Regeringen skär i budgetförslaget för nästa år de medel som hittills har betalats till den evangelisk-lutherska kyrkan. Nedskärningen är från 124 miljoner euro i år ett klipp ner till 105 miljoner euro.
"Inget stöd, utan lagstadgade pengar"
– Det är egentligen inte fråga om statens stöd till kyrkan. Det är ersättning för såna uppdrag som kyrkan gör för det övriga samhället, alltså finansiering, skriver kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen i en e-post till Kyrkpressen.
Sedan år 2004 betalar staten pengarna med motiveringen att den evangelisk-lutherska kyrkan sedan dess sköter om begravningsväsendet för alla i Finland.
Före det uppbars skilda gravavgifter för avlidna som inte hörde till folkkyrkan. För pengarna från staten tar kyrkorna också tillvara de historiska värdena i kyrkor och andra äldre byggnader som också används för andra kulturevenemang.
Pengarna täcker inte på långt när hela kostnaden som går på över 160 mijoner euro per år. Sedan lagen om hur det här ska finansieras slogs fast 2015 har beloppen börjat släpat efter, anser Pekka Huokuna. Det innebär att staten finansierar de här kostnaderna med knappa 65 procent av de verkliga utgifterna.
Drabbar inte kyrkans ekonomi som helhet
Vid Kyrkostyrelsen är finansminister Riikka Purras (Sannf) nedskärningar ingen överraskning. I själva verket har kyrkan enligt Kyrkpressens uppgifter legat lågt i frågan.
Staten betalar knappt 65 procent av de verkliga utgifterna.
För medan kyrkans medlemsantal sjunker, ökar kyrkskatteintäkterna fortfarande och kyrkan tuffar på med en överraskande stark ekonomi. I fjol tog kyrkan för första gången in kyrkoskatt för över en miljard euro.
Det ska framför allt komma sig av att kyrkans medlemmar hör till den ålderskategori vars intäkter fortsätter öka. Pensionerna indexjusterades kraftigt vilket också har bidragit till att kyrkans ekonomi på kort sikt inte är problematisk. I fjol växte kyrkskatteintäkterna med rekordartade 11,7 procent.
Kyrkans intäkter har också ökat tack vare med vårdreformen. Då lades avdragen i kommunbeskattningen om. Eftersom kyrkskatten beräknas med samma avdragsmodell som kommunskatten, blev det ett nätt litet netto för många av kyrkans församlingar.
Struket avdrag blir pengar för kyrkan
Ytterligare pengar blir det för kyrkan efter att Petteri Orpos (Saml) regeringen i april i år strök arbetsinkomstavdraget i kommunbeskattningen. Det gjorde man för att stärka kommunernas ekonomi – men det stärker därmed automatiskt också kyrkans ekonomi.
– Ökningen är på samma nivå som vid vårdreformen. Just nu räknar vi med att med oförändrad kyrkskatt kunna stärka församlingsekonomierna med omkring 50 miljoner euro, säger Pekka Huokuna.
Inför vårdreformen vid nyår 2023 önskade Finansministeriet och Kyrkostyrelsen att församlingar och samfälligheter skulle sänka kyrkskatteprocenten. Enligt Pekka Huokuna ska omkring två tredjdelar av församlingar och samfälligheter enligt Pekka Huokuna ha struntat i gesten och behållit pengarna.
"Diskussionen om vilka uppgifter kyrkan ska sköta har vi oundvikligen framför oss."
Kvar står ändå frågan om det är riktigt att kyrkan inte får ersättning för tjänster man gör också för samhällets omkring två miljoner finländare som inte betalar någon kyrkoskatt. Begravningsplatser kan man ur hälsoskyddssynpunkt inte vara utan, någon måste sköta dem, anse Pekka Huokuna.
Tror du kyrkan för framtiden kommer att diskutera sina uppgifter i samhället om statsanslaget permanent sjunker?
– Ja, den diskussionen har vi oundvikligen framför oss, säger Pekka Huokuna.
– – –
Av orsaker på redaktionen besvarade Pekka Huokuna Kyrkpressens frågor per e-post.
