– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

Riikka Purra skär i kyrkans anslag – "Orättvist", men kyrkan klarar sig

KYRKA OCH STAT.

Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan.

12.8.2024 kl. 12:30

Regeringen skär i budgetförslaget för nästa år de medel som hittills har betalats till den evangelisk-lutherska kyrkan. Nedskärningen är från 124 miljoner euro i år ett klipp ner till 105 miljoner euro.

"Inget stöd, utan lagstadgade pengar"

– Det är egentligen inte fråga om statens stöd till kyrkan. Det är ersättning för såna uppdrag som kyrkan gör för det övriga samhället, alltså finansiering, skriver kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen i en e-post till Kyrkpressen.

Sedan år 2004 betalar staten pengarna med motiveringen att den evangelisk-lutherska kyrkan sedan dess sköter om begravningsväsendet för alla i Finland.

Före det uppbars skilda gravavgifter för avlidna som inte hörde till folkkyrkan. För pengarna från staten tar kyrkorna också tillvara de historiska värdena i kyrkor och andra äldre byggnader som också används för andra kulturevenemang.

Pengarna täcker inte på långt när hela kostnaden som går på över 160 mijoner euro per år. Sedan lagen om hur det här ska finansieras slogs fast 2015 har beloppen börjat släpat efter, anser Pekka Huokuna. Det innebär att staten finansierar de här kostnaderna med knappa 65 procent av de verkliga utgifterna.

Drabbar inte kyrkans ekonomi som helhet

Vid Kyrkostyrelsen är finansminister Riikka Purras (Sannf) nedskärningar ingen överraskning. I själva verket har kyrkan enligt Kyrkpressens uppgifter legat lågt i frågan.

Staten betalar knappt 65 procent av de verkliga utgifterna.

För medan kyrkans medlemsantal sjunker, ökar kyrkskatteintäkterna fortfarande och kyrkan tuffar på med en överraskande stark ekonomi. I fjol tog kyrkan för första gången in kyrkoskatt för över en miljard euro.

Det ska framför allt komma sig av att kyrkans medlemmar hör till den ålderskategori vars intäkter fortsätter öka. Pensionerna indexjusterades kraftigt vilket också har bidragit till att kyrkans ekonomi på kort sikt inte är problematisk. I fjol växte kyrkskatteintäkterna med rekordartade 11,7 procent.

Kyrkans intäkter har också ökat tack vare med vårdreformen. Då lades avdragen i kommunbeskattningen om. Eftersom kyrkskatten beräknas med samma avdragsmodell som kommunskatten, blev det ett nätt litet netto för många av kyrkans församlingar.

Struket avdrag blir pengar för kyrkan

Ytterligare pengar blir det för kyrkan efter att Petteri Orpos (Saml) regeringen i april i år strök arbetsinkomstavdraget i kommunbeskattningen. Det gjorde man för att stärka kommunernas ekonomi – men det stärker därmed automatiskt också kyrkans ekonomi.

– Ökningen är på samma nivå som vid vårdreformen. Just nu räknar vi med att med oförändrad kyrkskatt kunna stärka församlingsekonomierna med omkring 50 miljoner euro, säger Pekka Huokuna.

Inför vårdreformen vid nyår 2023 önskade Finansministeriet och Kyrkostyrelsen att församlingar och samfälligheter skulle sänka kyrkskatteprocenten. Enligt Pekka Huokuna ska omkring två tredjdelar av församlingar och samfälligheter enligt Pekka Huokuna ha struntat i gesten och behållit pengarna.

"Diskussionen om vilka uppgifter kyrkan ska sköta har vi oundvikligen framför oss."

Kvar står ändå frågan om det är riktigt att kyrkan inte får ersättning för tjänster man gör också för samhällets omkring två miljoner finländare som inte betalar någon kyrkoskatt. Begravningsplatser kan man ur hälsoskyddssynpunkt inte vara utan, någon måste sköta dem, anse Pekka Huokuna.

Tror du kyrkan för framtiden kommer att diskutera sina uppgifter i samhället om statsanslaget permanent sjunker?

– Ja, den diskussionen har vi oundvikligen framför oss, säger Pekka Huokuna.

– – –

Av orsaker på redaktionen besvarade Pekka Huokuna Kyrkpressens frågor per e-post.

Text: Jan-Erik Andelin


sammanslagning. Kyrkostyrelsens plenum beslöt idag att slå ihop Malax, Petalax och Bergö församlingar till en församling från den första januari 2023. Det nya församlingen ska heta Malax församling. 24.8.2022 kl. 15:27

BORGÅ DOMKAPITEL. Tomas Ray som varit domkapitlets sekreterare för mission och internationellt arbete har avgått från sin tjänst. Bland annat den här frågan behandlades vid domkapitlets sammanträde på tisdagen. 22.8.2022 kl. 21:14

ANDETAG. I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron. 17.8.2022 kl. 16:00

parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16