32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

Åland betalar hjälpledarna bäst

HJÄLPLEDARE.

Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut.

19.4.2024 kl. 15:53

Vill man det ha bäst betalda sommarjobbet som hjälpledare då ska man ställa upp – på Åland. Det visar Kyrkpressens rundfråga som har besvarats av 14 församlingar.

Snabbaste cash är det i Lemland-Lumparland församling. Där arvoderas ett tvådagars läger med 150 euro för hjälpledare av den vanligaste kategorin; de som ännu inte har fyllt 18 år.

Också av nybildade Norra Ålands församling kan man få bra betalt. Där går arvodena för sommarens juniläger på Gregersö lägergård på stranden av stora färjinfarten till Mariehamn på 70 euro per lägerdygn.

Mariehamns församling ligger också i topp-tre bland de församlingar i stiftet med ett 400 euros arvode för ett åtta dagars konfirmandläger.

– Vi har kommit överens om att ha samma arvoden som det är för barn- och musikläger som Ålands prosteriförening ordnar. De är också helgläger som våra konfirmandläger hittills har varit, säger Johanna Häggblom, barn- och ungdomsledare i Lemland-Lumparlands församling.

De äldre hjälpledarna i församlingen har till och med erbjudits högre arvoden, men då har de själva önskat att hellre få vara flera på lägren. Hellre sex än fyra, säger Johanna Häggblom som samarbetar med kollegerna i Saltviks församling om gemensamma läger.

Stora skillnader i stiftet

Siffrorna runtom i Borgå stift varierar stort. I församlingar med ett legendariskt stort ungdomsarbete är arvodena överraskande låga. I Domkyrkoförsamlingen i Borgå är läger­ersättningen 22 euro per dygn; i Matteus församling i Helsingfors 17 euro.

Det vanligaste bland de församlingar som har besvarat Kyrkpressens enkät är ett hjälpledar­arvode på omkring 30 euro per dygn.

I en enda av de församlingar som besvarade Kyrkpressens enkät är hjälpledaruppdraget helt och hållet ett frivilligarbete: Kronoby församling betalar inga arvoden alls.

Sommarjobba – eller hjälpa på läger?

Den evangelisk-lutherska kyrkans rekommendationer till församlingarna är att det ska betalas ett arvode till hjälpledarna, särskilt när de har fått en utbildning och fått olika grader av ansvar. Hur mycket betalt de ska få finns där­emot inga rekommendationer om.

Att arvodena är väldigt olika diskuteras ofta. när ledande barn- och ungdomsarbetsledare i stiftet möts, säger Rebecka Stråhlman, sakkunnig vid Kyrkans svenska central. Frågan har också ofta varit uppe vid Ungdomens kyrko­dagar (UK).

– Vid senaste UK sade flera i sina inlägg att de gärna skulle gärna komma på läger men att de i så fall väljer bort ett annat sommarjobb. Och blir lägret ens sommarjobb då vill de också få betalt för det, säger hon.

Samtidigt är kyrkan på väg mot att öka medlemmarnas frivilliginsatser i kyrkan. Särskilt i trakter där kyrkans väckelserörelser är starka ska kulturen också oftare vara den att man mera självklart gör saker och ting på talko.

– Svårt att bestämma arvoden, anser Rebecka Stråhlman.

Öva för arbetslivet

Fackligt är hjälpledarna också i en gråzon. Dels är det ett ansvar, men samtidigt ett frivilligarbete, anser Henrik Ketola. Han är ombudsman vid KNT, ungdomsarbetares och -pedagogers i kristna organisationer-fackförening.

”Men man kan tala med hjälpledarna om det som ett arbete. Det är ett bra sätt att lära sig sådant man behöver kunna i arbetslivet, som till exempel att ta ansvar”, skriver han i ett e-postsvar till Kyrkpressen.

Ur församlingens eller den fast anställda personalens synvinkel ska hjälpledarnas insats ändå uppfattas som frivilligverksamhet, skriver han.

”Just hjälpledarjobbet är en första kontakt med kyrkan som 'arbetsgivare'. Vill kyrkan i framtiden ha motiverade arbetstagare behöver det bli en erfarenhet av respekt, rättvisa och trygghet”, skriver Henrik Ketola.

En uppgift för alla

Hjälpledarverksamheten är heller inte bara ett sommarjobb som andra. Det är fortsättningsvis också en form av ungdomsarbete i församlingen.

– Alla som vill ska få vara med i hjälpledarverksamheten. Balansgången är att inkludera alla, men samtidigt kräva någonting. Och då är det svårt att säga någonting om arvoden, säger Rebecka Stråhlman.

Hjälpledarteamen sätts ofta också ihop så att mera erfarna jobbar ihop med dem som är hjälpledare första gången. Ofta stiger arvodena också från år till år, särsklt då man har fyllt 18 och kan ha ansvarsfullare uppgifter.

– Man kan ha olika styrkor och så. Man ska få lära av varandra och det ska bli dynamiskt och mångsidigt.

Det är också lättare om församlingen har många som är intresserade av rollen som hjälpledare. I Kyrkpressens enkät uppger församlingarna i Mariehamn, Jakobstad och Borgå att det rentav finns flera intresserade än man kan ta emot.

Tre församlingar i Nyland – Kyrkslätt, Ingå och Karis-Pojo – uppger att de tidvis har haft kärvt att rekrytera hjälpledare. I dem har man också övervägt att erbjuda hög­re arvoden för att få flera ledare till konfirmandlägren.

- - -

Korrigerat fredag 16.00: Lemland-Lumparlands församlings information om hur man bestämt arvodena.

Jan-Erik Andelin


ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00