Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

André Swanström varnar för de förflugna orden om judar

antisemitism.

Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström.

8.7.2024 kl. 10:00

Efter Kyrkpressens ledare tidigare i år ( KP 8/2024) om Israel och Gaza får vi ett artigt mejl av historikern och ÅA-docenten André Swanström.

Han varnar för var gränserna för antisemitism i det offentliga rummet går. Att skriva om Israels aktivitet i Gaza med begrepp som krigsbrott i mängd, blind hämnd och gå över alla gränser är snudd på problematiskt.

Visst ska man få kritisera Israel, anser han. Men till skillnad från kritik av andra krig i världen är risken stor att man vid judar och Israel knyter an till urgamla stereotypier‚ som bilder av gammaltestamentlig fanatism och brutalitet.

Vi träffar André Swanström, teologie doktor, tidigare ordförande för Kyrkohistoriska samfundet i Finland, i dag historie- och reli­gionslärare vid ett högstadium i Esbo. Det blir under hans håltimme 10.25 till 11.50.

Kyrkpressen är inte först under hans lupp. I fackpublikationen Teologisk tidskrift har han i en ny vetenskapligt granskad artikel (TT 1/2024) skrivit om att 14 procent av Helsingin Sanomat ledartexter under 33 års tid enligt hans kriterier har varit antisemitiska.

"Att 'judar mördar barn' är djupt rotat i flera kulturer. Nu florerar det i samband med kriget i Gaza."

Detta enligt definitioner som en liten informell kärna av antisemitismforskare i Finland använder. De har nästan alla skrivit i samma temanummer av teologtidskriften.

– Vi är ganska överens om förhållandet mellan antisemitism och Israelkritik. Legitim och saklig kritik är inte antisemitism. Andra forskare säger ofta syrligt att att vi försöker motarbeta all kritik mot Israel. Vi säger att kritiken kan urarta till antisemitism.

Så vad borde vi ge akt på?

– Att Israel mördar barn anspelar på en klassisk antisemitisk anklagelse, i facklitteraturen kallad blood libel, blodsanklagelse. Medeltida kristna antisemiter ansåg att judar ritualmördar barn. I slutet av 1800- och början av 1900-talet när barn hittats dödade i byar i Ukraina kom lokalbefolkningen genast fram till slutsatsen: det är judarna! Och där finns inte nödvändigtvis ens några direkta påståenden om judisk ritual.

– Misstanken att judar mördar barn är djupt rotad i flera kulturer. Nu florerar den i samband med Israel och kriget i Gaza.

Är inte den kopplingen långsökt? Folk reagerar väl på vad de ser i medierna?

– Tyvärr inte. Jag undervisar i historia. I en textbok vi använder i dag finns en övning att tolka källor, med en karikatyr av två israeliska soldater som håller upp en död palestinsk bebis röda skor i en hög med stenblock. Den ena soldaten säger: ”Stridsstövlar.”

"Det är en sorts antisemitisk anklagelse att Israel använder Förintelsen för att skaffa sig extra rättigheter."

Förändrade Förintelsen och det att staten Israel bildades 1948 antisemitismen?

– Antisemitismen muterar sig hela tiden. Före andra världskriget byggde respektabla, vanliga människor sådana tankar på nationalism. Före det var det religiös antisemitism. I dag är det bland samma ”normala människor” helt salongsfähigt att vara kritiska mot Israel. Vissa av dem kan hysa stereotypier förknippade med judar. I dagens Israeldebatt kan juden sägas vara hämndlysten, girig, manipulativ, korrumperad, fanatisk och så vidare.

Förintelsen är en fruktansvärd historisk händelse. Ger den Israel i dag mera moraliskt utrymme än andra länder?

– Det är en sorts antisemitisk anklagelse att Israel använder Förintelsen för att skaffa sig extra rättigheter. Den anklagelsen förekom också i mitt undersökningsmaterial.

Är antisionism också automatiskt antisemitism?

– Sionismen är en rörelse som stöder judarnas rätt till Israel. Det är en grundläggande rättighet för ett folk att ha ett hemland. Sionismen kan ses som en judisk befrielserörelse. En stor del av antisionismen kan säkert definieras som antisemitism, men inte ett till ett. Någon form av antisionism kanske inte är antisemitisk; gränserna är ofta flytande och diffusa.

