Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

"Med tiden har jag börjat se djupet i Zacharias Topelius teologiska intresse"

Zacharias Topelius.

– Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije.

8.12.2022 kl. 13:15

Erika Boije är aktuell som en av författarna till den sista delen av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022). Det är en textkritisk och kommenterad utgåva i 23 delar, utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland.

– Topelius var så mycket mer än bara en barnboksförfattare, han var också akademiker, historiker och tidningsman. Framförallt var han kristen och genom sitt mångsidiga författarskap förkunnade han det kristna budskapet till dem som läste hans verk, säger Boije, doktorand i kyrkohistoria i Uppsala.


Har din uppfattning av Topelius förändrats medan du forskat?

– Topelius mångsidighet som författare och hans kunskaper i både historia och kyrkohistoria har alltid imponerat på mig. Det är få samhällsfrågor som var aktuella som han inte kommenterade, antingen privat eller i publicerade texter.

Med tiden har Erika Boije också börjat se djupet i Topelius teologiska intresse.

– Det har helt klart förändrat min uppfattning av honom som både författare och akademiker. Hans stora intresse för Bibeln och teologiska frågor uppmärksammas kanske inte alltid, men anteckningssamlingarna i den nya utgåvan Religiösa skrifter och psalmer visar att Topelius läste Bibeln med stort intresse.

I Topelius anteckningar samlade hade bibelord enligt olika teman. Anteckningarna utgör grunden för hans argumentation i det sista verket Blad ur min tänkebok, som utkom postumt.

– I det verket sammanfattade han sin syn på några av mänsklighetens stora frågor, som evigt liv, de yttersta tiderna och relationen mellan tro och vetenskap, men också sina tankar om skolan och kyrkan.

Boije säger att Topelius tro förändrades med tiden.

– Precis så som jag tror att den gör för de flesta. På äldre dagar blev han mer konservativ men fortfarande väldigt engagerad i frågor som berörde tro och kyrka. Han förespråkade en levande förkunnelse i kyrkan och skolan.


Nationens religiösa fostrare

Boije säger att Topelius tillhörde den skara som bidrog till att forma idén om ett autonomt Finland.

– Topelius blev nationens religiösa fostrare. Det kristna budskapet utgjorde en självklar del i hans sätt att beskriva finländskhet och han gav Finland en egen historia där kristendomen hade en central roll.

I sina olika roller hade han ett betydande inflytande på både 1800-talets och 1900-talets Finland.

Boken om Vårt Land (1875) lästes i skolorna långt in på 1900-talet. Den har också en tydlig religiös prägel.

Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.



Du forskar i romanen ”Fältskärns berättelser”. Hur kom du in på det ämnet?

– Egentligen började jag med läseboken Boken om Vårt Land, eftersom jag som då blivande lärare ville studera det kanske mest lästa läromedlet i Finland för min pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi.

Med tiden växte hennes intresse för Topelius som nationsbyggare.

– Jag riktade blicken mot hans mest omfattande och mest lästa skönlitterära verk, nämligen Fältskärns berättelser.

Rätt så snabbt insåg hon att Fältskärns berättelser ofta bara nämns i förbifarten eller förbises helt i studier av Topelius kristna tänkande.

– Men jag själv har, med stort intresse, läst hur han gestaltar religion och i synnerhet kristendomen i Fältskärns berättelser. Det blev till slut min ingång till min doktorsavhandling.


Vad betydde psalmer för Topelius?

– Jag tror psalmerna gav Topelius möjligheten att beskriva trons betydelse i livet och i vardagen på ett enkelt sätt och många av hans psalmer var också lätta att lära sig och tar upp teman som alla kan känna igen sig i. Det är kanske därför de fortfarande utgör en levande kulturskatt som vi ständigt kommer tillbaka till.


Vilken av Topelius psalmer tycker du är bäst? Vilken är mest underskattad?

– ”Giv mig ej glans” har alltid varit en av mina absoluta favoritpsalmer, jag tror till och med att det var den första psalmen jag lärde mig utantill. Topelius var en nationalromantiker och väldigt bra på att beskriva naturen och årstiderna. Jag tänker ofta att vi borde sjunga fler vinterpsalmer och inte bara sommarpsalmer. ”Hur härligt vittnar land och sjö” är fantastisk!


Varför doktorerar du i Sverige i stället för i Finland?

– Sverige, eller snarare Uppsala, blev en möjlighet jag inte kunde tacka nej till. Sverige kändes också så nära, även om det skulle visa sig vara ett större kulturellt hopp än jag trodde när jag tackade ja till jobbet, säger Boije som ursprungligen är från Borgå.

