Torsten och Tua Sandell på Elrim-institutet i Istanbul. De återvände till Finland i december 2022.

”Vi saknar kristenheten i Turkiet”

uppdrag.

Många i Istanbul söker ärligen Gud, även om de har en annan religion än vi, konstaterar Tua och Torsten Sandell. De har återvänt till Finland efter många år i Turkiet.

16.5.2023 kl. 21:10

Tua och Torsten Sandell återvände till Finland i december efter att ha vistats i Istanbul i Turkiet sedan mars 2014. Torsten Sandell jobbade som forskare vid ett universitet och som ledare för religionsforskningsinstitutet Elrim.

– Arbetet kretsade mycket kring undervisning i kristen tro för lokala kristna från olika kyrkor men också religionsdialog med muslimer, säger han.

Tua Sandell var aktiv i församlingen.

– Jag fungerade i praktiken som diakonissa, mentor och ”mamma” för unga kristna.

Tua jobbar nu som diakonissa i Petrus församling och Torsten arbetar den här våren som resepredikant i Slefs hemlandsarbete. Från juni kommer han att arbeta inom Al Massira International som global koordinator av bibelgrupper.

Vilka likheter och olikheter har ni lagt märke till mellan den finska och turkiska kulturen?

– Många i Istanbul söker ärligen Gud, även om de har en annan religion än vi. Sekulariseringen är inte lika långt hunnen som i Finland och man är intresserad av vad utlänningar tror på, säger Torsten.

– Vi har många gånger blivit överväldigade av turkisk gästvänlighet. Vi lyckas aldrig bjuda tillbaka lika mycket som vi får! säger Tua.

På vilket sätt har ert arbete begränsats av att ni vistas i ett land med muslimsk majoritet?

– Turkar överlag är religiösa. Nästan alla tror att det finns en gud, att det finns en högre makt som styr våra liv, de tror också på ett liv efter döden. Vi har fått föra många intressanta samtal om tro och religion. Man accepterar fullt ut att vi européer är kristna men blir ändå smått förvånad över att vi tar vår tro på allvar. Svårigheter uppstår om en turk vill bli kristen. Det är inte okej för oss att ”evangelisera”, säger Tua.

– Vi får vara kristna men islam är ändå närvarande överallt. Vi får välja vilken attityd vi har till det. Böneutropet fem gånger om dagen kan bli en påminnelse att be till Jesus, tillägger hon.

På vilket sätt har ni känt er kallade och ledda i ert uppdrag? Och har det någon gång känts extra svårt?

– Vi har känt oss mycket kallade och ledda i vårt uppdrag. Vårt behov av Herrens ledning har varit stort i en situation där det mesta i omgivningen är främmande och bönen har blivit viktigare än förr. Det var fint att få chansen att jobba utomlands efter decennier i det finländska arbetslivet, säger Torsten.

– Vi har fått djupa vänskapsrelationer under våra år i landet. Det svåraste har varit när vänner vänt oss ryggen. I några fall har vi kunnat återupprätta relationen flera år senare. Vi ser tydligare än någonsin att förlåtelse och försoning behövs på den här jorden, den förlåtelse som Kristus ger oss, som i sin tur öppnar vägen till försoning mellan människor, konstaterar de gemensamt.

Hur har ni upplevt människorna i Istanbul?

– Människorna i Istanbul är varma och gästvänliga. Det är lätt att komma i samspråk med främlingar, speciellt då de inser att vi talar turkiska. För att vara en stad med ca 20 miljoner invånare är Istanbul tryggt, kriminaliteten är låg. På områden där turister rör sig måste man vara mer på sin vakt men på vår lilla gränd fungerade grannarnas kontroll som ett slags trygghet, beskriver de.

Vad kommer ni att sakna?

– I början av maj gjorde vi ett återbesök. Vi åt färska jordgubbar, vi fick känna vårens mjuka värme och njöt av blomprakten, men framför allt träffade vi vänner, både kristna och muslimska. I söndagens gudstjänst fick vi sjunga och be på turkiska, säger Tua.

Torsten höll också en predikan på turkiska under återbesöket.

– Vi saknar den lilla kristenheten i landet som tar sitt gudsförhållande på stort allvar. Vi gläds över att den växer trots många utmaningar, säger han.



FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58