Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

Nyaste mätningen: Unga öppna om tro, 15-åriga killar aktivare

UNGA MÄN.

De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern.

13.8.2024 kl. 10:00

Det är fritt fram för Den blomstertid i skolan, liksom också för korssmycken, hijab eller andra symboler som uttrycker egen religion eller personlig tro.

Det anser en överraskande stor majoritet om över 80 procent av skolelever och studerande, när man frågar dem själva. Det är också enligt dem okej att lärare skyltar med sina personliga övertygelser på sin arbetsplats, anser 70 procent av de unga.

Det visar Ungdomsbarometern 2023. Det är ett massivt dokument på 260 sidor som den här gången har fokuserat på temat livsåskådning och andlighet.

Uppdragsgivaren är inte – i egen sak – kyrkan. Det är i stället Statens ungdomsråd som för den nyaste barometern har var valt livsåskådning och andlighet som tema. Många av skribenterna i rapporten är ändå forskare inom kyrkan eller vid fakulteter för teologi eller religionsvetenskap.

Klichéer åker i papperskorgen

I en ny generation åker många invanda uppfattningar om folk och tro i papperskorgen.

Den invanda bilden har varit att tro och andlighet till exempel i första hand engagerar flickor, för att inte säga kvinnor och äldre damer, de så kallade kyrktanterna.

Nu visar ungdoms­barometern på att pojkar mellan 15 och 17 år som, när de själva får bedöma, är de som markant allra mest anser sig vara religiösa.

Emilia Schild, 23, är nybliven ungdomsarbetsledare i Borgå domkyrkoförsamling. Hon är ändå inte helt säker på att hon själv ser samma trend i sin egen församling.

Där har hon själv gått hela vägen från högstadietjej i församlingens och skolans gemensamma chillhörna, till att bli hjälpledare, få en restonom­examen på vägen, till att nu vara inställd på att bli ungdomsarbetsledare i kyrkan och kanske präst en dag.

"De som vill ställa upp och hjälpa till är ofta pojkar. Fast de är färre."

– Vi gick i skriba och blev alla hjälpisar. Så jag hade ett kompiskrets som var aktiva i kyrkan så det var lätt för mig att fortsätta vara där. Men vi var nog bara flickor.

Men trenden att pojkarna skulle bli den nya stora gruppen i kyrkan är hon inte helt överens om.

– Nej, de är inte i majoritet. Men jag kan hålla med om att pojkarna är mer engagerade. Frågar man hjälpledare vem som vill ställa upp och hjälpa till så det ofta pojkar. Men de är ju inte många.

Emilia Schild är inte helt säkert på att pojkarna dominerar.

"Killarna ställer gärna upp"

Emilia Schild har i sommar varit på sina första skribaläger som anställd ungdomsarbetsledare. Bland hjälpledarna har pojkarna också kunnat få flera läger i rad att jobba på, eftersom de är färre.

I det som Emilia Schild har sett tycker hon att flickorna i ungdomsarbetet ofta funderar mera djupgående på trons och livets frågor.

– Flickor ifrågasätter och funderar ofta lite djupare på vad till exempel tro betyder. När vi ber dem skriva sätter de i gång och funderar. Pojkarna skriver mera korta svar. Flickorna skriver också mera dagböcker, säger hon.

Undersökningar bekräftar också att flickorna i samhället håller sig framme intellektuellt. De går längre in i utbildningar och har nästan hela det här århundradet varit i majoritet vid universitet och andra högre utbildningar.

– Vi var åtta pojkar av 28 i klassen, helt flickdominerat, säger Emilia Schild om sin egen yrkeshögskole­utbildning för restaurangbranschen.

Undersökningarna visar att könen går åt olika håll också i fråga om andra värderingar.

Sedan mätningar med liknande material från år 2004 har flickorna i över 20 års tid själva gång på gång allt tydligare än pojkarna ansett sig ha liberala värderingar. I den här mätningen säger sig 47 procent nu vara i hög grad liberala, mot bara 30 procent för pojkarna.

En klar tiondel ber regelbundet, så gott som varje dag.

Men bara var femte ser sig som troende

Medan 54 procent av de tillfrågade hörde till den evangelisk-lutherska kyrkan, och till exempel 2,5 procent var muslimer, förblev ändå den aktiva tron och religiositeten låg bland de tillfrågade.

Bara 22 procent av de tillfrågade ansåg sig själva vara religiösa, och 16 procent sade att de anser att livets mening kommer sig av en relation till Gud.

Mellan var femte och sjätte ung person sade att de ber ”ungefär en gång i månaden”. En klar tiondel sade sig be ”regelbundet, så gott som varje dag”.

Text: Jan-Erik Andelin


Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39