Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

"Alla som skulle till julkyrkan gick eller åkte sparkstötting över isen"

kvevlax.

Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm.

22.12.2022 kl. 14:45

Harry Eriksson är född och uppvuxen på Köklot – den mest avlägsna byn i Kvevlax församling. Han har under sin livstid fått se hur byn har ändrats i grunden. När han var barn var skolan den självklara knutpunkt där byborna träffades.

– Skolan hade cirka femton elever, och julfesten var en rolig händelse där hela byn kunde träffas och fira väntan på julen gemensamt, berättar Harry Eriksson.

Eftersom det endast fanns en kärrväg mellan byarna, så gällde det att ta sej fram med häst och släde, att skida eller att promenera. Fortast gick det att ta sej längs kustlinjen.

Lake och ljusstöpning

De flesta Köklotbor har haft småbruk med ett par kor, och några hade också en häst i stallet. Dessutom livnärde man sej på fiske.

– Det syntes också i julmaten, som oftast bestod av lake och lakrom. Den som kunde ta sej in till stan hade kanske en skinkbit att sätta på julbordet, eller så slaktade man ett får just före julen.

Före jul ordnades också en uppesittarkväll när man stöpte ljus tillsammans. Ljusen användes bland annat som julgransljus, eftersom det inte fanns elektricitet före år 1956.

– Ljusen tändes under stor försiktighet ett par gånger varje jul, då måste man sitta helt stilla för att det inte skulle börja brinna i granen.

Över isen till julkyrkan

För Köklotborna var det ingen självklarhet att kunna besöka julkyrkan. Harry Eriksson berättar att han endast ett par gånger åkte sparkstötting eller promenerade över isen till Petsmo, där han fick stiga på kyrkbussen.

– Alla som skulle till julkyrkan samlades och gick eller sparkade tillsammans. Det gällde att ha tillräckligt med avstånd mellan byborna ifall isen var svag.

Eftersom julottan började redan klockan sju gällde det att starta i arla morgonstund.

Församlingens präst besökte inte Köklot i juletid. I stället hade man en samling i februa­ri när dagarna blev längre och isen fortsättningsvis bar.

– Allt skulle ske när det var ljust. Då kom kyrko­herden med häst och släde över isen. Skolan var alltid fylld till sista plats.

Som vuxen bodde Harry många år i Sverige.

– När jag kom hem för att fira jul fick jag lämna bilen i Petsmo och gå över isen. Bilvägen till Köklot blev klar först år 1975.

Det ändrade i ett slag väldigt mycket för Köklotborna. De omständliga resorna till fastlandet som tagit timtal i anspråk förkortades helt plötsligt. Fastän vägen till kyrkan i Kvevlax är betydligt längre i kilometer, så går det så mycket snabbare. Och numera ordnar församlingen De vackraste julsångerna i Köklot skola på trettondagen.

Kom med och upplev en äkta byagudstjänst i idylliska Köklot 6.1 kl. 13.00.

Text: Nina Andrén & Rodney Andrén


Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00