Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

Synodalmötet – sed från 1686 som fyller luckor i prästvardagen

SYNODALMÖTE.

Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo.

14.9.2022 kl. 15:16

Biskop Bo-Göran Åstrand har ställt fram glass och skålar i biskopsgården i Borgå. Sedan tre år tillbaka är han den andliga ledaren i Borgå stift – också i frågor om kyrkans lära och tyngdpunkter i stiftets predikstolar.

Får du ofta frågor av typen ”vad ska vi som kyrka anse om det här?”. Om lära och teologi?

– Mest dyker de här frågeställningarna upp på pastoralutbildningarna som varje präst ska gå under tre–fyra år. I övrigt blir det bara samtal mellan två–tre personer. Det är inte organiserat på något speciellt sätt.



Biskop Bo-Göran Åstrand sammankallar
alla präster i Borgå stift i slutet av september.


– Jag var med på kursen om kyrkans tros­bekännelse i november och där höll listan på frågor som de nya prästerna ville diskutera på att aldrig ta slut. Robban (förre stiftsdekanen Robert Lemberg) och jag satt om kvällarna och slet de små hårtestar vi har kvar och funderade, och lade på kort varsel om hela kursen så att vi skulle hinna prata om allt.

Är det mest dagsaktuella saker som regnbågsfrågorna …?

– Nej, nej, det handlar om kyrkans kärnfrågor. Vad är det att vara kyrka? Hur lär vi ut dopet i dag? Vad ska vi säga till konfirmanderna om lidande och krig? Konfirmanderna får ju undervisning i dag genom dialog och samtal, och där kommer livsfrågorna: Vad är meningsfullt i livet? Vad säger kyrkan om ett bra liv? Där kommer man in som ny ung präst och ska ställa sig upp och lyfta fram saker inför människor.

– Så inte sitter vi bara och vänder och vrider på äktenskapssynen. Den finns på agendan och är viktig, men paletten är bredare än så.

Känner du alla präster i stiftet?

– Till stora delar nog. Jag har jobbat som präst så länge. Och så har jag ju en relation till de yngre som jag under de senaste tre åren har stått tillsammans med vid altaret med när de har prästvigts.

"Efter de första präst­åren kan de bli lite tunt med plattformar."

Efter pastoralkurserna har biskopen i huvudsak kontakt med stiftets präster genom de årliga kyrkoherdekonferenserna, församlingscheferna. Däremot blir det inte så mycket med dem som jobbar som kaplaner och församlingspastorer eller inom andra organisationer. Teologiska samtal förs bland präster och teologer i vissa prosterier, men oftast mest på frivillig basis.

– Efter de där första tre–fyra åren kan det bli lite tunnsått med plattformar, säger Bo-Göran Åstrand.

Här kommer institutionen med synodalmöten till hjälp. Ända sedan 1500-talet har det hållits ”prästemöten” i Finland. Institutionen slogs till sist fast i Karl XI:s kyrkolag 1686, som dessutom klart stadgade att prästemötet skulle innehålla teologisk debatt, överläggning och ”disputation”.

”Uti hwart och ett Stift eller Superintendentia, skal åhrligen, på en wiss och bequemlig tijd, Präste­möte hållas, både med Kyrckioherdar och Capelianer. Och när the äre församlade, skola the infinna sig i Domkyrckian, Klockan siu om morgonen” – också dagsprogrammet stod i lagen.

Sedan 1860-talet har mötet hållits vart femte och sedan 1990-talet vart sjätte år. I höst är det dags igen. Den evange­lisk-lutherska kyrkans alla omkring 2 000 präster kal­­­las stiftsvis till synodalmöte. Borgå stifts präster möts de sista dagarna i september i Åbo. Inför det ska prästerskapet diskutera en gemensam synodalbok som har tagits fram av 13 teologer på temat frälsning.

"Talar vi om frälsningen på ett sätt som svarar på frågor som ingen ställer?"

Vilken aspekt på frälsning tycker du är intressantast och tänder en låga hos dig?

– Att det finns fler än ett sätt att uttrycka frälsningen på. Det vi inom den lutherska kyrkan talar om som den klassiska rättfärdiggörelsen kan och uttrycks på många fler sätt än vi gör i vår kyrka.

– Det andra som tände en låga hos mig är att också bland oss präster våga fråga: Är frälsningen egentligen intressant för någon i dag? Och vad menar vi? När vi talar om frälsning, talar vi om den på ett sådant sätt att den svarar mot relevanta frågor?

