– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"

INGERMANLANDS KYRKA.

Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt?

3.6.2024 kl. 10:00

Den ingermanländska kyrkans biskop Ivan Laptev viger regelbundet finländska män till präster i Sankt Petersburg. Det skapar förvirring och splittring i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, anser ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskopen kommenterar Laptevs påståenden i Kyrkpressen (KP 9/2024) om att den ryska biskopen känner till bara ett enda problemfall hittills, och att nya kan ges till honom för att lösas.

"Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat."

Ärkebiskopen och hans stab anser i själva verket att det har varit återkommande fall under åren, och Tapio Luoma ska sedan 2021 ha haft återkommande samtal om saken med biskop Laptev.

– Han lyssnar nog, även om han inte precis beklagar. Han är trevlig att tala med, men det väcker frågor att våra samtal inte leder till resultat, säger Tapio Luoma.


Går under radarn här

Man beräknar att mellan 60 och 70 finländska män under 30 års tid har låtit sig vigas till präster och diakoner i Ryssland. Problem har uppstått för att de sedan återvänt till Finland för att jobba här, mest inom väckelserörelser och missionsorganisationer inom vår kyrka.

– Men de anhåller inte om prästrättigheter här, vilket skulle vara naturligt om de vill verka som präster i Finland, säger Tapio Luoma.

Vem ska ingripa?

Problem uppstår bland annat när de ofta teologiskt mera konservativa prästerna väcker uppmärksamhet i offentligheten. Enligt Kyrkpressens uppgifter ska det ha skett bland annat med uttalanden om kvinnor eller deras roll i kyrkan.

– Det kan ske i medier, sociala medier, eller i församlingslivet. Frågan är vem som då ska ingripa. Kyrkoherdar och biskopar kan i praktiken inte göra någonting, för prästerna är inte vår kyrkas präster. Och ändå ger de en bild av vår evangelisk-lutherska kyrka, säger Tapio Luoma.

Dessutom uppstår enligt ärkebiskopen frågor om kyrkfolket alltid vet att de har med en ryskvigd präst att göra. Eller vems mässa man deltar i. Eller till vilken kyrka ett barn som blir döpt kommer att höra, säger Tapio Luoma.

"De kallar vår kyrka 'usel'. De tycks uppfatta sig vara med och sprida en bättre kristendom i Finland."

Enligt Tapio Luoma har de rysk­vigda prästerna också bundit sig till Inger­manlands kyrkas teologi och mission. Den har till delar formats under sovjettidens förföljelse och kan vara sträng och trång.

Finländarnas ryska prästvigningar anses också allmänt vara ett sätt att undvika en kyrka som har kvinnor som präster och biskopar.

– Ingermanlands kyrka tycks uppfatta sig vara med och sprida en "bättre" kristendom i Finland, säger Tapio Luoma.

Han har sett klippet från den ingerman­ländska emeritusbiskopen Aarre Kuukauppis predikan vid senaste "finländska" prästvigning i Sankt Petersburg i höstas.

– Han sade att vår kyrka är ”usel”. I ekumenik, eller kyrkor emellan, är sådana uttalanden på inget vis korrekta eller fruktsamma, säger Tapio Luoma.

Ingermanland var en hjärtesak

Konflikten kompliceras av att Ingermanlands kyrka sedan 1990-talet har varit en hjärtesak för många i Finland. Så också för Tapio Luomas egen församling för över 20 år sedan, i Seinäjoki.

– Ingermanlands kyrka tog fart på 90-talet och en ständig ström av frivilliga, expeditioner, byggteam, diakonigrupper åkte in över gränsen och var med och byggde spirande församlingar.

Det har också fört mycket gott med sig i finländskt församlingsliv, att se den kristna tron vara verksam och ge människor hopp, säger han.

– – –

Texten uppdaterad för ett syftningsfel 16.6 kl. 17.45.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


biskopsval. Biskopsvalet närmar sig och i samband med senaste veckas valpanel i Nykarleby tog vi tempen på kandidaterna. Tolv frågor av varierande karaktär fick kandidaterna och max fem minuter hade de tid på sig att leverera svar på samtliga frågor. 20.2.2019 kl. 17:33

biskopsvalet 2019. Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan. 18.2.2019 kl. 16:45

skidolycka. Väståbolands svenska församling sörjer den femtonåriga pojken som förolyckades i en skidolycka under församlingens skriftskolläger i Himos i Jämsä på lördagen. 18.2.2019 kl. 15:48

skidolycka. Krishjälp och samling för den som behöver samtala. 17.2.2019 kl. 14:16

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18

människohandel. Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt. 14.11.2017 kl. 00:00

Asyl. Itohan Okundaye är ett människohandelsoffer med en son född i Finland. Efter ytterligare ett avslag från Migri kan de hämtas när som helst av polisen. 1.2.2019 kl. 18:21

biskopsvalet 2019. En biskop mitt i hjorden, en kyrka som bär mening, att börja med bön, att gå tillsammans. De är fyra kandidater med fyra livsberättelser och fyra perspektiv på vad det innebär att vara biskop. 30.1.2019 kl. 11:00

agricola församling. På söndag firas Svenskfinlands nyaste församling. Skönt att äntligen komma igång och roligt med fler kollegor, tycker medarbetarna i Agricola svenska. Utmaningar finns också, i ekonomin och de större geografiska avstånden. 29.1.2019 kl. 09:05

ungdomens kyrkodagar. Hållbar konsumtion, ensamhet och psykisk ohälsa, sexuella trakasserier och vem som ska jobba i kyrkan i framtiden – Ungdomens kyrkodagar vidrör många brännande teman. 25.1.2019 kl. 19:34

Kristinestad. Församlingsrådet uppmanar kyrkoherde Daniel Norrback att lägga av med debatter i sociala medier. – Min uppfattning är att kyrkoherden inte tog uppmaningen till sig, säger församlingsrådets viceordförande Anders Österback. 24.1.2019 kl. 12:54

profilen. Sex år lyckades hemstaden Nykarleby hålla i Christina Harald innan hennes längtan bort blev alltför stark igen. Nu har hon åkt till Bangladesh för biståndsarbete. 24.1.2019 kl. 09:53

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33