– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"

INGERMANLANDS KYRKA.

Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt?

3.6.2024 kl. 10:00

Den ingermanländska kyrkans biskop Ivan Laptev viger regelbundet finländska män till präster i Sankt Petersburg. Det skapar förvirring och splittring i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, anser ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskopen kommenterar Laptevs påståenden i Kyrkpressen (KP 9/2024) om att den ryska biskopen känner till bara ett enda problemfall hittills, och att nya kan ges till honom för att lösas.

"Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat."

Ärkebiskopen och hans stab anser i själva verket att det har varit återkommande fall under åren, och Tapio Luoma ska sedan 2021 ha haft återkommande samtal om saken med biskop Laptev.

– Han lyssnar nog, även om han inte precis beklagar. Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat, säger Tapio Luoma.


Går under radarn här

Man beräknar att mellan 60 och 70 finländska män under 30 års tid har låtit sig vigas till präster och diakoner i Ryssland. Problem har uppstått för att de sedan återvänt till Finland för att jobba här, mest inom väckelserörelser och missionsorganisationer inom vår kyrka.

– Men de anhåller inte om prästrättigheter här, vilket skulle vara naturligt om de vill verka som präster i Finland, säger Tapio Luoma.

Vem ska ingripa?

Problem uppstår bland annat när de ofta teologiskt mera konservativa prästerna väcker uppmärksamhet i offentligheten. Enligt Kyrkpressens uppgifter ska det ha skett bland annat med uttalanden om kvinnor eller deras roll i kyrkan.

– Det kan ske i medier, sociala medier, eller i församlingslivet. Frågan är vem som då ska ingripa. Kyrkoherdar och biskopar kan i praktiken inte göra någonting, för prästerna är inte vår kyrkas präster. Och ändå ger de en bild av vår evangelisk-lutherska kyrka, säger Tapio Luoma.

Dessutom uppstår enligt ärkebiskopen frågor om kyrkfolket alltid vet att de har med en ryskvigd präst att göra. Eller vems mässa man deltar i. Eller till vilken kyrka ett barn som blir döpt kommer att höra, säger Tapio Luoma.

"De kallar vår kyrka 'usel'. De tycks uppfatta sig vara med och sprida en bättre kristendom i Finland."

Enligt Tapio Luoma har de rysk­vigda prästerna också bundit sig till Inger­manlands kyrkas teologi och mission. Den har till delar formats under sovjettidens förföljelse och kan vara sträng och trång.

Finländarnas ryska prästvigningar anses också allmänt vara ett sätt att undvika en kyrka som har kvinnor som präster och biskopar.

– Ingermanlands kyrka tycks uppfatta sig vara med och sprida en "bättre" kristendom i Finland, säger Tapio Luoma.

Han har sett klippet från den ingerman­ländska emeritusbiskopen Aarre Kuukauppis predikan vid senaste "finländska" prästvigning i Sankt Petersburg i höstas.

– Han sade att vår kyrka är ”usel”. I ekumenik, eller kyrkor emellan, är sådana uttalanden på inget vis korrekta eller fruktsamma, säger Tapio Luoma.

Ingermanland var en hjärtesak

Konflikten kompliceras av att Ingermanlands kyrka sedan 1990-talet har varit en hjärtesak för många i Finland. Så också för Tapio Luomas egen församling för över 20 år sedan, i Seinäjoki.

– Ingermanlands kyrka tog fart på 90-talet och en ständig ström av frivilliga, expeditioner, byggteam, diakonigrupper åkte in över gränsen och var med och byggde spirande församlingar.

Det har också fört mycket gott med sig i finländskt församlingsliv, att se den kristna tron vara verksam och ge människor hopp, säger han.

– – –

Texten uppdaterad för ett syftningsfel 16.6 kl. 17.45.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21