"Kyrkan, det är vi och Jesus, det är de arbetsredskap vi har"

Det är fredag eftemiddag i Petrus församling. Elias Ahlskog har just satt på kaffet och dukat fram bullar för Kyrkpressens utsända och kollegan Edith Kortekangas.

De är båda hemtama i huset sedan flera år tillbaka, men den här hösten har projektfinansiering gjort det möjligt för dem att jobba här som ungdomsdiakoner på deltid vid sidan om studierna. Kortekangas studerar till socialarbetare på Helsingfors Universitet, Ahlskog till socionom på Arcada.

– Arbetsgemenskapen här är liten och fin, man bryr sig verkligen om varandra, säger Kortekangas.

Ahlskog håller med.

– Tröskeln för att be om hjälp är väldigt låg. I och med att vi är så få jobbar vi alla ganska tätt ihop.

Med hjärtat som arbetsredskap

Kortekangas har mest jobbat med unga vuxna i Petrus församlings satsning på andlig tillväxt, Transform Equip, medan Ahlskog bland annat delvis ansvarat för ungdomssamlingarna och hjälpledarutbildningen i samarbete med ungdomsledaren.

Hans erfarenhet av att jobba med myndigheter syns rent praktiskt i ett av höstens projekt: att sammanställa en materialbank med information om vem man kan ta kontakt med i olika svårigheter.

– Diakonalt arbete är alltid långsiktigt och bygger mycket på relationsskapande, att verkligen finnas till för ungdomarna. Jag har fått komma igång med det samtidigt som jag haft nytta av mina studier i arbetet, och vice versa, konstaterar Ahlskog.

Kortekangas håller med.

– Ett stort hjärta för människor är det som driver mig. Hur kan vi stöda en människa i att gå från en punkt till en annan? Jag tycker om visionen med Transform Equip, att människor får komma hit och ge ett år till att fundera på hur man kan växa som människa, komma i kontakt med sig själv, sitt hjärta, sina känslor, fundera på vad vill Gud säga till en. Det känns jättefint att få jobba med att stöda unga vuxna i deras processer.

– För mig är det något som går utöver min roll som projektarbetare inom diakonin, att jag kan visa på att kyrkan kan ge konkret hjälp, säger Ahlskog.

– Kanske strular ekonomin, eller det är jobbigt hemma och du vill komma hit och göra läxorna. Kyrkan kan vara den trygga platsen. Kyrkans roll är så mycket större än ungdomsarbetet och hjälpledarutbildningen.

– Det tycker jag har varit så fint med vår anställning, att relationer får vara viktiga istället för en lista på hundra saker som ska bockas av. Det får ta tid att se människorna vi har runt omkring oss och samtala med dem. Jag skulle önska att församlingen fick vara mer som en famn än som den institution man ofta uppfattar att kyrkan är. Det behövs levande, riktiga människor som står till tjänst för andra i deras behov, säger Kortekangas.

Det talas ju mycket om ungdomars illamående nu. Vad ser ni och vad tänker ni om det?

– Det är många som bär på väldigt mycket och inte har möjlighet att sätta ner sina bördor nånstans. En undersökning nyligen visade att stigmat kring att prata om sitt illamående åtminstone delvis har försvunnit, och det är jättebra. Men i och med att samhället blivit så individualistiskt har det ändå visat sig vara svårt att vara öppen med kompisarna, för man upplever att alla har sina egna bekymmer. Det verkar vara ett jättevanligt tankesätt. Och till sist rinner bägaren över, konstaterar Ahlskog.

Kortekangas instämmer.

– Problemen har blivit mycket mer komplexa och svårlösta. Budskapet undomarna får är att de måste vara hemskt utmärkande, jättebra på mycket och jättesnygga. Kraven finns liksom med överallt eftersom de också kommer in i ditt liv via telefonen.

– En nyckel tycker jag är hur vi som kyrka kan mötas kring det som är riktigt svårt. Ibland sörjer jag att kyrkan för många varit en otrygg plats att komma till – att den kanske representeras av en byggnad och en person som sa något som stötte till en. Jag längtar efter att få förkroppsliga en ärlig gemenskap där vi får komma inför varandra och inför Gud med hur det faktiskt är att vara människa. Där har ju kyrkan en otrolig möjlighet att bjuda in till en meningsfull gemenskap.

I vilken riktning skulle ni helst se kyrkan gå?

– Kyrkan, det är vi och Jesus. Det är de arbetsredskap vi har. Det är så lätt för oss att falla in i att bjuda in människor till verksamhet. Den behövs såklart, men den får inte existera bara för sin egen skull – om människor reduceras till projekt som ska fås med i verksamheten känner de av det. Kyrkan kunde skapa mer utrymme för att alla att våga mötas, säger Kortekangas.

– Jag tror på relationer. Stora satsningar kan vara bra, men förändring sker i relationer. Det kan börja smått och ta länge men det är värt det, avslutar Ahlskog.

------–––––

Gemenskap i Petrus

– Transform Equip är en kurs i andlig fördjupning som går hela året. Den består av veckoträffar och månadssamlingar. Läs mer på transform.fi

– Petrus Youth är Petrus församlings ungdomsarbete. Förutom skriftskola ordnas bland annat ungdomssamlingar, utfärder, filmkvällar och hjälpledarutbildning för dem som vill bli hjälpledare på församlingens skriftskolläger.