Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

Vid Fredskaféet möts folken i Borgå

INVANDRARARBETE.

Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström.

29.4.2024 kl. 10:00

Det stora bordet i församlingscentrets stora sal är fullt med mat till sista kvadratcentimetern, tabbouleh, biryani, kyckling, lamm, linssoppa.

Samia Abuelfahem med rötter för länge sedan i Jordanien och Ghada Sabbouh från Syrien har fixat maten i samarbete med församlingarnas kökspersonal.

Det är två dagar efter muslimernas eid, avslutningen på fastemånaden ramadan. Maten är alltid väl tilltagen på Fredscaféets stora buffé i Borgå, men i dag är det extra festligt.

Salma Youssef, 22, som är finlandspalestinier, och bland annat judoka på finländsk landslagsnivå, är tillsammans med sin familj här för fjärde gången.

– I Helsingfors och Tammerfors har muslimerna stora happenings när det eid, men här i Borgå är det just ingenting, säger hon.

Moskén i Borgå ute i förorten Vårberga är liten och där tränas det dessutom numera taekwondo bakom väggen, säger hennes pappa Bassam.

Artikeln fortsätter efter bilden.

Samia Abuelfahem, Hanna Eisentraut-Söderström och Ghada Sabbouh höll i trådarna på april månads Fredscafé i Borgå.

Fredscaféet i Borgå har under årens lopp blivit en mötesplats för många olika nationaliteter.

Starten på det hela blev den stora flykting­vågen 2015 då 120 asylsökande, mest barn­familjer, placerades i en flyktingförläggning i det nedlagda äldreboendet Poppel utanför stan.

– Då var det här i församlingssalen de brukade ha sina fester, en stor och trevlig sal, säger Domkyrko­församlingens kaplan Hanna Eisen­traut-Söderström som har varit ansvarig för Fredscaféet från början, tillsammans med prästkollegan Juhana Sihvo från den finska församlingen.

Sin första kontakt till Röda korsets flyktingförläggning fick hon själv när det var någon bland de många invånarna som ville tala med en präst.

Hanna Söderström har sedan dess lärt sig arabiska men den gången var det Googles översättningsapp eller tolkar som gällde.

– Sommaren därpå hamnade jag på en fest i Gamla stan hos en finländsk familj som var aktiv vid Poppel. Den gången var där bara kvinnor, som lagade mat. Och under den festen tänkte jag att det här kunde man göra i församlingen också, laga mat och bjuda in, säger hon.

I dag, åtta år senare, minns Ghada Sabbouh att det var hon, från krigets Syrien, som föreslog namnet – Café Salaam, Fredscaféet.

Afghaner, kenyaner, ukrainare...

Under åren har olika vågor av invandrare hittat Fredscaféet som den största gemensamma träffpunkten i stan.

En handfull av den stora grupp, då minder­åriga afghaner som kom till Finland 2015 träffas fortfarande vid ett bord. Många har etablerat sig i Finland med jobb och studier, andra har dragit vidare i Europa, bland annat till Frankrike.

Syrierna i stan har ofta stått för maten vid Fredscaféet. I en annan våg kom kenyanska sjukvårdsstuderande i tiotal. När Ryssland anföll Ukraina 2022 började ukrainarna komma.

– Det finns andra platser i stan där vi träffar ukrainare, men en del har vi inte vetat om innan vi träffade dem här, säger Olga Stadnik från Kyiv-förorten Vasilkiv.

I dag är hon som mamma och mormor fortfarande kvar i Borgå med dottern Oksana och barnbarnet Veronika. Av den grupp om tio som kom i mars 2022 med Olga i spetsen har sju redan återvänt till Ukraina.

– Jag vill också tillbaka och träffa min man. Han är sjuk och har haft tre hjärtattacker. Men jag behöver stanna här för att min dotter behöver mig. Jag hoppas hon kan stanna i Finland, säger Olga.

Dottern Oksana, Veronikas mamma, är funktionshindrad av en neurologisk sjukdom och går med med rollator.

Hanna Eisentraut-Söderström har varit flyktingpräst i åtta år.

"Kvinna och kristen präst – jag trodde det skulle vara ett problem. Men från första början var till exempel de muslimska männen jätte­respektfulla."

Respekt för prästen

Fredscaféet har en låg kristen profil med mat, musikprogram och barnhörna.

– I början när vi såg att också troende muslimer ivrigt kom tog vi snart inställningen att allt det här är fredsarbete. Det är viktigt att arbeta för fred, säger Hanna Söderström.

Församlingen har sedan i år regelbundet en skild Internationell söndag, en enkel ekumenisk gudstjänst som är helt tydligt kristen, sagt så att alla ska veta det, säger hon.

Som kristen, kvinna och präst har Hanna Söderström aldrig upplevt några rynkade ögonbryn vid Fredscaféet.

– Jag trodde kanske i början att det skulle vara något slags problem. Men från första början var till exempel de muslimska männen jätte­respektfulla.

I Borgå har församlingarna heller sällan hört av sina cafébesökare om rasism på stan.

