Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka i Helsingfors.

"Att gå i kyrkan är något som verkligen kräver något: det händer inte bara av sig självt"

GÅ I KYRKAN.

I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan.

7.12.2023 kl. 08:00

När Marika Westerling var barn gick hennes familj i kyrkan i advent.

– Särskilt vid första advent var vi där, och jag minns att det också fanns vänner med sina familjer i Matteuskyrkan i Helsingfors.

När hon blev vuxen och fick egen familj har hon inte bemödat sig särskilt om att gå i kyrkan inför jul – men i år vill hon utmana sig själv.

– Jag går gärna i kyrkan, oberoende av om det är jul eller inte. Men det kräver verkligen något, det är inte något som bara händer. För mig blir det här ett bra experiment: tänk om det här med att gå i kyrkan kunde bli en del av min vardag, lite som jag önskar att motion blev det?

– Jag tror jag skulle ha mycket glädje av det.


Vad förväntar du dig?

– Kanske att ”stilla mig” – även om det låter högtidligt. Jag vill sätta mig ner och förhoppningsvis ta en paus och få omslutas av något, vare sig det är julstämning eller gemenskap. Kanske jag kan ta in något av julens budskap, och kanske jag kan få ett andligt behov mött.


Hurdana andliga behov har du?

– Det är en bra fråga. Jag tror att de är väldigt personliga och har att göra med känslor, förväntningar och besvikelser. Jag känner att det finns en risk för att jag sitter där i kyrkan och gråter mig igenom hela mässan, och det känns lite jobbigt. Det är någonting med att gå i kyrkan som berör mig – kanske handlar det också om att sänka garden, eftersom man alltid har så bråttom i vardagen.

– När man bara sitter där och är, då börjar känslorna komma.

Marika Westerling är glad över att få vara en i bänken och ha en chans att låta känslorna komma.

– När jag exempelvis sjunger vid begravningar måste jag stänga ute allt annat för att klara av att sjunga.


När det gäller julens texter och gudstjänster handlar det ju ganska mycket om upprepning: vi kan ju manuskriptet, så att säga. Känner du ibland att du har svårt att ta till dig ett budskap som är så bekant?

– Jag väntar mig inga överraskningar eller aha-upplevelser till jul. Jag minns gånger då jag hört julevangeliet och verkligen försökt koncentrera mig på det och minnas: det här är julens budskap. Som om jag skulle förstå det bättre då. Men det är inte det jag är ute efter. Jag tänker att det är ett budskap man inte kan förstå.

Ibland, kanske mer i frikyrkosammanhang, kan man få frågan: Förstår du vad Jesus gjort för dig?

– Men en så stor fråga är något jag verkligen inte förstår. Jag förväntar mig bara att jag ska få vara i kyrkan


Vart förflyttas du i ditt huvud när du hör julevangeliet läsas?

– Det kanske blir … en uppläsning i ledet av alla de år då jag hört det läsas. Alla jular, och särskilt barndomens jular. Någon gång brukade julevangeliet läsas hemma hos oss på julafton. Jag ser också framför mig salen i Nordsjö kyrka, och Nordsjö sångkör som sjunger: Stilla, stilla, juleklockan tonar hän

I år firar Marika Westerling jul i Kaustby, med sin mans släkt.

– Det innebär att jag inte behöver ordna med så mycket inför jul, så det känns som ett bra år att satsa på att gå i kyrkan. I Kaustby kyrka har de en fin tradition på julaftonen: de släcker lamporna i kyrkan så det blir väldigt mörkt och stämningsfullt. Det ser jag fram emot.


Den gudstjänsten firas på finska – blir du ledsen av tanken på att sjunga finska julsånger i moll?

– Jag kan inte påstå att Sparven på julmorgonen har någon särskild plats i mitt hjärta. Min favoritjulsång är kanske Giv mig ej glans – och den går bra at sjunga också på finska. Det är kombinationen av melodi och ord som gör den så fin: den sammanfattar julen för mig.

– Samtidigt inser jag att den kanske inte sammanfattar julen för alla, eftersom den är väldigt familjecentrerad.


Vilka jultraditioner vill du hålla fast vid?

– Ibland känns det som om jag blivit en gammal människa som bara minns tillbaka till mina egna barndomsjular. Men vi har faktiskt skapat lite egna traditioner i vår familj också. En är att vi bakar pepparkakor på självständighetsdagen, och hänger dem i granen. Också julgranen – som är av plast – kommer fram på självständighetsdagen, så att vi ska få njuta av den länge.

– Som barn var jag väldigt konservativ med att allting skulle vara som det alltid varit, men som vuxen är jag redo för omväxling.

Text och foto: Sofia Torvalds


Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

klimatförändringar. I lördags ordnades en pilgrimsvandring i Helsingfors centrum. Orsaken var att kyrkan ville uppmärksamma det kommande klimatmötet i Paris hösten 2015 och samtidigt, tillsammans med medborgarorganisationer, uttrycka sin oro för klimatförändringarna som påverkar stora delar av jordens befolkning. 9.3.2015 kl. 11:06

vänskapspromenad. I morse samlades muslimer, judar och kristna till en vänskapspromenad i Helsingfors centrum. 5.3.2015 kl. 10:00

Gemensamma församlingsrådet i Karleby tvekar om samfälligheten ska hyra ut Yxpila kyrka till Sley eller inte. Efter en omröstning i går där ordförandes röst avgjorde förpassades förslaget om att inleda förhandlingar till ny beredning. 4.3.2015 kl. 17:28

försvarsstrategier. Terapeuten och prästen Ilse Sand har fått jobba med sina egna försvarsstrategier och vill hjälpa andra att bli fria från sina. 12.3.2015 kl. 00:00

Marcus Henricson. Farhåga: de pengar som handhas av kristna organisationer används inte för kärnverksamheten. Åtgärd: domkapitet beställde utredning. I utredningen skissas möjligheter till samarbete mellan organisationerna upp. 11.3.2015 kl. 00:00

carl haglund. Carl Haglund avvisar påståendet om att fritänkarna hörts mer än kyrkan i arbetet med försvarsministeriets rapport om den etiska undervisningen och fältandakterna i det militära. 2.3.2015 kl. 13:29

danmark. År 2012 var ett annus horribilis för den danska folkkyrkan då drygt 21 000 medlemmar lämnade kyrkan. Nu har den utevecklingen vänt: i fjol var det bara ca 9 500 danskar som lämnade kyrkan, skriver Kristeligt Dagblad. 2.3.2015 kl. 13:23

Jamie Oliver. Kändiskocken valde Ari Vitikainens måltidsbild i en FN-relaterad fototävling. 25.2.2015 kl. 18:44

frälsarkransen. – Vi har beundransvärt satsat på ordens värld, men orden har börjat svika oss, säger Martin Lönnebo, mannen bakom kransen. 26.2.2015 kl. 00:00

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00