”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. I ett tvåårigt projekt under namnet “Helig” ska kyrkostyrelsen stöda församlingarna i arbetet med att öka kännedomen om den kristna tron, främja skapelsens välmående och reflektera över den egna livsstilen. 24.9.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kaskö församling deltar i det krisarbete som församlingen i Kauhajoki har startat med anledning av skottdramat i en yrkesskola på orten. 23.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Studentmissionens fotoutställning Ljusglimtar turnerar nu i skolor och universitet i Helsingfors. 23.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. När en jägarbataljon kallades in till ”repövning” tog brigaden i Ekenäs in också fyra fältpräster och en diakon. 26.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ingångssidan till kyrkans evl.fi har förnyats utgående från den feedback användare gett. 22.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. FMS traditionella utjämningskampanj hålls i dag. Målet är Kambodja. 22.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Tiden för söndagsgudstjänsten varierar i stiftet även om det i kyrkoordningen stadgas att den ska börja klockan tio. 20.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsförbundets, Fontana Medias och Kyrkpressens nya lokaler på Mannerheimvägen i Helsingfors invigdes i dag, fredag. Se bilder från invigningen. 19.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Steget från en bra film till en bra predikan är inte långt. Filmfestivalen Exist vill lyfta fram beröringspunkter mellan kyrka och kultur. 19.9.2008 kl. 00:00

Människa. Söndagskolledare, miniorledare, sommarpedagog, ungdomsarbetsledare, körledare, lovsångare och förtroendevald. Att engagera sig i hemförsamlingen är en självklarhet för Cecilia Åminne. 18.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingen i Imatra var mentalt beredd då beskedet om massuppsägningarna vid Stora Enso kom. Det fanns en beredskap att gå vidare från det normala samarbetet med fabriken och dess anställda till konkret krishjälp. 18.9.2008 kl. 00:00

Nina Österholm. Min generation, 80-talsbarn, vill inte bli chefer – bara ”utvecklas i våra arbetsuppgifter”. Om tjugo år kommer det inte att finnas någon som bestämmer, bara en massa glada underhuggare som är utbildade till tänderna. 18.9.2008 kl. 00:00

Ledare. Vad sade biskoparna egentligen 2001 i sitt utlåtande med anledning av den nya partnerskapslagen? Frågan aktualiseras av ärkebiskop Jukka Paarmas markeringar i senaste veckas nummer av Kyrkpressen. 18.9.2008 kl. 00:00

Världen. I Sverige har den första kursen för kyrkvärdar på teckenspråk hållits på Strömbäcks folkhögskola i samarbete med Luleå och Härnösands stift. 18.9.2008 kl. 00:00

Insändare. Då jag först började läsa kyrkpressen var det för att se hur "de andra" har det. Jag har aldrig hört till kyrkan, och kommer aldrig att göra det, men jag är mycket intresserad av religioner och därmed också kristendom.      Något jag läser varje gång är insändarspalten, dit man en längre tid nu skrivit mycket om kvinnopräster och även mer om homosexuella parförhållanden. Med all respekt (nåja, lite iallafall) kan man förstå sig på de som är mot dessa, Bibeln är ju ändå grunden i den kristna tron, och säger den något borde det vara sant. Ändå har jag svårt att se hur det är ens möjligt att vara fundamentalistkristen och ta allt i Bibeln så som det står, utan att tänka. Särskilt kristna borde ju, bättre än mig åtminstone, veta att Bibeln är motsägelsefull och problematisk vilket ju också skapat tron på att man skall tolka, tolka, tolka för att få fram något vettigt att följa. Ulf Särs i Kyrkpressen 38/2008 tog orden ur munnen på mig. Även om kristendom finns till för att skapa en mening i livet för människor och få dem lyckliga (är det inte så?), kan jag förstå de allt större mängder som går ur statskyrkan. Så länge den inte vet sina egna ståndpunkter och hur kanon skall tolkas, går medlemmarna och skapar sina egna församlingar med egna regler som passar in i deras tolkning av tron och, vad viktigast är, andra kan ignorera dessa om det inte passar in i deras tro.Många har ansett att statskyrkans tid är slut, och jag börjar luta åt samma håll. Kanske det verkligen är dags för människorna att börja tänka för sig själva även i den kristna världen? Annina Kortelainen Vasa 17.9.2008 kl. 00:00

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28