Kurt Eklund tycker det är viktigt att kunna visa de som är barn i dag hur deras hemort såg ut förr i tiden.

De har sparat en liten bit av Helsinge

vanda.

Kurt Eklund har ägnat stora delar av sitt liv åt att bruka jorden. Nu är han engagerad i en grupp som bevarar en bit kulturhistoria.

12.10.2023 kl. 16:41

I så gott som hela sitt liv har Kurt Eklund sått och skördat, harvat och tröskat. Han är jordbrukare av födsel och ohejdad vana.

– Nu är det sonen som odlar. Jag fyller 84 år om några veckor, men jag är alltid med där det behövs. Nog är jag ännu kapabel att sköta några uppdrag, köra traktor och hjälpa till, säger han.

I sommar har de odlat vete, havre och korn på gården i Ripuby i Vanda. Torkan tog en del av vetet och kornet, men havren gav en acceptabel skörd.

Att Kurt Eklund blev just lantbrukare kom sig lite av en händelse. Han är själv uppvuxen på en gård, och då hans egen pappa blev gammal fortsatte Kurt och hans bror med jordbrukandet.

Men efter att ha gjort sin militärtjänstgöring såg sig Kurt om efter något annat jobb.

– Sen hittade jag min fru. Hennes familj hade också ett lantbruk och hon hade en gammal far. Det behövdes hjälp och jag fick ett lämpligt vinterjobb.

Om vårarna och somrarna brukade Kurt Eklund sina åkrar. Om vintrarna färdigställde han minkskinn inför pälsauktionen i Vanda.

Ville du jobba som jordbrukare eller hade du andra drömmar?

– Det var nog egentligen så att jag hamnade med i det och så funderade jag inte på något annat sen. Det var inte möjligt om allt skulle bevaras så som det var.

Vandas äldsta aktiva förening

År 1882 grundades Helsinge lantmannagille, det är den äldsta föreningen i Vanda som fortfarande är aktiv. Gillets primära uppgift var vid starten att ge rådgivning inom lantbruk och att stärka sammanhållningen inom branschen.

– Lantbruket var ju hela tiden i en förnyelse. Då körde man med hästar ännu, men det behövdes rådgivning och man såg det som nödvändigt med en förening.

I dag är gillets framtid mer oviss, för bönderna blir färre och eldsjälarna äldre. Men en del av deras verksamhet är efterfrågad och i full gång. De driver nämligen Vanda lantbruksmuseum.

Museet besöks flitigt av skolklasser och dagisgrupper, och Kurt och hans kumpaner har mycket att stå i eftersom verksamheten sköts på frivillig basis.

Vid museet kan man bekanta sig med hur lantbruket såg ut förr i tiden.

– Där finns allt man använde inom lantbruket, föremål från hemmet och hemskt mycket arbetsföremål och redskap som man använde i smedjan, eller då man timrade och gjorde möbler.

En ort i ständig förändring

Under Kurt Eklunds tid som jordbrukare har Vanda förändrats. I dag finns inte en enda gård med mjölkkor i Vanda, och vad han känner till finns det bara en gård med köttboskap kvar. Det som förr var åkermark och betesmark i gamla Helsinge är i dag industri- och bostadsområden i Vanda.

Många av de barn som besöker museet har ingen koppling till lantbruk sen tidigare. En del är nyinflyttade Vandabor med annan kulturell bakgrund, andra är uppvuxna i mer urbana miljöer och har ingen direkt koppling till lantbruk. Trots det är de flesta väldigt intresserade. Frågorna kan stundvis hagla tätt.

– Vår mening från första början, då vi märkte att Vanda blev allt mer stadsbebyggt, var att vi ville bevara något från Helsinge för kommande generationen. Det var orsaken till att vi grundade museet 1986.

Vanda lantbruksmuseum som finns på Nybackagränden 2 är öppet enligt beställning, och för alla som sysslar med lantbruk i Vanda är Helsinge lantmannagille öppet för nya medlemmar.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Heidi Salminen


MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32