Var var du när jag lade jordens grund?

KOLUM.

Vad finns som grund i livet bortom den grund man tror sig stå på. Om det viktigaste, det största och värdefullaste man har tas ifrån en – vad står man då på?

23.3.2023 kl. 08:48

För länge sen läste jag om en toppidrottare som skulle delta i de olympiska spelen. Texten målade fram en bild av en flicka som brann för sin sport, som hade satsat allt sen hon var barn och som med sin passion och målmedvetenhet nått framgång. Man satsar morgon, middag, kväll, man väljer osäkra ekonomiska realiteter och man drivs av kärleken till det man håller på med samt av hoppet om framgångar, om att drömmar ska uppfyllas

Så kom nyheten kort innan spelen att en liten och helt osannolik olycka med en gång omöjliggjorde ett deltagande i OS. Jag blev djupt berörd av nyheten, tänkte på hur länge det är tills det igen blir OS, hur ovisst allting är i ett sådant perspektiv, och hur grym tillvaron kan vara. Idrottaren konstaterade i en intervju att hon inte kan någonting annat, och att hon inte kan göra någonting annat än försöka igen i framtiden.

Idrottens värld kan kanske ses som en miniatyr av den stora världen. Mycket av det som händer där händer också annanstans. Det är bara så synligt och tydligt i idrotten. Också min värld kan rasa ihop. Det som jag byggt mitt liv på kan också berövas mig på mycket kort tid och helt utan att jag behöver förstå någon mening med det. Många alldeles vanliga människor har fått känna på det. Arbetslöshet är en sådan sak, eller om företaget som man satsat allting på förs i konkurs. Hälsa är en annan. Att plötsligt tvingas acceptera någon ny begränsning för att man blev sjuk. Och naturligtvis dödsfall. Om t.ex. ett eget barn plötsligt dör är livets stora frågetecken där, minst lika grymma som ett bakslag för en toppidrottare.

Och då inställer sig frågan: Vad finns som grund i livet bortom den grund man tror sig stå på. Om det viktigaste, det största och värdefullaste man har tas ifrån en – vad står man då på? Eller faller man fritt ut i en avgrund som aldrig tar slut?

"Vad finns som grund i livet bortom den grund man tror sig stå på."

Om du har ett svar på den frågan kan du skatta dig lycklig. Men minns samtidigt att alla snabba och lätta svar kan stå sig slätt när det verkligen gäller. I synnerhet om det är någon annan man försöker hjälpa upp ur avgrunden.

Ytterst måste en sådan livsgrund vara förankrad utanför oss själva och det vi kan kontrollera. Den måste vara förankrad så att också om allt det vi kan och känner rasar ihop finns den grunden kvar. En sådan grund talar Gud om i Jobs bok så han säger:

(Job 38:4–7)

Var var du när jag lade jordens grund?

Låt höra, om du vet och kan!

Vem bestämde dess mått? Det vet du nog!

Vem spände mätsnöret över den?

Var fick dess grundvalar fäste,

vem lade dess hörnsten,

medan alla morgonens stjärnor sjöng

och gudasönerna jublade?

Var var du när jag lade jordens grund?

Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.


HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55