Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

Prästen Sirpa ska bygga broar i Vanda

profilen.

Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden.

16.4.2024 kl. 15:34

Andelen invånare i Vanda som inte pratar finska eller svenska är stor, och blir allt större. Det här är en anledning till att Vanda kyrkliga samfällighet anställt Sirpa Tolppanen som församlingspastor för det engelska arbetet i Vanda.

Hennes uppgift? – Att leda samfällighetens engelskspråkiga arbete, att grunda en internationell gudstjänstgemenskap i Dickursby kyrka, att hålla förrättningar på engelska och att utveckla skriftskola på engelska.

En stor uppgift kan tyckas, men helt ensam är hon inte. Hon har arbetslaget i Vanda svenska församling i ryggen.


Din uppgift är att bygga upp en helt ny gemenskap. Hur gör man det, var börjar man?

– Jag tror att det finns många svar på den frågan och att många saker kan ske parallellt. Men först behöver vi träffas. Vi behöver sätta oss ner och ta en kopp kaffe tillsammans. Det kan ske i någons hem, i en park, på ett café eller någon helt annanstans. Det viktiga är att vi möts och delar varandra berättelser, i den utsträckning det känns bekvämt förstås.

– Samtidigt byggs verksamheten upp inom en etablerad organisation och vi behöver planera framåt och göra upp ett schema.


Hur är det att börja helt från början?

– För mig är det mycket nytt, men i Vanda svenska församling är det inte helt nytt. Den härverksamheten har redan planerats och diskuterats en tid. Och det har varit vist.

– Här har också förtroendevalda spelat en stor roll. De har sett att det här är viktigt och valt att satsa på det. Förberedelserna har varit bra.


Varför är det här arbetet viktigt för dig?

– Jag har varit involverad i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan slutet av 80-talet. Under den tiden har det skett en stor förändring i huvudstadsregionen.

– I dag finns det en sådan diversitet här, och det händer så mycket bra saker. Även om det redan finns många församlingar som gör mycket bra så tror jag att vi som kyrka måste vakna, då man ser till helheten.

– Som exempel: Vi måste reflektera över vilka språk vi använder i vår marknadsföring, och i verksamheten. Vi måste sträva efter tillgänglighet och inkludering.

– I ett större sammanhang handlar det om hur tro och gemenskap kan vara en positiv faktor för samhället. Vi har en möjlighet att bygga broar här, vi har en möjlighet att skapa ett samhälle där människor mår bättre. Där alla har någon att prata med.


Vad är viktigt för dig i det här arbetet?

– Att det ska vara en inkluderade gemenskap, med allt vad det innebär.

– Jag vill också påminna mig själv om ”The ministry of presence”. Det är ett medvetet val av mig att bära min prästkrage här och att inte ha jackan helt stängd, utan låta den synas.

– Dickursby kyrka är belägen på en otrolig plats, och dessutom har vi ett café! På grund av att förutsättningarna är så goda vill jag också påminna mig själv om att kyrkan måste ta sig ut ur kyrkobyggnaden.


Vad innebär det i praktiken?

– En del av mitt arbete hoppas jag att kommer gå ut på att finnas till i omgivningar, till exempel att gå till Dickursby station. Det behöver inte nödvändigtvis leda till att jag hittar människor som vill komma till oss. Det är också värdefullt om jag kan hjälpa människor till en annan gemenskap, om det tjänar dem bättre.



Det här tankesättet verkar väldigt naturligt för dig.

– Ja. Jag har jobbat för sjömanskyrkan, som sjukhuspräst och för kyrkan i utlandet. Jag tror att det är därför jag är grundad i det här.

– Det handlar om människors liv, vad de kämpar med, var de har sin glädje. Det handlar om människor som Gud vill väl, som Gud älskar.



Sirpa Tolppanen:

Gör: Församlingspastor för internationellt arbete i Vanda svenska församling.

Bakgrund: Har jobbat inom sjömanskyrkan, sjukhussjälavården och som präst för finländare i utlandet, senast i Kanada. Uppvuxen och i Esbo och Helsingfors. Nu bosatt i Esbo.

Intressen: All typ av sport, särskilt beach-volley.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54