Radio Vega på en rad specialgudstjänster. 20.7.2012 kl. 14:19

brödkö. Många diakonimottagningar har minskad bemanning eller stängt under sommaren. Också brödköer är stängda. 19.7.2012 kl. 13:45

Kyrkor i London uppmanas ringa i sina klockor och be för de olympiska spelen som inleds nästa vecka. 17.7.2012 kl. 08:00

påven. Biskopen i Helsingfors katolska stift Teemu Sippo hoppas att påven och patriark Kirill kunde träffas i Finland. 16.7.2012 kl. 15:34

Johanna Norrdahl jobbar i Jordanien med humanitär hjälp. Men hennes hjärta är i Sideby. 14.7.2012 kl. 20:00

Kommuniteten Taizé har komponerat en sång på finska. 13.7.2012 kl. 17:02

Söndagens gudstjänst i Lönneberga kyrka i Småland fick ställas in på grund av översvämningen. 11.7.2012 kl. 15:35

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00