Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

Flera äldre, och gamla kyrkor ger mer statsstöd – Kimito vinner i ny modell

STATSSTÖD.

Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna.

30.11.-0001 kl. 00:00

Kimitoöns församling ser ut att bli en av de stora vinnarna när statsstödet till församlingarna fördelas om. Vid en reform som väntas träda i kraft 2025 skulle församlingens statsstöd närmare tredubblas och stiga till en summa som motsvarar närmare 15 procent av de ordinarie skatteintäkterna.

Ekonomichef Pernilla Gustafsson i Kimitoöns församling gläder sig över det ökade statsbidraget för församlingen.

– Pengarna kommer väl till användning eftersom församlingen har fem historiskt värdefulla kyrkor och många gravgårdar, säger hon.

Senaste statsbidrag som fördelades till församlingen gick på omkring 134 000 euro. Enligt Kyrkostyrelsen modell väntas det efter reformen öka till över 350 000 euro per år.

Hur pengarna till sist ska fördelas när den nya formeln tas i bruk 2025 är förstås någonting som församlingens förtroendevalda senare ska ta ställning till, säger Pernilla Gustafsson.


Nu enkel matematik enligt invånarantal

Pengarna från staten har hittills fördelats via Kyrkostyrelsen, schematiskt enligt olika orters invånarantal. Nu bollar man med två fördelningsmodeller som tar mera hänsyn till antalet äldre och begravningar på orten, eller om det på församlingens område finns kulturhistoriskt värdefulla kyrkor, klockstaplar eller andra kyrkliga byggnader.

Kyrkomötet som diskuterade modellerna vid sin session i Åbo föreföll stöda en modell som till en del fortfarande tar hänsyn till invånarantalet i respektive kommun. Vid Kyrkostyrelsens ekonomiavdelning säger ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki att pengarna fördelas enligt antal byggnader, och att skilda bidrag för reparationer fortfarande fördelas utöver det.


De stora samfälligheterna förlorar stort

Andra vinnare i Borgå stift skulle komma att vara samfälligheterna i Raseborg, Pargas och Lovisa, som alla skulle få påökt med 200 000 till 280 000 euro per år.

De stora förlorarna inom kyrkan skulle komma att finnas i huvudstadsregionen och detta i miljonklassen. Samfälligheterna i Helsingfors, Esbo och Vanda skulle årligen tillsammans förlora närmare 10 miljoner euro. Helsingfors samfällighet skulle ha det största tappet om närmare fyra miljoner euro.

I Vanda har samfällighetens direktör Jukka Parvinen beräknat att de nuvarande fem miljoner euro som samfälligheten får av staten räcker till för begravningsplatserna, Kostnaderna för de gamla kyrkor som finns på samfällighetens område för samfälligheten däremot bära själv. I den modell som flera ombud i kyrkomötet verkade stöda, skulle totalbeloppet sjunka till omkring tre miljoner euro.

Bland de skyddade kyrkorna i Vanda finns främst den medeltida gråstenshelgedomen Sankt Lars. Underhåll och investeringar i kyrkorna gick i fjol på närmare tio miljoner.

På reformen skulle Kyrkslätt samfällighet förlora en summa som motsvarar närmare fem procent av skatteintäkterna. Likaså skulle samfälligheten i Borgå förlora pengar som motsvarar omkring två procent av det som kommer in på skatten.

Kyrkomötet som är samlat i Åbo blev på onsdagen informerat om reformen, men fattar beslut om den först i höst. I debatten stödde kyrkomötets ombud i flera inlägg en fördelning som fortfarande till en del tar hänsyn invånarantalet i den kommun där församlingen verkar.

Staten betalar i år 124 miljoner euro till den evangelisk-lutherska kyrkan främst som ersättning för att kyrkan ansvarar för begravningsväsendet i landet och för att den upprätthåller kulturhistoriskt värdefulla byggnader.Som en del av Orpo-regeringens sparåtgärder ströks en procentenhet av den indexförhöjning som normalt justerar anslaget från år till år.

Jan-Erik Andelin


Människa. – Min utbildning gör att jag kan hävda mig trots att jag är kvinna. 25.3.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Jag tycker mycket om inkluderande sammanhang. Grupper som välkomnar alla. En tro, en nation eller ett kollegium som säger: Hej! Kul att du är här. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Tänk om man skulle få läsa i dagstidningarna om hur man kommer till himlen. Men när jag vill läsa om de stora livsfrågorna så är det frågan om homosexualitet som lyfts fram. 25.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Det är så sant som det är sagt: land ska med lag byggas. Alternativet till den regeln är anarki och kaos. Det alternativet ger endast dem som är starka på olika sätt möjligheter att slå vakt om sitt värde och förverkliga sig själva. Alla andra är utelämnade åt deras godtycke och deras välvillighet. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Prästerna är för få. – Nu börjar effekterna av pensionsboomen synas, säger notarie Clas Abrahamsson vid Borgå domkapitel. 24.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I femton år har Vandasvenskarna väntat på sitt eget församlingscentrum. Nu riskerar projektet att rinna ut i sanden på grund av samfällighetens ekonomiska prioriteringar. 24.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De studenter som skrev realprovet i evangelisk-luthersk religion förra veckan fick bland annat diskutera etik och konsumtion. Se hela realprovet här! 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags vigdes Matti Väisänen till biskop. Men i vilken kyrka verkar han? 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Vi gav bort vår strejkrätt i någon förhandling i tiderna, men nu borde vi ha den tillbaka, säger Tomas Ray, ordförande för Finlands svenska prästförbund. 21.3.2010 kl. 00:00

Människa. Tar du alltid på dig uppgifter som ingen annan vill göra? Har du svårt att föra fram din åsikt och sätta gränser? Kanske du är för snäll – på fel sätt. 20.3.2010 kl. 00:00

Kultur. Att Ann-Luise Bertell är en skicklig pjäsförfattare och teatermänniska känner många till. Men hon har också en dold talang som kommit till stor praktisk nytta. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. Det är svårt att leva som muslim i Finland, säger Maryam och Ahmed Ali. Ändå skulle de inte välja annorlunda. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Frågan om relgionsundervisningens resurser återkommer vart tionde år, säger religionsläraren Maria Björkgren-Vikström. Religionen som skolämne väcker alltid starka känslor. 18.3.2010 kl. 00:00

Människa. - I västerlandet vill vi analysera och bena sönder, men i östkyrkan kan man säga rakt ut att det vet vi inte, det är ett mysterium, säger Dani Strömbäck. 18.3.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Ni minns snacket om vi inte längre ska sjunga ”Den blomstertid” på skolavslutningarna? 18.3.2010 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51