Det är livet och det goda som segrar. Det är den starkaste upplevelsen kring påsken hos dem som har svarat i Kyrkpressens påskenkät. Över hälften, 51 procent, säger att det för dem är den högtidens viktigaste tanke.
Mina synder är förlåtna, tänker en femtedel av de svarande allra mest på under påsken. ”Musiken, budskapet om att jag är förlåten – blir bara så berörd”, skriver en svarande, 69 år.
För en annan femtedel är påsken främst den tid då naturens under sker och våren tar vid det allra viktigaste. ”Vår i luften och doften av brasa”, skriver en annan, 29 år.
Kyrkpressens enkät besvarades under den första veckan i mars av 167 personer. Av dem var 80 utvalda och fördelade på olika åldersgrupper på över 25 år. De övriga svarade fritt via Kyrkpressens webbsidor.
Skärtorsdagen trendar
Universitetsläraren i praktisk teologi Tomas Ray vid Åbo Akademi säger att det är uppenbart att det är Kyrkpressens läsare och mera aktiva i kyrkan som har svarat på enkäten. Svaren återspeglar en mera traditionell syn på påsken; nyare kyrkoforskning har andra siffror.
– Julafton och skärtorsdagen är numera de två dagar då man i Finland allra mest går i kyrkan. Påskdagen kommer förstpå åttonde plats, säger Tomas Ray.
I Kyrkpressens enkät är det fortfarande ”rätt svar”, påskdagen, uppståndelsens söndag, som gäller. Hela 28 procent i Kyrkpressens enkät säger att de allra säkrast går i kyrkan då. Särskilt de unga vuxna som har svarat ser att påskdagen är viktigast.
Tomas Ray: Mera traditionella värden i KP-enkäten.
Också skärtorsdagens kyrkobesök går i Kyrkpressens enkät förbi den ofta dramatiska och svart avskalade långfredagen. För 12 procent är skärtorsdagen viktigaste dag att få gå i kyrkan; åtta procent prioriterar långfredagen.
– Det är väl för att det på skärtorsdagen är nattvard i kyrkorna, säger Tomas Ray.
Dagen då Jesus dog och tågen stod
Traditionsforskaren Anne Bergman är förvånad över att såpass många bland Kyrkpressens svarande fortfarande firar långfredagen som en annorlunda dag än andra.
Även om få går i kyrkan då svarade 60 procent att de firar dagen som en ”lågmäld dag”.
Det här trots att samhällets nöjesförbud med bio eller dans på bland annat skärtorsdag och långfredag hävdes redan 1968. I affärerna har man kunnat gå för att handla på långfredagen som andra helgdagar sedan 2016.
”En dag som jag mest minns med regn och slask”, skriver en 53-årig svarande.
Forskaren Anne Bergman säger att påsken ingalunda alltid har varit så svart och allvarlig.
– Under 1700 talet firade överklassen påsk som som vanligt folk gör idag; den var inte speciellt religiös. Men med pietismen blev den småningom en ”svart helg” och allra mörkast i hela samhället var den i slutet av 1800-talet.
Medan pietismen varit en folkrörelse för de lägre samhällsklasserna började nu alla samhällsklasser fira ”svart påsk”.
– Det fick inte vara några evenemang eller eller nöjen utom långfredagskonsert med religiös musik. Tågen hade börjat gå, men det var inga tågavgångar på långfredagen. Man stannade helt enkelt samhället, säger Anne Bergman.
Världens lidande inte i centrum
Så småningom förändrades samhället och restauranger kunde hålla öppet hela påsken.
Men fortfarande på 1970-talet tog den statliga, samhällsmedvetna rundradion långfredagens dystra ton i akt bland annat i utbudet på tv.
– Tv:n hade hela 70-talet program om svårigheter, sjukdom och död på långfredagen och det präglade tidningarna också, säger Anne Bergman.
Att Kristus lider med världen är däremot inte en central tanke i Kyrkpressens enkät 2024. Bara 18 procent säger att de till påsk tänker extra på dem som lider i världen till påsk; bara två procent att det skulle vara påskens bärande tema.
Anne Bergman: Ortodoxa påsken intressant på 70-talet
Med 1970-talet säger Anne Bergman att det också blev inne att intressera sig för den ortodoxa påsken.
– Sextitalet var jätteintolerant på många sätt, men sedan började man intressera sig för det som var exotiskt och lite annorlunda. Den ortodoxa påsken var någonting som fanns i Finland men som man inte hade haft kontakt med.
Guds lamm i kyrkan, lamm till middag
Två ting går igen i Kyrkpressens påskenkät. För 45 procent i den målgruppen är det en helg vars viktigaste behållning är att den stärker ens tro eller kristna identitet.
