Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

"Alla som skulle till julkyrkan gick eller åkte sparkstötting över isen"

kvevlax.

Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm.

22.12.2022 kl. 14:45

Harry Eriksson är född och uppvuxen på Köklot – den mest avlägsna byn i Kvevlax församling. Han har under sin livstid fått se hur byn har ändrats i grunden. När han var barn var skolan den självklara knutpunkt där byborna träffades.

– Skolan hade cirka femton elever, och julfesten var en rolig händelse där hela byn kunde träffas och fira väntan på julen gemensamt, berättar Harry Eriksson.

Eftersom det endast fanns en kärrväg mellan byarna, så gällde det att ta sej fram med häst och släde, att skida eller att promenera. Fortast gick det att ta sej längs kustlinjen.

Lake och ljusstöpning

De flesta Köklotbor har haft småbruk med ett par kor, och några hade också en häst i stallet. Dessutom livnärde man sej på fiske.

– Det syntes också i julmaten, som oftast bestod av lake och lakrom. Den som kunde ta sej in till stan hade kanske en skinkbit att sätta på julbordet, eller så slaktade man ett får just före julen.

Före jul ordnades också en uppesittarkväll när man stöpte ljus tillsammans. Ljusen användes bland annat som julgransljus, eftersom det inte fanns elektricitet före år 1956.

– Ljusen tändes under stor försiktighet ett par gånger varje jul, då måste man sitta helt stilla för att det inte skulle börja brinna i granen.

Över isen till julkyrkan

För Köklotborna var det ingen självklarhet att kunna besöka julkyrkan. Harry Eriksson berättar att han endast ett par gånger åkte sparkstötting eller promenerade över isen till Petsmo, där han fick stiga på kyrkbussen.

– Alla som skulle till julkyrkan samlades och gick eller sparkade tillsammans. Det gällde att ha tillräckligt med avstånd mellan byborna ifall isen var svag.

Eftersom julottan började redan klockan sju gällde det att starta i arla morgonstund.

Församlingens präst besökte inte Köklot i juletid. I stället hade man en samling i februa­ri när dagarna blev längre och isen fortsättningsvis bar.

– Allt skulle ske när det var ljust. Då kom kyrko­herden med häst och släde över isen. Skolan var alltid fylld till sista plats.

Som vuxen bodde Harry många år i Sverige.

– När jag kom hem för att fira jul fick jag lämna bilen i Petsmo och gå över isen. Bilvägen till Köklot blev klar först år 1975.

Det ändrade i ett slag väldigt mycket för Köklotborna. De omständliga resorna till fastlandet som tagit timtal i anspråk förkortades helt plötsligt. Fastän vägen till kyrkan i Kvevlax är betydligt längre i kilometer, så går det så mycket snabbare. Och numera ordnar församlingen De vackraste julsångerna i Köklot skola på trettondagen.

Kom med och upplev en äkta byagudstjänst i idylliska Köklot 6.1 kl. 13.00.

Text: Nina Andrén & Rodney Andrén


Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00