Anette Rönnlund-Nygård vill förmedla hopp. FOTO: Jonna Nygård/Jonna N. Photography

”Det här är inte ditt fel”

NÄRPES.

– Just nu är jag precis där jag ska vara, säger Anette Rönnlund-Nygård. I Ninniverksamheten arbetar hon för de bortglömda barnen – de som lever med beroende och psykisk ohälsa i familjen.

22.11.2023 kl. 21:47

”Det här är inte ditt fel. Du är inte ensam om att leva i det här. Du kan inte fixa din förälder. Det finns hjälp om du vill ha.”

Allt det här är är oerhört viktigt att höra för de barn och unga som växer upp i en familj med föräldrar med beroende eller psykisk ohälsa. Det är för de här barnen och ungdomarna som Ninniverksamheten finns till.

– Ofta när barn eller unga kommer med i vår verksamhet är det för att de har träffat någon vuxen i sin närhet som har sett och vågat ställa frågor, säger Anette Rönnlund-Nygård, grundare och projektledare för Ninniverksamheten. Hon jobbar också som organisationschef på USM (Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård r.f.), som är stationerad i Malax. Själv är hon Närpesbo.

Ninniverksamheten tog sin början med läger. Det första lägret hölls 2005, då under namnet ”Se mig”.

– 2020 fick vi ett större bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Det var då jag kunde återvända till föreningen och då vi kunde börja bygga upp verksamheten till vad den är idag.

Samma år utlystes en namntävling, och ”Ninni – för de bortglömda barnen” blev det nya namnet.

Förebilder för hopp

– Kärnan i verksamheten är något som vi kallar identifikation och psykoedukation, berättar Anette Rönnlund-Nygård.

Det handlar om att ge barnen och ungdomarna möjlighet att träffa andra som har upplevt liknande saker. Det handlar också om att det finns vuxna med som kan berätta om vad beroende och psykisk ohälsa är och på vilket sätt det drabbar de vuxna, men också på vilket sätt det kan drabba barnen.

– Det här förverkligar vi både genom kamratstödsgrupper runtom i Österbotten och på Åland, men också genom den ursprungliga verksamheten, det vill säga lägren, beskriver hon.

Där ges barnen och ungdomarna möjlighet att få samlas och bara vara barn och unga, med andra som vet vad det handlar om.

– Sedan 2020 har vi jobbat väldigt mycket med samhällspåverkan. Målgruppen har verkligen varit en osynlig grupp i Finland, och det beror ju inte på att vi dricker mindre än i övriga Europa, utan på att vi inte haft verktyg och kunskap om hur det här påverkar barnen och ungdomarna. Det här har vi jobbat väldigt hårt med att lyfta.

En glad nyhet för Ninni är att samtalsgrupperna nu kommer att implementeras inom välfärdsområdet. Det betyder att de kommer att bli tillgängliga både på finska och svenska i hela Österbotten.

– Det är en sådan målsättning som vi kanske bara har drömt om, men som nu har blivit verklighet!

Du har själv vuxit upp i ett hem med missbruk och psykisk ohälsa. Kommer drivkraften i ditt arbete därifrån?

– Ja, absolut! Min egen bakgrund har nog präglat hela mitt yrkesliv. Jag har fått lämna mitt eget mörker till välsignelse för andra, och på det sättet har jag hittat ett syfte för mitt liv just nu. Man vet ju inte vad framtiden bär, men just nu är jag precis där jag ska vara.

– Det är också en av drivkrafterna bakom hela Ninniverksamheten: att hjälpa de här barnen och ungdomarna att hitta en mening.

Vad är allra viktigast för dig att förmedla till de barn och ungdomar du möter?

– Det är hopp! Hoppet om att hur mörkt det än är där ute finns det någon som är där med dig. Det finns andra som har gått före dig, och det finns en väg ut.

– Det är också det som ungdomarna ger varandra, de som har varit med länge i verksamheten och som möter nykomlingarna. Jag tycker att vi alla inom Ninni är förebilder för hoppet.

NINNIGRUPPER

Samtalsgrupper ordnas 1–2 gånger per månad för ungdomar i åldern 13–24 år i Närpes, Malax, Korsholm och Vasa.

Grupperna riktar sig till unga som har en förälder med psykisk ohälsa eller beroende.

Pian Wistbacka


PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00