Markus Andersén har följt med lägerarrangemangen i Helsingfors församlingar i 25 år.

"Så nästa gång du skickar ditt barn på ett läger, tänk en tyst tanke för dessa hjältar"

Helsingfors.

Under många år har jag haft glädjen att följa med proffs i sitt arbete, då vi utnyttjat till fullo de tjänster församlingarna erbjuder i form av läger och resor. Dels som deltagare, både som barn och vuxen, och dels som förälder till barn som deltar i verksamheten.

7.3.2023 kl. 00:00

Få kanske förstår hur mycket planering och förbehåll det krävs till exempel för att ordna ett skribaläger eller en sportlovsresa. Många arrangemang kräver närmare ett års förbehållning, så att man säkert får bokat de lägergårdar och logement man vill ha. Samma gäller transporter och resor, särskilt då man ofta önskar att en viss busschaufför kör bussen under resan.

Variablerna ovan är kanske de mera självklara, men utöver dem finns det en myriad av detaljer som måste stämma för att det ska lyckas. Dagarna fylls av aktiviteter som kräver planering gällande medhavd utrustning, vem som ska leda just den aktiviteten och hur alla tidtabeller ska passa ihop.



Eftersom man har att göra med människor, ofta minderåriga ungdomar, finns utöver allt annat ett ansvar för alla deltagare. I en grupp på, säg, 30 ungdomar, finns det med stor sannolikhet någon som inte riktigt klarar dagens sysslor utan att en vuxen aktivt hjälper.

Nu är jag inte insatt i hur mycket av församlingsanställdas utbildning handlar om just evenemangsproduktion, men tydligen inte i praktiken alls. Nu kanske någon reagerar på ordet ”evenemangsproduktion”? Jag kan intyga att ett skribaläger eller en vecka på vinterläger i en skidort i högsta grad handlar om evenemangsproduktion – utöver det andliga arbetet som planeras före lägret och utförs under lägret.

Det är direkt imponerande hur skickligt detta görs. Det kan verka ”heimlaga” men oftast är det långt ifrån det, då det finns noggranna tidtabeller och planer för arbetsindelning. Om man skulle printa ut det i form av ett GANTT-schema (som används t.ex. inom projektstyrning), skulle man behöva antingen ett mycket stort papper eller verkligen liten font, sannolikt båda.



Utöver det rent praktiska fixandet fascineras jag av dessa proffs ork. Det är mycket intensivt att dra dessa läger och nattsömnen tenderar att bli kort. Då finns ju risken att även stubinen blir kort, men det kan den naturligtvis inte bli med de ungdomar/barn man har åtagit sig att underhålla och undervisa för en överkomlig framtid. Dessa vuxna ska vara förebilder och andliga vägledare, det skulle klinga illa om den vuxna ledaren först ger en skopa ovett för att man kommit sent till samlingen och sedan snabbt växlar roll till den andliga ledaren och börjar tala om försoning och förlåtelse. Skulle inte fungera så bra.

Jag har själv lite erfarenhet av att vara vuxen ledare på till exempel skidresor. Då ingick det inte i mina uppgifter ens att ordna program eller annat komplicerat, min enda uppgift var att försöka få ungdomarna att gå och sova, vakta en stund tills de somnat och sedan på morgonen väcka dem igen. Efter en vecka av detta var jag helt slut och i behov av vila och total tystnad.

"Hur någon klarar av detta och dessutom ordnar program och andlig verksamhet överskrider min förståelse."

Så nästa gång du skickar ditt barn på ett läger, tänk en tyst tanke för dessa hjältar. Och ifall du tänkt komma med någon synpunkt på hur de borde göra sitt jobb eller hur just ditt barn behöver specialarrangemang, tänk två gånger och lämna saken där. Låt proffsen göra sitt jobb.

Markus Andersén


bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34