Körmedlemmar ur S:ta Marian kuoro avtackar sin förra ledare Kristiina Heikkilä (t.v). Maj-Len Jossfolk (uppe, andra från höger) och Ritva Westerlund (tredje från vänster) påpekar att kören gärna tar emot fler medlemmar. FOTO: PRIVAT

Gemenskap och glädje i finska kören i Närpes

NÄRPES.

Den som sjunger i finska kören i Närpes församling sjunger ofta med länge. Hemligheten? Fin gemenskap, goda ledare och en varierad repertoar.

5.4.2023 kl. 10:27

”Va, finns det en finsk kör i Närpes?” är reaktionen ofta.

– Många har inte en aning om att kören finns, säger Maj-Len Jossfolk.

Hon har sjungit med i finska kören i Närpes församling, S:ta Marian kuoro, sedan 1989. En av sångarna i kören hade redan tidigare frågat om hon ville komma med, men då studerade hon i Åbo och hade inte möjlighet.

– Men jag sa att flyttar jag tillbaka till Närpes så kommer jag, och jag höll vad jag sa!

Kören har funnits ännu längre än så. Rötterna sträcker sig till 1970-talet, då Ringa-Lill och Edwin Bernas tog initiativet till en sånggrupp som sjöng på finska.

– Sedan blev det en kurs inom Medborgarinstitutet och Erik Sikström som var kantor i Pörtom började leda kören, berättar Maj-Len Jossfolk.

Under årens lopp har finska kören hunnit ha många olika dirigenter: Mikael Wargh, Anja Rimpiläinen, Sam Lindén, Kristiina Heikkilä med flera. Just nu är det kantor Gerd Lindén-Liljehage som leder den tvåstämmiga damkören.

– Vi har haft en varierande repertoar under åren. Ibland har det varit klassiska sånger, och mer avancerade verk som Panis angelicus. På senaste tiden har vi sjungit mycket Pekka Simojokis sånger, säger Maj-Len Jossfolk.

Många av körmedlemmarna har sjungit med länge.

– En person har varit med från första början.

Det tyder på att det är roligt att vara med!

– Jo, jag tycker det! Själv har jag märkt att jag ibland inte alls är på humör att fara på övning, men sen när jag kommer hem så sjunger jag nästan fortfarande.

Kören har både finsk- och svenskspråkiga sångare. Själv är Maj-Len Jossfolk tvåspråkig.

– Nu på senaste tiden har vi fått medlemmar som är svenskspråkiga men som förstår finska och vill språkbada.

Ritva Westerlund har sjungit med i över 20 år. Det är givande på många sätt, konstaterar hon.

– Vi har så mycket fina sånger som Gerd har plockat fram åt oss. Så har vi alltid haft bra gemenskap i kören.

Körsång innebär både egentid och avkoppling.

– Samtidigt måste man ju tänka också, när det är olika stämmor, så hjärnan hinner inte slöa till!

Ritva Westerlund kommer ursprungligen från Björneborg. Under några år bodde hon i Sverige där hon träffade sin man, som är Närpesbo. Till Närpes flyttade de 1982.

Vad innebär det för dig att kören sjunger på finska?

– Det är fint att få sjunga på mitt modersmål. Jag har ingenting emot att sjunga på svenska heller, men det är lite speciellt när det är på mitt eget språk.

Var kan man lyssna till kören?

– Vi sjunger i de finska gudstjänsterna. Ibland har vi sjungit i svenskspråkiga gudstjänster och på begravningar. Vi har också varit på besök i grannförsamlingar som Kaskö. Och senare i vår kommer vi att delta i sångfesten i Korsnäs tillsammans med de andra kyrkokörerna i Sydösterbotten.

S:ta Marian kuoro

Tvåstämmig damkör som sjunger moderna finska andliga sånger.

Övningar: onsdagar kl. 18–19 i Närpes kyrka.

Ledare är kantor Gerd Lindén-Liljehage. Nya sångare är välkomna!

PIAN WISTBACKA


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49