Annika Westergård. FOTO: PRIVAT

Fyraåringen och påsken

Kolumn.

Hur förklarar man påskens alla traditioner för ett nyfiket barn? En vuxen får tänka till.

5.4.2023 kl. 10:36

Att den kristna påsken firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, det vet vi vuxna. Men i ett litet barns ögon handlar påsken om chokladägg med leksaker i, målade ägg, påskhäxor, påskris och påskbrasa. Och glöm inte påskharen!

Kan man enkelt förklara påskens seder för den frågvisa fyraåringen? Inte ens för en vuxen är det ju alldeles lätt att hänga med!

För påsken firas inte samma tid varje år. Nej, det vore ju för enkelt. Istället går vi enligt fullmånen. Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, det vill säga någon gång mellan tjugoandra mars och tjugofemte april infaller palmsöndagen. Och då börjar påsken, ja, eller stilla veckan. Påskveckan kommer ju efter påsken.

Stilla veckan har dessutom egna dagar med särskild betydelse: palmsöndag, blåmåndag, vita tisdagen, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton. Men för fyraåringen är det kanske inte nödvändigt att berätta om alla de olika dagarna. De tre sista är väl de som barnen kommer ihåg senare i livet också. Det är de dagarna som tydligast visar på påskens budskap. Vi koncentrerar oss på dem.

Påskens traditioner är spretiga, minst sagt. Jag känner mig lite tveksam till påskharen, men kör ändå på sägnen och låter flickebarnet tro att påskharen gömmer chokladäggen under natten.

Påskhäxan då? Liksom påskharen härstammar seden från 1600-talet. Enligt traditionen ska påskhäxorna flyga till Blåkulla redan på skärtorsdagen, men nuförtiden har de flesta häxorna skjutit upp färden till påskaftonen. Påskbrasan borde egentligen skrämma bort häxorna, men vi brukar istället samlas runt brasan. Och chokladäggen tar de med sig i kaffepannan.

Äggen symboliserar förresten livet – och uppståndelsen. Därför äter vi dem på påsken! De riktiga äggen alltså, inte de av choklad.

Knepigt detta med sederna. Jag tror det är bäst om vi bara letar fram påskhäxans utstyrsel, köper chokladäggen och far till byns påskbrasa och äter en grillkorv. Vi njuter av brasan och skjuter förklarandet på framtiden.

Men mest av allt gläds vi över påskens befriande budskap – och det gäller både fyraåringar och vuxna.

Annika Westergård är värdinna i Kristinestads svenska församling.


riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28