Men så är det också en högtid som utanför det direkt kyrkliga markeras av mat och annat påskigt därhemma.
Hela 80 procent svarar att det ska vara särskild mat till påsken. Tre av fyra tycker också det är viktigt med påskdekorationer och blommor.
Vid matbordet betonar många också det sparsamma och enkla dagarna. ”Fisk på långfredagen och godis och efterrätter först på lördagen”, svarar en 60-åring i enkäten.
Andra bullar upp. ”Påsken är en viktig högtid i vår familj. Det ska vara pasha, lammstek, fiskrätter, memma och andra traditionella maträtter. Dekorationerna är påskgräs, ris med vackra påskägg färgade i vaxteknik. Bordet dukas med bästa porslinet, tygservetter och levande ljus”, skriver en 73-årig svarande.
Påsken är för många också en tid att gå tillbaka till ryska och ortodoxa rötter om man har sådana.”Pappas mamma var rysk, vi hälsade på ortodoxt vis på påskdagen, käkade pasha och kulitj, piroger och lamm”, skriver en 48-åring – kulitj är en rysk, hög påskbulle.
ÅA-teologer antas ha spritt den judiska sedermåltiden.
Seder – till minne av ÅA och Egypten
Bland de forskarfynd Anne Bergman gör i enkäten finns den judiska seder-måltiden som dyker upp i flera av enkätens fria svar.
– Ha, det är teologer från Åbo som har tagit den med sig ut i landet, gissar ÅA-läraren Tomas Ray. Teologiska studentföreningen har i många år firat sedermåltid. Man har läst om Gamla testamentet och så firar med seder, med lite vin och så.
Seder är ett slags judisk tapas‚ smårätter av bland annat osyrat bröd, bittra grönsaker, torkad frukt plus fyra ceremoniella bägare vin som påminner om judarnas uttåg ur Egypten.
”Vi firar alltid sedermåltid med goda vänner på skärtorsdagen. Gjort det i många år. Alla våra vuxna barn vill fortfarande vara med”, skriver en 49-årig svarande.
"Går jag och ser i butiksdiskarna här så ser jag att folk äter lamm till påsk. Så var det ju inte förr."
Trots att påskalammet är en urgammal tradition, äldre än kristendomen, reflekterar Tomas Ray över att den ändå fortfarande går igen i det moderna, sekulära samhället.
– Går jag och ser i butiksdiskarna här så ser jag att man äter lamm till påsk. Så var det ju inte förr, säger han.
Påskhäxorna söta, inte onda
Påsken firas i den kristna tron för att minnas Kristus vann över döden och det onda. Men tänker människor på det onda och dess väsen till påsk?
Ja, 47 procent av dem som svarar i Kyrkpressens enkät säger att de gör det.
Anne Bergman säger att man i gammal folktro ansåg att djävulen och det onda särskilt var i farten under påsklördagen då man mindes Jesus som befann sig i dödsriket. Ur det utvecklade sig en tradition att på skämt klä ut sig till häxor och troll för att skrämmas.
I Kyrkpressens enkät är påskhäxorna trots det en av de käraste påsktraditionerna för barnen. Omkring 37 procent tycker den är viktig och minns den från sin barndom med värme. Till och med de som gick runt i byn innan butiksbilen hade kört och fick bara halspastiller som belöning.
För att det inte ska handla om Blåkulla och den onde skriver någon milt om hela rollen och talar hellre om påskgummor. Hur som helst handlar den inte om en lek med onda makter, säger Anne Bergman.
– Barnen som påskhäxor kom till Finland som en färdig barntradition. Den förekom tidigt i Vasa och på 1920- och 30-talet i Helsingfors, säger hon.
En kravlös helg
Påsken är i Kyrkpressens enkät också en tid då man träffar släkt och vänner. För 27 procent är det det allra viktigaste med påsken.
– Den är kravlös och det finns ingenting man absolut måste göra, utan man får planera den som man vill. Sällan hör man ”oj-oj så skönt att påsken nu är över”, vilket man ofta säger om julen, säger Anne Bergman.
Särskilt för unga vuxna som svarat på Kyrkpressens enkät är påsken en ny möjlighet bland traditioner:
”För mig är påsken större och viktigare än julen. Jag trött på all den sekulariserade rumba som förstör hela julen. Påsken är inte lika förstörd”, skriver en 30-årig svarande.
En 32-åring skriver: ”Mina påsktraditioner varierar från år till år, beroende på om jag är på resande fot eller hemma. Men vad jag än gör, eller var jag är, är påsken en viktig tid av mitt kristna liv som jag både stillar mig inför och gläds över!”
Påsken är kravlös – Många i Kyrkpressens enkät stillar sig, gläds och trivs med påsken
Foto: Unsplash – Jason Blackeye
