”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Det ekumeniska böneevenemanget Kristusdagen går av stapeln på första maj i Tammerfors och väntas locka 5 000 deltagare. 1.5.2010 kl. 00:00

Människa. Amanda Audas-Kass ombads blogga om sin tro men vill inte debattera teologi. I stället försöker hon sticka hål på de fördomar folk har om kristna. 30.4.2010 kl. 00:00

Kultur. I augusti kommer de flesta psalmerna att finnas på nätet, med både text och noter. 29.4.2010 kl. 00:00

Människa. Han vill inte kalla sig pionjär, det låter alldeles för högtidligt. Men pionjär är nog det som bäst beskriver Håkan Enqvist. 29.4.2010 kl. 00:00

Ledare. I senaste nummer av Kyrkpressen ingick som bilaga den frikyrkliga tidningen Missionsstandaret.  I bilagans ledare, som hade rubriken ”Det omöjliga kan bli möjligt”, karaktäriserade Bo-Sanfrid Höglund detta som något historiskt och unikt. Som något som ännu för några år sedan hade varit omöjligt ur baptistsamfundets perspektiv. 29.4.2010 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Att vara född nyfiken kan ha sina sidor, goda och mindre goda. Kommer man – som det heter – in på rätt bana i livet överväger definitivt det positiva. Och för en nyfiken kan man knappast tänka sig ett bättre yrke än journalistens. Att arbeta med nyheter, reportage, features, personporträtt och snart sagt vad som helst ger ju en legitim rätt att ställa frågor, att vara nyfiken. 29.4.2010 kl. 00:00

Världen. Kyrkans utlandshjälp presenterar en ny innovation för återuppbyggnadsarbetet på Haiti.  28.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lagtinget på Åland diskuterade senaste vecka frågan om Åland som eget kyrkoland eller som eget stift. Lagtinget satte tummen ner. 28.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum föreslår att den evagelisk-lutherska kyrkan i fortsättningen undantagsvis borde tillåta dop med färre faddrar. Detta skulle göra det lättare att lösa fall där det inte går att hitta två faddrar. 27.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndagen ordinerades teologie magistrarna Jessica Högnabba och Maria Lindberg till prästämbetet. 27.4.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kandidatrykryteringen inför församlingsvalet har inletts. 26.4.2010 kl. 00:00

Kultur. I år är det 100 år sedan scoutrörelsen kom till Finland. Under scoutveckan 19–25 april uppmärksammas jubileet av blåskjortor över hela landet. 25.4.2010 kl. 00:00

Människa. Kyrkpressens blivande chefredaktör May Wikström vurmar för läkeväxter, örter och kryddor. 24.4.2010 kl. 00:00

Samhälle. Hungerstrejken i Betelkyrkan i Oravais avbröts på torsdagskvällen då den tredje hungerstejkande kurden togs in på sjukhus. 23.4.2010 kl. 00:00

Samhälle. Hungerstrejken i Betelkyrkan i Oravais avbröts på torsdagskvällen då den tredje hungerstejkande kurden togs in på sjukhus. 23.4.2010 kl. 00:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01