Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

”Om vi inte får sova orkar vi inte”, säger ledare om konfirmandlägren

KONFIRMANDLÄGER.

Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen.

29.6.2023 kl. 17:47

I förra numret av KP skrev vi om ett konfirmandläger som ordnades av Replots församling och som kyrkoherde Camilla Svevar valde att avsluta och förvandla till dagsläger för att "för många länkar brast". Lägret ordnades vid Ohtakari lägergård flera timmars bilresa från Replot.

– Det här är en jätteviktig sak att diskutera, säger Helena Salenius, som är sakkunnig vid Kyrkostyrelsens svenska avdelning och ansvarar för kyrkans konfirmandarbete.

– Jag tycker det är ansvarsfullt att avbryta ett läger om läget blir ohållbart. Det viktigaste är att konfirmandernas trygghet är säkrad.

Hon skulle önska att föräldrarna tog ett större ansvar när det gäller att informera församlingar om ungdomars specialbehov.

– Varje år händer det att det vid lägret kommer fram att den unga aldrig förr sovit borta hemifrån, att hen exempelvis lider av panikattacker eller har ADHD och att medicineringen avbrutits för sommaren.

Hon påpekar att sådana problem i och för sig inte är oöverkomliga, men om de anställda inte fått information i tid blir det svårt för både ledarna och konfirmanderna.

– Vi kan inte ha sådana läger att en person från personalen till exempel måste vårda en konfirmand under hela lägret för att hen har så svår ångest. Men församlingens anställda är beredda att göra vad de kan om de får korrekt information redan i anmälningsskedet.

Hon tänker också på personalens krafter.

– Små församlingar har inte råd att ha nattvakter, utan måste vakta själva.

Kyrkan talar allt mer om huruvida ungdomar är i ”lägerskick” eller inte.

– Jag håller som bäst på och utarbetar en checklista för föräldrar. Dagsläger är ett bra alternativ för dem som inte klarar ett övernattningsläger.

Föräldrarna hjälper till i Pedersöre

När KP ringer upp ungdomsarbetsledare Mi Lassila i Pedersöre har hon en natt av konfirmandläger bakom sig – och är ganska trött.

– Jag hade ett rum med konfirmander som inte lugnade sig och kvart över två i natt läste jag lusen av dem.

Hon är lättad, för hon vet att det kommer hjälp följande natt. I Pedersöre har de nämligen ett system med konfirmandföräldrar som ställer upp som nattvakter. Det brukar lugna de livligaste.

– Det är främst nätterna som är problemet, för om alla är i upprorstillstånd och inte sover – hur ska vi anställda orka med ett helt läger? De unga måste ändå ha någon sorts respekt för oss som jobbar med dem. Det är en säkerhetsgrej och ingen av oss vill gå i väggen.

Också i Pedersöre församling hade de länge ett system som byggde på att de som ledde lägret också måste vakta om nätterna – men så gör de inte längre.

– Jag vet att vissa församlingar har skilda nattvakter, men vi har föräldrar som ställer upp.

Stärk föräldrakontakten

Anders Lindström, kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling, är en riktig lägerveteran. Har har kört två läger per sommar i par med ungdomsarbetsledaren Kjell "Wikis" Wikström sedan år 1994.

– Vi är ett arbetspar och en institution. Vi kan anpassa programmet vid behov, det finns ett flyt i det.

De har klarat sig utan vakter och föräldrar om nätterna i alla år – själv sover han inte sedan flera år tillbaka på lägerområdet. Till arbetsfördelningen hör bland annat att Kjell Wikström är säkerhetsansvarig.

– Min erfarenhet är att det är viktigt att stärka föräldrakontakten genom att ha regelbundna möten före lägret.

Till ordningsreglerna på Ramsdal lägergård hör att ingen springer ute om natten eftersom det är en säkerhetsrisk.

– Hos oss undertecknar föräldrarna en överenskommelse om att det finns en person vi får ringa 24/7 om något händer. Bara den lilla grejen att föräldrarna undertecknar ett sådant papper hjälper.

Om personalen skulle göra en sådan bedömning att en eller flera ungdomar är oresonliga ringer de upp föräldrarna.

– Då får den unga stå sitt kast och föräldrarna hämtar hem hen på morgonen.

Han säger också att det är viktigt att vara flexibel.

– Grupperna är väldigt olika, och ibland måste man anpassa programmet enligt gruppen.

En hemmanatt brukar ta skruv

Mats "Matte" Fontell som jobbar som ungdomsarbetsledare i Borgå domkyrkoförsamling har lång erfarenhet av konfirmandläger – och stor förståelse för att ett läger ibland måste avbrytas.

– Stämningen kan bli så dålig att både ledare och konfirmander mår dåligt. Man måste minnas att de ansvariga ledarna är i tjänst dygnet runt under många dagar. Det är väldigt krävande om du inte får sova om nätterna.

I Borgå har de en äldre, myndig hjälpledare som fungerar som nattvakt.

– Man måste bete sig för att få övernatta på lägergården. En hemmanatt under lägret brukar ta skruv.

Hans erfarenhet är att 90 procent av de unga beter sig jättebra, men det finns ofta några i gruppen som uppvisar väldigt respektlöst beteende.

– De svarar fult, ignorerar ledarna och vägrar till exempel lägga undan telefonen. Jag tror att vi lever i spåren av pandemins sociala skadeverkningar.

Han är orolig över verksamhetens framtid.

– Pengarna minskar, arbetet är krävande, det är långa arbetspass och ansvaret är stort. Man är väldigt trött efter ett läger, särskilt om man, som jag, fyllt 60 och lett skribaläger i 40 år. Några år till borde jag orka, säger Matte Fontell.

Sofia Torvalds


FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58