Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

"Religionen är inte på väg ut"

Teologiska fakulteten.

– Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström.

18.3.2024 kl. 10:42

I år firar teologin vid Åbo Akademi hundra år. Sedan några år tillbaka finns det inte längre en teologisk fakultet vid Åbo Akademi, men ämnet finns, och det behövs, enligt Björn Vikström, professor i systematisk teologi.

– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan, säger han.

Första oktober 1924 grundades teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. Vad hände den dagen?

– Då samlades professorerna till ett första fakultetsrådsmöte. Då var Åbo Akademi ännu ganska nytt och fakulteten grundades för att utbilda svenskspråkiga präster till Borgå stift.

– Det fanns en viss oro för att svenskan skulle försvinna efter självständigheten. Både Borgå stift och Åbo Akademi var innovationer för att trygga svenskan i Finland. En donation av Anna von Rettig möjliggjorde fakulteten, så vi brukar skoja lite om att den bygger på tobakspengar.

Vad önskar du att folk i allmänhet skulle veta om teologi?

– Vår slogan då vi marknadsför oss är: ”Studera det viktiga i livet.” Det skulle man säkert kunna säga om flera discipliner, men jag tycker att teologin är ett speciellt ämne. Det är svårt att inte bli personligt berörd. Dina egna erfarenheter och tankar speglas i det du läser.

Vad behövs teologi till i dag?

– Jag är ju jävig, men förståelse för hur religion fungerar tycker jag absolut att behövs i dagens värld. Både i kyrkorna och i samhället i stort.

– Det finns i dag en uppfattning hos många om att religionen är på väg ut ur samhället. Jag tycker det ser ut helt tvärtom. Religion är en stor ingrediens i hur mycket fungerar, bland annat politik.

– Samtidigt: attityden som många har kring religiösa och existentiella frågor i dag är att man är ovillig att bekänna sig till en viss tro eller paketlösning. Parallellt finns en stark längtan efter att tro på någon eller något mer. Vad ”mer” är, och hur tron formulerats och levts ut på olika håll i världen i historia och nutid, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin.

Har teologiska fakulteten påverkat samhället i någon positiv riktning under de här hundra åren?

– Den målsättning man hade då fakulteten grundades, att trygga tillgången på svenskspråkiga präster, det har ju fungerat. En stor del av religionslärarna i Svenskfinland har också studerat här och haft en stor inverkan på religionskunskapen i Svenskfinland.

– Vi är också starka på forskning. Anmärkningsvärt många disputerar i teologi.

Hur ser du på teologins framtid i Svenskfinland?

– Vi behöver aktivt jobba med att marknadsföra oss och rekrytera. Det är en utmaning som inte bara gäller oss, utan många utbildningar i och med att årskullarna blir mindre.

– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan. Vi har utmaningar och det ska jag inte förneka. Men jag är ändå hoppfull. Det vi sysslar med är jätteviktigt. Inte bara för oss.

Hur kommer ni att uppmärksamma de här hundra åren av teologi vid Åbo Akademi?

– Den femte oktober har vi tänkt ha en minnenas eftermiddag i våra utrymmen, sedan en vesper i domkyrkan och fest på någon restaurang i Åbo.

– I mars lanserar vi en blogg där vi ber studerande och lärare från olika decennier att dela ögonblicksbilder från de gångna åren.

– Sen planerar vi några torsdagsvällar i höst med allt från vandring på begravningsplatsen till föreläsningar av både tidigare professorer och oss som jobbar här.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Arkiv/Nicklas Storbjörk


32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52
Samuel Erikson installerades på Kristi himmelsfärdsdagen som kyrkoherde i Vörå församling. På bilden utöver honom från vänster till höger Samuels pappa Leif, kontraktsprost Tomi Tornberg, biskop Bo-Göran Åstrand, Vörås förra kyrkoherde Hans Boije och Benjamin Sandell.

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15
Amanda Harald och Jacob Sundström under Jacobs examenskonsert i Jakobstad.

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15
Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman blickar några decennier bakåt i tiden och ger råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55