– De är ju förstås glada när de kommer till Fredscaféet och vill kanske inte tala om sådant... Men tvärtom har allt från araber till ukrainare sagt att det är välkomnande och härliga människor i den här staden, säger Hanna Söder­ström.

I kontakterna med invandrare förekommer det att någon blir mera intresserad av kristendomen och kyrkan, någon i tysthet; någon mera öppet.

Så döpte Hanna Söderström till exempel 2018 sin vän Ghada Sabbouh till medlem av kyrkan.

– Individens frihet, men också ansvar, är nytt för många, inte bara för muslimer utan också andra. Hur individualistiska vi är i vår kultur, men också i vår lutherska tro, säger hon, flyktingprästen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. I ett tvåårigt projekt under namnet “Helig” ska kyrkostyrelsen stöda församlingarna i arbetet med att öka kännedomen om den kristna tron, främja skapelsens välmående och reflektera över den egna livsstilen. 24.9.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kaskö församling deltar i det krisarbete som församlingen i Kauhajoki har startat med anledning av skottdramat i en yrkesskola på orten. 23.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Studentmissionens fotoutställning Ljusglimtar turnerar nu i skolor och universitet i Helsingfors. 23.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. När en jägarbataljon kallades in till ”repövning” tog brigaden i Ekenäs in också fyra fältpräster och en diakon. 26.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ingångssidan till kyrkans evl.fi har förnyats utgående från den feedback användare gett. 22.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. FMS traditionella utjämningskampanj hålls i dag. Målet är Kambodja. 22.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Tiden för söndagsgudstjänsten varierar i stiftet även om det i kyrkoordningen stadgas att den ska börja klockan tio. 20.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsförbundets, Fontana Medias och Kyrkpressens nya lokaler på Mannerheimvägen i Helsingfors invigdes i dag, fredag. Se bilder från invigningen. 19.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Steget från en bra film till en bra predikan är inte långt. Filmfestivalen Exist vill lyfta fram beröringspunkter mellan kyrka och kultur. 19.9.2008 kl. 00:00

Människa. Söndagskolledare, miniorledare, sommarpedagog, ungdomsarbetsledare, körledare, lovsångare och förtroendevald. Att engagera sig i hemförsamlingen är en självklarhet för Cecilia Åminne. 18.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingen i Imatra var mentalt beredd då beskedet om massuppsägningarna vid Stora Enso kom. Det fanns en beredskap att gå vidare från det normala samarbetet med fabriken och dess anställda till konkret krishjälp. 18.9.2008 kl. 00:00

Nina Österholm. Min generation, 80-talsbarn, vill inte bli chefer – bara ”utvecklas i våra arbetsuppgifter”. Om tjugo år kommer det inte att finnas någon som bestämmer, bara en massa glada underhuggare som är utbildade till tänderna. 18.9.2008 kl. 00:00

Ledare. Vad sade biskoparna egentligen 2001 i sitt utlåtande med anledning av den nya partnerskapslagen? Frågan aktualiseras av ärkebiskop Jukka Paarmas markeringar i senaste veckas nummer av Kyrkpressen. 18.9.2008 kl. 00:00

Världen. I Sverige har den första kursen för kyrkvärdar på teckenspråk hållits på Strömbäcks folkhögskola i samarbete med Luleå och Härnösands stift. 18.9.2008 kl. 00:00

Insändare. Då jag först började läsa kyrkpressen var det för att se hur "de andra" har det. Jag har aldrig hört till kyrkan, och kommer aldrig att göra det, men jag är mycket intresserad av religioner och därmed också kristendom.      Något jag läser varje gång är insändarspalten, dit man en längre tid nu skrivit mycket om kvinnopräster och även mer om homosexuella parförhållanden. Med all respekt (nåja, lite iallafall) kan man förstå sig på de som är mot dessa, Bibeln är ju ändå grunden i den kristna tron, och säger den något borde det vara sant. Ändå har jag svårt att se hur det är ens möjligt att vara fundamentalistkristen och ta allt i Bibeln så som det står, utan att tänka. Särskilt kristna borde ju, bättre än mig åtminstone, veta att Bibeln är motsägelsefull och problematisk vilket ju också skapat tron på att man skall tolka, tolka, tolka för att få fram något vettigt att följa. Ulf Särs i Kyrkpressen 38/2008 tog orden ur munnen på mig. Även om kristendom finns till för att skapa en mening i livet för människor och få dem lyckliga (är det inte så?), kan jag förstå de allt större mängder som går ur statskyrkan. Så länge den inte vet sina egna ståndpunkter och hur kanon skall tolkas, går medlemmarna och skapar sina egna församlingar med egna regler som passar in i deras tolkning av tron och, vad viktigast är, andra kan ignorera dessa om det inte passar in i deras tro.Många har ansett att statskyrkans tid är slut, och jag börjar luta åt samma håll. Kanske det verkligen är dags för människorna att börja tänka för sig själva även i den kristna världen? Annina Kortelainen Vasa 17.9.2008 kl. 00:00

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28