– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"

INGERMANLANDS KYRKA.

Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt?

3.6.2024 kl. 10:00

Den ingermanländska kyrkans biskop Ivan Laptev viger regelbundet finländska män till präster i Sankt Petersburg. Det skapar förvirring och splittring i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, anser ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskopen kommenterar Laptevs påståenden i Kyrkpressen (KP 9/2024) om att den ryska biskopen känner till bara ett enda problemfall hittills, och att nya kan ges till honom för att lösas.

"Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat."

Ärkebiskopen och hans stab anser i själva verket att det har varit återkommande fall under åren, och Tapio Luoma ska sedan 2021 ha haft återkommande samtal om saken med biskop Laptev.

– Han lyssnar nog, även om han inte precis beklagar. Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat, säger Tapio Luoma.


Går under radarn här

Man beräknar att mellan 60 och 70 finländska män under 30 års tid har låtit sig vigas till präster och diakoner i Ryssland. Problem har uppstått för att de sedan återvänt till Finland för att jobba här, mest inom väckelserörelser och missionsorganisationer inom vår kyrka.

– Men de anhåller inte om prästrättigheter här, vilket skulle vara naturligt om de vill verka som präster i Finland, säger Tapio Luoma.

Vem ska ingripa?

Problem uppstår bland annat när de ofta teologiskt mera konservativa prästerna väcker uppmärksamhet i offentligheten. Enligt Kyrkpressens uppgifter ska det ha skett bland annat med uttalanden om kvinnor eller deras roll i kyrkan.

– Det kan ske i medier, sociala medier, eller i församlingslivet. Frågan är vem som då ska ingripa. Kyrkoherdar och biskopar kan i praktiken inte göra någonting, för prästerna är inte vår kyrkas präster. Och ändå ger de en bild av vår evangelisk-lutherska kyrka, säger Tapio Luoma.

Dessutom uppstår enligt ärkebiskopen frågor om kyrkfolket alltid vet att de har med en ryskvigd präst att göra. Eller vems mässa man deltar i. Eller till vilken kyrka ett barn som blir döpt kommer att höra, säger Tapio Luoma.

"De kallar vår kyrka 'usel'. De tycks uppfatta sig vara med och sprida en bättre kristendom i Finland."

Enligt Tapio Luoma har de rysk­vigda prästerna också bundit sig till Inger­manlands kyrkas teologi och mission. Den har till delar formats under sovjettidens förföljelse och kan vara sträng och trång.

Finländarnas ryska prästvigningar anses också allmänt vara ett sätt att undvika en kyrka som har kvinnor som präster och biskopar.

– Ingermanlands kyrka tycks uppfatta sig vara med och sprida en "bättre" kristendom i Finland, säger Tapio Luoma.

Han har sett klippet från den ingerman­ländska emeritusbiskopen Aarre Kuukauppis predikan vid senaste "finländska" prästvigning i Sankt Petersburg i höstas.

– Han sade att vår kyrka är ”usel”. I ekumenik, eller kyrkor emellan, är sådana uttalanden på inget vis korrekta eller fruktsamma, säger Tapio Luoma.

Ingermanland var en hjärtesak

Konflikten kompliceras av att Ingermanlands kyrka sedan 1990-talet har varit en hjärtesak för många i Finland. Så också för Tapio Luomas egen församling för över 20 år sedan, i Seinäjoki.

– Ingermanlands kyrka tog fart på 90-talet och en ständig ström av frivilliga, expeditioner, byggteam, diakonigrupper åkte in över gränsen och var med och byggde spirande församlingar.

Det har också fört mycket gott med sig i finländskt församlingsliv, att se den kristna tron vara verksam och ge människor hopp, säger han.

– – –

Texten uppdaterad för ett syftningsfel 16.6 kl. 17.45.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Knivdåd. För Åbo svenska församling började dramatiken några minuter efter klockan fyra på fredagen då en förälder som hämtade sitt barn från församlingens eftermiddagsklubb Amelia berättade för ledarna att något hänt på torget, alldeles i närheten av församlingens hus Aurelia. 21.8.2017 kl. 16:47

Helsingfors. Efter en längre paus återupptar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) firandet av svenskspråkiga gudstjänster i Helsingfors. 21.8.2017 kl. 12:47

Åbo. "I Åbo förstörde våldet fredagskvällens frid. Gatorna är tysta. Åbo domkyrkas klocka slår så som varje dag och varje timme." 18.8.2017 kl. 20:47

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43