Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

Från församlingsliv till huslig ekonomi – "Mina första havreflarn minns jag väl"

BRANSCHBYTE.

Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar

26.9.2023 kl. 09:47

Just nu är Kalle Sällström partiellt tjänstledig från sitt jobb som verksamhetsledare för Församlingsförbundet. I ett knappt år ska han istället undervisa i huslig ekonomi vid Helsinge skola. Han är en person som vågat testa på något helt nytt mitt i arbetslivet.


Du har studerat teologi och länge jobbat med kyrka och församling. Hur kom det sig att du ville testa på jobbet som lärare i huslig ekonomi?

– Under gymnasietiden hade jag en idé eller dröm om att det skulle vara roligt att jobba som hussalärare. Jag funderade till och med på att börja studera till det, men sen blev det inte så.

– Någonstans har den där drömmen funnits kvar. Sen öppnade sig den här möjligheten och jag nappade på. Jag har jobbat i den kyrkliga bubblan länge och det kändes som att det skulle vara bra med en paus och ett nytt sammanhang.

Var det nervöst den första skoldagen?

– Jag har alltid varit intresserad av matlagning och bakning och har tidigare jobbat en del med ungdomar, så det var inte helt främmande. Men skolmiljön var ju ny. Det har varit massor att lära sig och sätta sig in i. Samtidigt har det varit roligt att lära sig mer.

I rapporteringen från lärarbranschen verkar arbetsbilden präglas av mycket stress. Har du känt av det?

– Jag har ju ganska kort erfarenhet. Det är en utmaning att grupperna är stora samtidigt som varje elev är en egen individ. Vissa behöver mer hjälp än andra. Att upptäcka det och att ha tid för den enskilda eleven, det känns som en tuff utmaning för mig så här i början.

– Samtidigt har det varit fint att märka hur mån man är om den enskilda elevens välmående på skolnivå. Man gör allt man kan för att eleverna ska lyckas, ha det bra och klara av skolvardagen.

Vad vill du lära de ungdomar du möter?

– Det är kanske det som fascinerat mig med ämnet huslig ekonomi, att det är viktiga färdigheter för det vardagliga livet. Där finns en koppling till när jag jobbat med unga i kyrkan. Det handlar också om att utrusta unga för framtiden och de svårigheter och utmaningar de kommer att möta.

– I församlingen fostrar man unga i att de inte är ensamma och att man alltid kan be. Här handlar det också om att ge färdigheter för vardagen. Färdigheter som ökar självförtroendet och välmåendet. Att du vet att du kan koka gröt, baka semlor och hålla din bostad ren.

– Det känns som jättebra och viktiga färdigheter att ge vidare.

Vad hoppas du inspirera dina elever till?

– Det roliga i matlagning och bakning. Det finns en glädje i att göra själv, att skapa och vara kreativ, duka fint och äta tillsammans.

– Vi har redan haft fina stunder då eleverna tillrett mat eller bakat och det funnits en stolthet och glädje i att de lyckats.

Varifrån kommer ditt eget intresse för köksbestyr?

– Det är jättesvårt att säga, men jag var nog inte många år då jag bakade mina första havreflarn. Det minns jag väl. Det var det första jag gjorde på egen hand.

– Nog måste det väl komma hemifrån. Jag har alltid haft det intresset, så länge jag kommer ihåg. Redan innan jag lagade de första havreflarnen lär min favoritlek ha varit att leka med kastruller.

Vad lagar du helst för mat i höst?

– Mycket går just nu på barnens villkor. Vad de äter och uppskattar är det som styr mest. Men när jag får baka kan jag göra mer utsvävningar och förverkliga mig själv.



Kalle Sällström

Gör: Är lärare i huslig
ekonomi vid Helsinge skola.
Familj: Patricia och barnen Mio (16), Axa (13) och Iva (6).
Intressen: Matlagning, bakning och cykling. Det sistnämnda är ett nyupptäckt intresse kopplat till arbetsresorna till Vanda.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: privat


STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52