Mats Lindgård är domprost.

Kyrkbänkar och kyrkfolk

Kolumn.

"Domkyrkan är en kär samlingsplats för kyrkfolket. Därför behöver synpunkter som utgår från den gudstjänstfirande församlingens behov också tas seriöst."

5.4.2023 kl. 17:45

För ett par veckor sedan diskuterades frågan om bänkarna i Borgå domkyrka livligt i de sociala medierna. Bakgrunden till diskussionen är att gemensamma kyrkorådet i Borgå tillsätter en arbetsgrupp för att planera en utveckling av området kring Domkyrkan, det vill säga planera åtgärder för Domkyrkan, Lilla kyrkan och området runt kyrkorna. Vi får se vad arbetsgruppen så småningom kommer fram till då det gäller utvecklingsförslag.

Domkyrkan är en historiskt värdefull byggnad och därför behöver man reflektera kring eventuella åtgärder i kyrkans interiör med eftertänksamhet. Men Domkyrkan är samtidigt också Domkyrkoförsamlingens och Porvoon suomalainen seurakuntas viktigaste verksamhetsutrymme. Där firar båda församlingarna sin högmässa. Domkyrkan är en kär samlingsplats för kyrkfolket. Därför behöver synpunkter som utgår från den gudstjänstfirande församlingens behov också tas seriöst.

I Domkyrkoförsamlingen har vi under många års tid arbetat för att vår högmässa ska få vara allas gudstjänst och karakteriseras av helighet, delaktighet och livsnärhet. Med de här kärnvärdena för ögonen har vi strävat efter att öka delaktigheten, bland annat genom att ha gudstjänstgrupper och kyrkvärdar engagerade.

Det kommer att ta tid innan arbetsgruppen för utveckling av Domkyrkans område kommer med förslag. Och ännu längre tid innan eventuella åtgärder vidtas.

Det som vi däremot kan göra genast är att skrida till åtgärder som berör oss själva. Vi kan prioritera att ofta komma till kyrkan för att delta i högmässan, kyrkfolkets gemensamma fest. Och vi kan göra en insats genom att engagera oss i gudstjänstgrupper och som kyrkvärd. Upplevelsen av delaktighet ökar, hos oss själva och hos andra, då vi är många som hjälper till och bär ansvar.

Mats Lindgård


Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00