Bo-Göran Åstrand har särskilt fastnat för teologen Elina Hellqvists artikel i boken.

– Hon skriver om att fråga efter ett meningsfullt liv och vad som skapar mening i tillvaron, mera än att tala om ett ”frälst liv”. Och hur kan de här sakerna gå att kombinera? Och det där tänker jag att vi som präster måste våga tala om. För det hjälper inte så mycket att stå och svara på frågor som ingen ställer, säger Bo-Göran Åstrand.

Elina Hellqvist är teologie doktor och leder Kyrkans central för mission. Hon skriver att en stor del av kyrkans medlemmar inte längre lever som en inledande ”idealparagraf” i Kyrkoordningen föreskriver – att gå i kyrkan, gifta sig kyrkligt och att fostra sina barn kristligt.

Hon påpekar också att fyra grupper i samhället redan än lika stora – de troende som utgör 29 procent, de kulturkristna som är 34 procent, de religionslösa som är 24 och de andliga sökarna som är 22 procent av alla. Och det skapar ett helt nytt sätt för kyrkan att förhålla sig.

Jag som har varit pingstvän har för min del redan en gång blivit ”frälst” ...

– Haha, det säger Veli-Matti Kärkkäinen, som är pingstvän, också i boken! Vi har blivit frälsta, vi är frälsta och vi kommer att bli frälsta. Det tycker jag är jättespännande. Han sammanfattar alla de olika kyrkornas dimensioner med att påminna om att frälsning pågår hela tiden. Den har ägt rum, den äger rum nu och den kommer att äga rum.

Veli-Matti Kärkkäinen, som är professor vid det evangelikala Fullerinstitutet i Los Angeles, betecknas i boken utmana den lutherska teologin för att så kraftigt betonar männi­skans syndafall och knappa fria vilja. Som bara en av de hemläxor tvåtusen lutherska präster nu pluggar på inför höstens synodalträffar.

Fakta: Synodalmöte

  • Hålls vart sjätte år i Finlands evangelisk-lutherska kyrka, senaste gång 2016.

  • Blev 1686 en lagstadgad institution i kyrkan genom kung Karl XI:s kyrkolag.

  • En teologisk överläggning för kyrkans alla 2 000 präster, nu med ”hemläxa” i form av avhandlingen Frälsningen, skriven av 13 teologer. Synodalarbetet ingår i prästernas arbetsuppgifter.

  • Borgå stifts synodalmöte hålls i Åbo den 28–29 september.

Jan-Erik Andelin


Kyrka. I söndags istallerades Tor-Erik Store som kyrkoherde och Jarkko Willman som kaplan i Vasa svenska församling. 13.3.2007 kl. 00:00

Världen. Katolska kyrkan med drygt 1,1 miljarder anhängare är störst i världen, både inom kristenheten och bland världens religioner. 13.3.2007 kl. 00:00

Kultur. Åtta personer är intresserade av jobbet som VD för förlaget Fontana Media. Ansökningstiden gick ut förra veckan. 13.3.2007 kl. 00:00

Gemenskap är rubriken för kyrkpressen.fi:s bloggfunktion. Rubriken säger vad avsikten är: att skapa ett forum för finlandssvensk gemenskap. Gemenskap uppstår då man möts och trivs tillsammans i en atmosfär av respekt och kamratlighet. I en sådan atmosfär kan man utbyta tankar, erfarenheter, åsikter och argument utan att oroa sig för att eventuellt bli utsatt för burdusa påhopp eller sofistikerade tjuvnyp.  Vi hoppas och tror att alla som skriver bloggar och som kommenterar dem vill vara med och skapa en positiv atmosfär och vi kommer för vår del aktivt att slå vakt om gemenskapen. Det är allas uppgift att fråga sig vad man själv kan bidra med för att skapa  en positiv gemenskap. Att ställa den frågan och besvara den är betydligt konstruktivare än att komma med upplysningar om hur andra borde uppföra sig. Det är också orsak att påminna om att alla bör skriva under eget namn och att personliga påhopp är oacceptabla. May Wikström Chefredaktör 12.3.2007 kl. 00:00

Människa. – Jag är tacksam för varje dag som jag kan röra mig, tänka och finns till, säger Helena Lindfors. 12.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Studerande till kyrkliga yrken samlades till inspirationsdagar i Åbo. 11.3.2007 kl. 00:00