Men vilket är då det givna hemlandet?

– Det går att förhandla om vilka Israels gränser är bland de parter som är involverade. Men det är allmänt en rätt för judar att bo i sitt uråldriga hemland där de sedan 3 000 år kan ses som en ursprungsbefolkning. Men hemlandet ska också respektera alla minoriteter och vara inklusivt för olika religioner, och människor av olika bakgrund. Sionismen har från början velat ta hänsyn till lokala araber och ha ett projekt att leva sida vid sida och respektera varandra.

"Messiansk judendom går emot judendomens kärna och gudsbegrepp. Det är en form av kristendom."

Hur ser du på kristen sionism?

– Ur judisk synvinkel är det smått problematiskt om kristna sionister väntar på judarnas omvändelse. Det är inte en enbart positiv vänskap om baktanken är att judarna inte duger som judar. Messiansk judendom är en form av kristendom. Den messianska juden kan förstås protestera och hänvisa till sin rätt att definiera sig själv. Men den sortens självdefinition går emot judendomens kärna och gudsbegrepp.

Är det antisemitiskt att säga att judar har varit aktiva inom finans och medier?

Breddar man det och säger att de kontrollerar banker, finansvärld och medier är det definitivt antisemitiskt. Helsingin Sanomat ansåg det vara en faux pas av Pertti Salolainen (f. 1940, ex-politiker inom Samlingspartiet) när han hade sagt så. Vill man inte bli betraktad som antisemit i Europa ska man inte säga så. Här står vi lite på sidan om den europeiska debatten och vet inte vad man ska säga och inte säga.

Hur ser du på de olika internationella definitionena av antisemitism? (se faktarutor)

– Jerusalemdeklarationen försöker minimera möjligheten att kritik mot Israel skulle kunna vara antisemitism. Det är egentligen den huvudsakliga meningen med den, Som forskare försöker jag hålla mig så neutral som möjligt. Men att jag vill ha en definition som är öppen för att kritik mot Israel faktiskt kan vara antisemitism. En alltför snäv definition sätter skygglappar för forskaren.


Fakta: Antisemitism enligt IHRA 2016

  • Definition antagen 2016 av International Holo­caust Remembrance Alliance IHRA, organisation kring minnet av Förintelsen.

  • Betraktar antisemitism som ”en särskild uppfattning om judar, som kan leda till hat och angrepp på personer (även icke-judar), institutioner och egendom”.

  • Nationer, städer, universitet mm. har antagit definitionen. Övervägs för algoritmer på sociala medier. Finland är sedan 2010 medlem av IHRA.

Fakta: Antisemitism enligt JDA 2021

  • Jerusalemdeklarationen JDA antogs 2021 av forskare i väst och Israel som ville ha en enklare, ”opolitisk” definition av antisemitism.

  • Betraktar endast angrepp på ”judar som judar” som antisemitism.

  • Öppnar för friare kritik av sionismen, eller i frågo­r­ som rör Israel och Palestina.

  • Kritiseras för att vara bunden till dagsläget och aktuella problemställningar.


– – –

Intervjun med André Swanström är gjord i maj 2024. Flera händelser kring kriget i Gaza, som bland annat ställningstagandena av den internationella brottsmålsdomstolen i Haag har ägt rum efter att intervjun gjordes.

Kyrkpressen har försökt nå Helsingin Sanomat för en kommentar om den intervjuades forskning om tidningens opinionsbildning om Israel.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00

vigsel. Biskoparna är eniga om det att man utdelar varningar till präster som viger par av samma kön inte är rätt väg att gå. 22.10.2020 kl. 13:48

Kaplansval. Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen. 22.10.2020 kl. 12:21

domkapitlet. Kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling tillsätts inte utan ledigförklaras på nytt nästa år. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan och sköter tjänsten fram till slutet av juni, meddelar domkapitlet idag. 20.10.2020 kl. 17:20

vänskap. Alla förtjänar en kompis som ringer och frågar: Ska vi gå på kaffe? eller Kommer du med till gymmet? Vänverksamhet hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta den kompisen. 16.10.2020 kl. 13:06

historia. När Emil Anton började skriva om den kristna trons historia i Irak upptäckte han sina egna rötter. Men boken resulterade också i en kamp med Gud som nästan kostade honom hans tro. 15.10.2020 kl. 16:01

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52