– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

Hans Häggblom: "Folkmusik är ett av mina känslospråk"

SPELMANSKULTUR.

– Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet.

15.8.2023 kl. 19:00

Sedan 1995 har den pensionerade Pedersöre-prästen Hans ”Hasse” Häggblom ingått i Pedersöre spelmanslag. Som både präst och spelman betonar han att ingen har monopol på livstolkning.


Vad betyder folkmusik för dig?

– Det är något som naturligt ligger nära hjärtat. Det är en enkel musikstil som det inte är så svårt att hänga med i, bara det är rätt dialekt. Det finns ju så många stilar beroende på var man rör sig.


Du var med och introducerade spelmansgudstjänsterna i Pedersöre. Hur gick det till?

– Det har funnits flera föregångare, men 1995 fick vi en förfrågan från Yle. De skulle göra en satsning som hette ”Baket Bennäs” och frågade om församlingen kunde göra något i anslutning till det. Jag frågade Max Portin om de i spelmanslaget skulle vara intresserade av att göra något tillsammans. De nappade på och jag for själv med och spelade.



Var det känsligt att kombinera församlingsliv med folkmusik 1995?

– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget. Men med åren blev det mer och mer accepterat. Om man bläddrar i psalmboken så finns det väldigt många melodier som är inspirerade av folkmusiken eller som är folkmusik helt och hållet. ”O hur saligt att få vandra” är ju till exempel en gånglåt. ”Kom, låt oss nu förenas här” börjar som en gånglåt men refrängen är en polska.


Hur hittade folkmusiken in i psalmboken?

– Den har kommit in på lite olika vägar. Om man söker längs tråden med strängbandsmusik kommer man tillbaka till frikyrkligheten i Amerika. Många som återvände hem från Amerika hade med sig melodierna, och så uppstod strängbandsmusiken här i trakten. Där tangerade melodierna också den folkliga känslan.


Historiskt har det funnits en motsättning mellan kyrka och kulturen kring folkmusik och spelmanslag. Vad berodde det på?

– Det kanske hade att göra med väckelsefromheten, att man ville markera att man tog avstånd från det värdsliga. Folkmusiken har förknippats med ett leverne som kanske inte är så hälsosamt till alla delar, men det finns också en annan sida. Chuck Girard skrev ju redan på 70-talet ”Why should the Devil have all the good music”.

– Kyrkan kan inte isolera sig. Om man ser på hur Jesus mötte människor så talade han ju inte först om för dem att de måste ändra på sig. Han mötte dem där de var.

Vad ser du för beröringspunkter mellan församlingsliv och spelmanskultur?

– I kyrkan talar vi om att vi har ett större sammanhang än vi anar. Ett sammanhang där vi alla hör hemma, oberoende av om vi tror eller inte tror. Det sammanhanget är större än våra strävanden. Utmaningen för oss är att upptäcka det. Kanske folkmusiken kan hjälpa oss, så som all musik säkert kan göra beroende på vad man tycker om.

– Om man med rötter tänker att man ser bakåt så tänker jag också att folkmusiken kan hjälpa oss att se framåt. Den uttrycker något av hopp, glädje och tillförsikt. Om inte annat kan den för en stund få oss att glömma att det är tungt och svårt här i livet. Det kanske vi också behöver få göra ibland. Vi är ju bara människor, tack och lov. Människor är det största vi kan bli.



Hans ”Hasse” Häggblom

GÖR: Pensionär. Har tidigare jobbat som präst och kyrkoherde i Pedersöre församling.

FAMILJ: Fru, tre barn och fem barnbarn.

INTRESSEN: Musik och jord- och skogsbruk.

Text och foto: Rebecca Pettersson


psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57