Till vänster: En ukrainsk grupp sjunger på julandakt i Malax kyrka. Till höger: Inna Kozyk på stickcafé vid Malakta i Malax. FOTON: PRIVATA

Nya mötesplatser i Malax

malax.

Hur skulle träffpunkter för ukrainska flyktingar och ortsbor kunna se ut? I Malax tog ett nätverk tag i saken.

26.1.2023 kl. 15:36

När kriget i Ukraina bröt våren 2022 ut anlände det ganska snabbt ukrainare till Malax. Många av flyktingarna hade en anknytning till orten genom att de säsongsjobbat här tidigare eller hade släktingar här.

– När de första kom hade säsongsjobben inte börjat ännu och vi ville erbjuda någon meningsfylld sysselsättning under tiden, berättar Sofia Lillgäls, som är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Torsdagsträffar kör igång

Vad kunde man då bjuda de nyanlända på? Röda Korset, Folkhälsan, församlingen, Malax IF och andra föreningar bildade raskt ett nätverk tillsammans med kommunens representanter för att fundera på olika möjligheter.

– Allt kom så snabbt på, men vi tänkte att vi åtminstone kunde ordna en mötesplats åt dem och också en möjlighet för ortsborna att delta.

På våren startade träffarna i församlingens ungdomsgård Socken. De ordnades en gång i veckan och gav deltagarna möjlighet att sitta ner och prata kring en kaffekopp. Under hösten har projektet utvecklats vidare och fyllts på med olika program.

– Vi tänkte att det är lättare att göra något tillsammans än att bara träffas runt kaffekoppen, säger Sofia Lillgäls.

En tanke var också att de nyanlända skulle få bekanta sig med olika platser i kommunen och vad man kan göra där. Program ordnades därför på olika ställen.

– Vi har bland annat varit på svampplockning och lärt dem vilka svampar man kan äta. Så har vi haft motionsträffar utomhus, ibland barnanpassat med olika lekar.

Också handarbete och konstinspirerade träffar har hittat sin plats i programmet. Folkhälsan och kommunens fritidsavdelning har stått för motionsträffarna medan Malakta konstverkstad och Malax Mittemellan Marthaförening har haft hand om den skapande verksamheten.

– I december stod församlingen värd för att ordna en julandakt. En ukrainsk kvinna läste julevangeliet på ukrainska, och man sjöng julsånger på både ukrainska och svenska.

Transport ordnades för att också de som bor i Petalax och Norra Pörtom skulle kunna delta.

– Fjolåret kulminerade i att vi ordnade en nyårsfest tillsammans den 28 december. Cirka 50–60 personer deltog, majoriteten ukrainare. Det var jätteroligt att se att det som började med den där kaffekoppen i april-maj nu har lett vidare till att vi fått med hela gänget som vill komma ut och träffas!

Nätverket lever vidare

Till en början sköttes allt med så låg budget som möjligt. Sofia Lillgäls är därför extra glad över att Svenska Kulturfonden nu beviljat ett bidrag för integration på svenska under 2023.

– Med hjälp av det här bidraget har vi möjlighet till en bredare verksamhet. Tanken är att projektet också ska inkludera andra nyinflyttade. Till största delen har vi fokuserat på ukrainare, men vi vill ju integrera alla, både arbetskraftsinvandrare och flyktingar.

Under året har några aktörer hoppat av – i stället har nya kommit till.

– Nätverket lever och man får vara med och göra den insats man har möjlighet till, säger Sofia Lillgäls.

Sofia Lillgäls är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Vilka insikter har du själv fått genom projektet?

–Överlag har det varit fint att se att Malaxborna har ställt upp väldigt mycket. De frågade genast: Vad behöver de? Behövs det hjälp med att köra någonting? Engagemanget har varit stort, konstaterar Sofia Lillgäls.

Torsdagsträffarna har varit jättegivande, säger hon.

– De lär sig av oss och vi lär oss av dem. Det är kulturer som möts. De som har kommit som flyktingar nu under kriget är ju i en väldigt utsatt position. Med hjälp av det här nätverket har vi kunnat ta hand om dem på bästa sätt: att de kan känna sig välkomna beror på hela samhällets insats.

PIAN WISTBACKA


ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48