Marika Torps son äger tre ankor. Den här heter Mäyski, och den har hon tagit hand om sedan den kläcktes ur ägget. – Hon tror att jag är hennes mamma och jag älskar henne så mycket! säger hon.

I höst blir Marika Torp predikobiträde i Iniö

INIÖ.

I Marika Torps barndom var Iniö ett kärt och bekant ställe när familjen åkte från stugan vid Iniöfjärden och besökte butiken och kyrkan. – Och nu får jag predika där!

28.8.2023 kl. 15:36

Marika Torp växte upp i Reso i en finskspråkig familj. När hon var sjutton flyttade hon till Sverige och bodde där i fem år. Som en musikalisk person började hon snabbt tala rikssvenska. Sedan hade hon paus från svenskan i 18 år.

– När jag sedan började tala svenska här i Finland igen fick jag lära mig språket på nytt, och samtidigt gick jag medvetet in för att försöka låta mer som finlandssvensk än rikssvensk, säger hon.

Hon utbildade sig först till ingenjör i bioteknik, men har inte jobbat som ingenjör, utan i ett laboratorium som utför diagnostiska laboratorietest och vid ett forsknings- och utvecklingslaboratorium där man utvecklar diagnostiska snabbtest.

– Men jag tyckte inte om att pendla till huvudstadsregionen från min hemort, Lojo. det kändes långt att köra varje dag.

Dessutom hade hon känt en kallelse till själavård sedan år 2011, predikat i sin hemförsamling, varit gruppledare vid själavårdskurser och talat vid seminarier med själavårdstema.

– När jag sedan blev arbetslös tänkte jag: Kanske det är teologi jag ska studera, då får jag också ett yrke där jag kan använda min kallelse.

Nu inleder hon sitt fjärde studieår vid teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. Vid sidan av studierna ska hon jobba som predikobiträde i Iniö.


Kämpade med skam

Iniö är en bekant ort för Marika Torp. Hennes släkt hade en sommarstuga i Gustavs. Den såldes år 2019 och sedan dess har hon saknat skärgården.

– Vår stuga låg på andra sidan Iniö-
fjärden, så när jag var barn gjorde vi varje sommar en båtresa till Iniö, handlade, spelade minigolf och besökte kyrkan. Det tyckte jag var mysigt!

Nu ser hon mycket fram emot att predika varannan söndag i Iniö kyrka.

Vad var det som väckte ditt intresse för just själavård?

– Det började med att jag själv led av dåligt självförtroende och kände mycket skam. Jag fick stor hjälp av själavård när jag kämpade med mina egna känslor, och då blev jag väldigt entusiastisk och ville att andra skulle få uppleva samma sak. Sedan har det mognat i mig. Jag har känt mig uppmuntrad när människor som deltagit i seminarier där jag varit med som talare berättat att de fått tröst och hjälp.

Vad skulle du säga till en människa som bär på mycket skam?

– Att man behöver vara ärlig om det som man bär på. Man måste våga öppna sig för en pålitlig människa. Jag fick själv erfara att när jag berättade om allt jag hade inom mig för en annan människa var det helande att hon också efter det bemötte mig kärleksfullt. Tidigare hade jag tänkt att om jag verkligen berättar sanningen om mig själv kommer den andra att döma eller kritisera mig.

Det är viktigt, säger hon, att vi får erfarenheter av att vi är accepterade och den vägen kan leda oss till en insikt om att också Gud accepterar oss, precis som vi är.

– Det är ju vi människor som ska vara Guds händer och fötter här på jorden.

Sin egen ofullkomlighet har hon nu slutit fred med.

– Det finns nåd för oss. Vi gör vårt bästa och Gud älskar oss hurudana vi än är. Ingen av oss är fullständig.

Marika Torp

STUDERAR: teologi vid Åbo Akademi och siktar på att bli präst.

BOR: i Lojo och pendlar därifrån till jobbet som predikobiträde i Iniö.
I Iniö ska hon göra besök och hålla andakter vid äldreboendet, skolan och dagis, göra hembesök och finnas till där det behövs. Hon har söndagsskola för barn och ordnar gudstjänster i kyrkan varannan söndag.

FAMILJ: Man, 18-årig son och två bonusbarn som är 14 och 11 år.

TYCKER OM ATT GÖRA PÅ FRITIDEN: ta hand om tre husdjursankor, tar sånglektioner och dansar bland annat zumba på gymmet. ”Jag älskar att dansa!”

Text: Sofia Torvalds
Foto: Marko Raunio


Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10