Världen. Den amerikanska evangelikala miljöorganisationen Evangelical Environmental Network har lanserat en ny kampanj för att uppmana folk till miljömedvetenhet då de köper bil. 11.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är så enkelt att skriva ut sig ur kyrkan att någon annan kan göra det för dig. Det här vill dataombudsmannen ta itu med. 10.3.2007 kl. 00:00

Insändare. Viceordföranden i Lukas församlings råd, Carola Ekrem, har yttrat sig för Kp både 15.2 och 22.2. Det är uppenbart att hon gör sig till talesman för det som är vanligt i folkkyrkans sammanhang idag nämligen ett trots mot traditionell kristendom. Bön och mission borde man lyfta fram enligt Ekrem och samtidigt strunta i lydnaden för Gud, på de punkter där den ställs på prov idag. Om innehållet i bön och mission bestäms av något annat än den heliga Skrifts lära – vad blir det då? Bönen är ingen garant för något. Bön är ett allmänt fenomen i en mängd religioner och utan klar definition säger fenomenet väldigt litet. Missionens filantropiska del kan drivas utan fast förankring i Kristi uppdrag. Sanningen är den att fromma yttre åtbörder utan gudslydnad är en styggelse. ”Lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar. Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi.” 1 Sam 15: 22-23  ”Om någon vänder bort sitt öra och ej vill höra lagen, då är också hans bön en styggelse.” Ords 28:9  Halvar Sandell 9.3.2007 kl. 20:38

Insändare. Viceordföranden i Lukas församlings råd, Carola Ekrem, har yttrat sig för Kp både 15.2 och 22.2. Det är uppenbart att hon gör sig till talesman för det som är vanligt i folkkyrkans sammanhang idag nämligen ett trots mot traditionell kristendom. Bön och mission borde man lyfta fram enligt Ekrem och samtidigt strunta i lydnaden för Gud, på de punkter där den ställs på prov idag. Om innehållet i bön och mission bestäms av något annat än den heliga Skrifts lära – vad blir det då? Bönen är ingen garant för något. Bön är ett allmänt fenomen i en mängd religioner och utan klar definition säger fenomenet väldigt litet. Missionens filantropiska del kan drivas utan fast förankring i Kristi uppdrag. Sanningen är den att fromma yttre åtbörder utan gudslydnad är en styggelse. ”Lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar. Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi.” 1 Sam 15: 22-23  ”Om någon vänder bort sitt öra och ej vill höra lagen, då är också hans bön en styggelse.” Ords 28:9  Halvar Sandell 9.3.2007 kl. 20:38

Samhälle. Utlänningsverket har inte fattat utvisningsbeslut. 9.3.2007 kl. 00:00

De skrev på för Halide Latifi. Listan kommer nu att skickas vidare till riksdagsgruppernas ordföranden. {snippet HalideLatifi} 9.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. I en färsk undersökning från Barnombudsmannen framgår att så gott som alla barn önskar att vuxna i större utsträckning skall ta del av och sätta gränser i deras liv. 9.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Under internationella kvinnodagen uppmärksammar Amnesty våld mot kvinnor i kampanjen Joku raja! (Någon gräns!) 8.3.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 11/2007 Biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har genom biskop Gustav Björkstrand skrivit ett brev (brevet finns att läsa på nyhetsplats ) till Utlänningsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol har fått brevet till kännedom. 8.3.2007 kl. 00:00

Teologi. Allt fler teologer är arbetslösa, men universiteten tror inte att det är en god idé att skära i antalet intagna studerande. 31.8.2015 kl. 16:22

miljö. Ekofasta och miljödiplom är exempel på det arbete som kyrkan gör för miljön. Nu belönas arbetet av Finlands naturskyddsförbund. 31.8.2015 kl. 16:20

frivilligarbete. Frivilliga församlingsmedlemmar kan bli rådgivare för människor som har svårigheter med sin ekonomi, skriver Kirkko & kaupunki. Den enda kvalifikation som behövs är att man kan hushålla med sina egna pengar. 31.8.2015 kl. 16:16

inskrivningar. Under årets första halva skrev över 11 000 personer in sig i lutherska kyrkan, rapporterar Keskisuomalainen, jämfört med knappt 16 000 under hela fjolåret. 31.8.2015 kl. 16:14

psalmbok. Strukna "Fädernas kyrka" ses som politisk markering. Prästen försvarar sig – med den finlandssvenska psalmboken. 28.8.2015 kl. 11:27