Hon säger att Uppsala passar henne.

– Topelius besökte Uppsala vid flera tillfällen. Han beskriver många glada resor till staden. Precis som Topelius trivs även jag i Uppsala.

– – – – – – –

Erika Boije

Bor i: Skyttorp, strax norr om Uppsala i Sverige.

Tycker om att göra: åka på äventyr med familjen och laga mat tillsammans med mina två barn.

Bästa grejen med Finland: släkten, lösgodiset och språken.

Bästa grejen med Sverige: föräldraförsäkringen, fika och optimismen.

Aktuell med: Religiösa skrifter och psalmer, den sista delen av utgåvan Zacharias Topelius skrifter av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

Hennes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.



Religiösa skrifter och psalmer

– Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.

– Utg. Magnus Nylund, inledning av Erika Boije, Anna Maria Böckerman & Birgitta Sarelin.

– Utgåvan finns gratis på webbsidan topelius.sls.fi

– Religiösa skrifter och psalmer är en textkritisk och kommenterad del av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022) utgåva i 23 delar. Alla delar har utkommit digitalt och tolv delar har också utkommit i tryck.

Text: Christa Mickelsson
Foto: Nicklas Storbjörk


Människa. Hur förändras julfirandet när man får barn? Svaret blir både inte alls och helt och hållet. 18.12.2010 kl. 00:00

Människa. För femtio år  sedan omkom Bo-Sanfrid Höglunds far i flygolyckan i Kvevlax. Nu skriver sonen en bok om händelsen. 17.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Åbo har inte bara kulturhuvudstadtiteln 2011. Staden har också landets första församlingsanställda kultursekreterare på svenskt håll. ”Missions- och kultursekreterare”, det är Laura Karankos titel i Åbo svenska församling. Sedan hösten arbetar hon deltid med det bästa hon vet. 17.12.2010 kl. 00:00

Människa. Livet har två sidor – ett dramatiskt i strålkastarljuset, ett annat stillsamt tillsammans med familjen. 16.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Läkarbristen i Finland underlättas sedan länge av utländska läkare som gästar eller stannar i landet för gott. Kanske prästbristen kunde botas med samma medicin? 16.12.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. –  Ja, det är ju så lite kalorier i kaffet så det behövs ingen välsignelse. 16.12.2010 kl. 00:00

Ledare. ”Santa Claus!” Hantverkaren i Antalya räcker fram täljstenen. Den korsfästa figuren som avbildas är så uppenbart Kristus som den kan bli. Men julgubben säljer bättre. Och S:t Nicholas rötter finns förvisso här, i det som i dag är hjärtat i det moderna Turkiet. 16.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bikthemligheten för präster luckras upp när det gäller övergrepp mot barn. Regeringen och kyrkan kom överens om saken förra veckan. 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum sammanträdde i går, 14 december. Ett av de beslut som fattades var att godkänna de åtgärder för likabehandling i kyrkan som föreslogs i slutrapporten för projektet Yhdenvertaisuus ja kirkko (Likabehandling i kyrkan). 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. När biskop Björn Vikström visiterade Lappfjärd-Kristinestads församling vägrade kaplan Markus Saarinen att vara med. Orsaken var att Saarinen tycker att biskopen är en falsk lärare. 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherde Anders Kronlund i Närpes blir kantorsvikarie i Esbo svenska församling. Församlingsrådet valde Kronlund bland tre sökande. 14.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Borgå stifts biskop Björn Vikström krönte Finlands lucia på måndagskvällen i Helsingfors domkyrka. 14.12.2010 kl. 00:00

Människa. – När vi kan ge sorgen utrymme och så småningom inse att den döda inte mera finns bland oss, och inte kommer tillbaka, då har vi bearbetat vår saknad och kan gå vidare i livet. 12.12.2010 kl. 00:00

Människa. När Ulrika Wikström blev troende förändrades också hennes inställning till julen. – Om allt är filat till perfektion känner man sig lätt helt tom när julen är över. 11.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Det började som barnens julbön 1999. Sedan dess har jultablån i Gamlakarleby stadskyrka vuxit till en timmeslång förställning av drama, dans, sång och dialog. 10.12.2010 kl. 00:00

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11

Depression. För känslig, för högljudd, för hudlös. Efter flera svåra depressioner har Heidi Finnilä lärt sig att se på sig själv med nåd. – Jag skäms inte för att jag är en liten ömklig varelse, inte tuffare än så här. 3.6.2020 kl. 15:08

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51