Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

Daniel Björk söker kyrkoherdetjänsten i Pedersöre

PEDERSÖRE.

Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april.

7.4.2023 kl. 17:15

De österbottniska rötterna lockar nu familjen att bryta upp från huvudstaden. Daniel Björk är född och uppvuxen i Larsmo.

– Under det senaste året har det vuxit fram en känsla av att en flytt till Österbotten skulle vara som att komma hem igen. Nu känns det som om det vore dags för nästa kapitel för vår familj, säger han.

Daniel Björk kom till församlingen 2009 som församlingspastor. 2015 blev han kyrkoherde.

– Vi har haft en jättefin tid i Petrus församling och i Helsingfors. Vi har gett allt vi haft, satsat hårt och som familj varit väldigt engagerade i församlingen. Tillsammans med frivilliga, anställda och förtroendevalda har vi fått se väldigt mycket fint hända. Det har varit en god tid när mycket gott har hänt.

Det är med ett vemod som han lämnar Helsingfors.

– Många saker känns svåra och vemodiga att lämna: goda vänner, jättefina kollegor, ett församlingsliv som vi satsat på, vårt hus, pojkarnas skola och deras vänner. Det är mycket vi måste ta avsked av. Det känns stort och dramatiskt. Men det känns också rätt.

Han lämnar nu över till andra med stor förtröstan.

– När jag satt i gudstjänsten förra söndagen tänkte jag att det här är väldigt fint gjort, och det funkar riktigt fint utan mig.

Nu känner han en kallelse till norra Österbotten.

– Får jag inte tjänsten i Pedersöre så blir det någon annan. Det är nu eller så småningom.

Daniel Björk räknar Pedersöre församling som en av sina två hemförsamlingar.

– Min kompis ville inte gå i skriftskolan hemma i Larsmo så jag följde med honom till Pedersöre. Det var en Herrens ledning, för det blev en väldigt viktig tid för mig. Där blev jag hjälpledare och där fick jag upptäcka och komma till tro. Jag var med i ungdomsarbetet där i många år och blev inspirerad av ungdomsledarna där.


Varför sökte du inte tjänsten i första omgången?

– Jag känner en stark kallelse att jobba i Pedersöre prosteri på lång sikt, men jag är lite osäker på vilken församling kallelsen gäller. I första omgången ville jag inte stå i vägen för någon som kanske har en stark kallelse att på lång sikt jobba i Pedersöre. Nu konsulterade jag biskopen och frågade om han tycker jag gör någon nytta i Pedersöre ifall det bara blir för en begränsad tid. Han uppmanade mig tydligt att söka.


Vad siktar du på?

– Som sagt så känner jag en tydlig kallelse till att verka länge i norra svenska Österbotten. Sen vet man aldrig vad som händer. Men just nu fokuserar jag på Pedersöre. Blir jag vald går jag in för det helt och fullt för den tid jag är där.


Petrus har en speciell, kanske något lågkyrklig profil. Är det något du tar med dig till Pedersöre?

– Det som kännetecknar Petrus är att vi förutom den traditionella mässan försökt prova några nya former för församlingslivet. Varje söndag har vi två traditionella gudstjänster. På eftermiddagen har vi dessutom haft en gudstjänst i nyare stil. Jag tror att det behövs båda för de är en riktdom för kyrkan. Alla människor är inte exakt likadana. Vi har ett budskap, innehållet i vår tro, som är evigt. Men hur vi närmar oss Gud och hur vi är tillsammans som församling kan förändras över tid. Det är en rikedom att ha bredd. Jag vill inte styra församlingslivet i en viss riktning, utan låta allt det goda som finns vara kvar. Men sedan kan man fundera om hur vi kan göra så att församlingen ska kännas som hemma också för de människor som inte hittat till dit. Det viktiga är att inte ta bort det som är viktigt för någon. Men vi kan dessutom hitta nya sätt.


Vad säger barnen om att flytta?

– Barnen har redan en längre tid talat om att de någon gång vill flytta till Österbotten. Men ändå var vi inte alls beredda på hur positiva de skulle vara när vi berättade för dem att jag söker till Pedersöre. De såg det som något jätteroligt och jag såg glädjetårar. Vi känner det som en stor bekräftelse angående beslutet. De har ju fammo, faffa och mommo i Jakobstad, kusiner och en sommarstuga i Larsmo. I sommarstugan vistas vi varje år.

Johan Sandberg


undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00