På Yle Arenan hittas programmet ”Tänk, tänkare, tänkast” där Sebastian Holmgård diskuterar livets gråzoner med barn, allt från lögner och orättvisor till lycka och livets mening.
– Barn är fantastiska att prata etik och moral med. De är öppna och tycker om att fundera på stora frågor. De har inga svårigheter att förstå koncept som rätt och fel, rättvisa och empati och de är inte alls lika rädda som vuxna ofta är att prata djupa frågor där man kan ha olika åsikter.
I programmet lyckas du få fram att det finns många gråzoner i exempelvis uttalandet ”Du ska inte ljuga”. Hur balanserar du själv som förälder i att ge tydliga rättesnören och ändå visa att allt inte är så enkelt?
– Jag försöker hålla det tydligt för mig själv och för barnen vad olika regler grundar sig på. Många av de regler som barn måste följa i samhället är praktiskt snarare än etiskt betingade. När det gäller moraliska dilemman försöker jag vara öppen med att det inte alltid går att ge ett enkelt svar. Det finns en ganska stark tradition i vår kultur av att dölja allt som är komplext för barn av rädsla att förvirra dem. Det finns en balansgång där som inte är så lätt.
Hur skulle du svara om ett barn ställde frågor om saker du själv kämpar med, exempelvis: Gick Jesus faktiskt på vatten? Föddes han utan en mänsklig pappa? Gjorde han vatten till vin?
– Det beror förstås på vilket barn det är fråga om. Överlag pratar jag så ärligt jag kan med barn och jag skulle nog i de flesta fall svara som det är, att jag inte tror det. Med mina egna barn försöker jag dock lägga till att många vi känner tror att han gjorde de där sakerna. Jag tror att det är viktigt för dem att se att människor som de tycker om kan tycka olika. Helt vettiga människor kan sitta i en bastu och vara oöverens om huruvida en viss person för 2 000 år sedan kunde gå på vatten eller inte, och sen fortsätta umgås som att det här inte är något konstigt.
Vad är heligt för dig?
– Jag vet inte om jag skulle använda ordet heligt, det låter lite auktoritärt för mig, men jag antar att miljön, allas lika värde och allas rätt att leva fritt så länge de inte skadar någon annan kunde kvala in.
Med barnen i programmet visar du hur komplext livet är, men tycker du att det finns någon absolut sanning som gäller för alla i alla tider?
– Jag tror absolut att det finns absoluta sanningar som gäller i alla kontexter. Dock tror jag att människan dras med begränsningar som gör det ytterst svårt för oss att nå dem och, framför allt, att veta vilka de är när vi hittat dem. För det mesta tror jag att vi får finna oss i att vår verklighet består av sannolikheter, och vi får orientera oss så gott vi kan därefter.
Ni pratar också om rättvisa, ska den som är hungrig få en större kakbit. Har du upplevt någon stor orättvisa i ditt liv? Och har du lätt eller svårt för att förlåta sådant?
– Jag skulle inte säga att jag själv har upplevt stora orättvisor och jag har nog ganska lätt att förlåta och gå vidare från de små oförrätter jag utsätts för. Däremot blir jag lätt väldigt besvärad av de större orättvisor som man får se på nyheterna varje dag. Jag försöker fokusera på de saker som ligger inom min kontroll att påverka, men det är inte alltid så lätt.
Vad vill du inte föra över till dina barn?
– Tusen små saker, och ett par stora. Jag hoppas att de inte ska låta livet gå fullt så långt innan de lär sig att inte noja så mycket över vad alla tycker, att våga lita på att man vet vad man tycker är roligt även om det avviker från mängden. När jag var yngre var jag så säker på att jag hade rätt om de stora frågorna. Jag kunde tänka kritiskt när andra sa vad de tyckte och trodde på, men jag tillämpade inte samma färdigheter för att granska vad jag själv trodde på. Idag försöker jag gå genom livet med en hälsosam skepsis och en medvetenhet om att ”jag kan ha fel om det här”.
SEBASTIAN HOLMGÅRD
GÖR: Gymnasielärare i engelska och franska.
FAMILJ: Fru och tre barn, 6,5 och 3 år samt bulldogen Churchill. Bor i Jakobstad.
INTRESSEN: Umgås med familjen, spelar fjol och gitarr och läser så mycket han hinner.
