Alla bybor drog sitt strå till stacken när Norra Paipis bönehus byggdes för 100 år sedan.

Sålde en ko, fick ett kyrkfönster

sibbo.

Paipisborna samlades till bönemöten hos varandra när 1900-talet var ungt och väckelsen stark. Men det blev så trångt och syrefattigt att oljelamporna slocknade. Byborna var inte rådlösa – i år fyller Norra Paipis bykyrka 100 år.

14.9.2022 kl. 13:48

Som liten flicka satt Hedvig Halén på de hårda träbänkarna i bönehuset i Norra Paipis, ofta flera gånger i veckan. Blicken hade hon fäst på den stora altartavlan.

– Den föreställer ett stadigt kors i ett stormigt hav. Uppe till höger lyser solen på korset. Jag minns att jag satt och gäspade och ville hem, säger Hedvig Halén.

Då anade hon inte att hon skulle bli en av dem som i allra högsta grad värnar om Norra Paipis bykyrka. Hon sitter med i styrelsen i Paipis bönehusförening, har skrivit en historik om byggnaden, och i över två decennier höll hon söndagsskola i bönehuset.

Det var Haléns morföräldrar Otto och Josefina Grankvist som initierade ett stugmöte den 21 februari 1921 för att planera ett tilltänkt bönehus. Trettio personer samlades och lade grunden för Paipis bönehusförening.

– Det var väckelse i bygderna och byborna samlades hemma hos varandra för att höra om Jesus och be. Men husen var små, det blev trångt och oljelamporna slocknade när syret tog slut. Det behövdes ett bönehus.

Efter mötet på 1921 gick det snabbt. I oktober 1922 stod ett bönehus klart för invigning.

– Medlemsavgiften i föreningen var en mark. Men offerviljan var stor. Alla drog sitt strå till stacken och samlade ihop till virke och cement. En familj sålde en ko för att få ett fönster till bönehuset.

Vid invigningen fanns det endast cementgolv, ingen belysning och träbänkar på bockar.

– Möten ordnades ofta. De flesta var jordbrukare och man samlades klockan 20 när arbetet på gårdarna var klart, ibland tre gånger i veckan.

Olika församlingar har vistats i bönehuset i bästa samförstånd.

– Möten har ordnats av exempelvis friförsamlingen, pingstvännerna och svenska och finska församlingen i Sibbo.

Hedvig Halén brukade som barn titta på bykyrkans altartavla med ett kors i ett stormigt hav.

Den första nattvarden

På 1980-talet beslutade finska och svenska församlingarna i Sibbo att man skulle bygga om estraden i bönehuset.

– Man fick ett altare och en predikstol från Hangelby kapell i Sibbo. På självständighetsdagen 1987 firades den första nattvarden, säger Hedvig Halén.

Bönehuset har hela tiden utvecklats. 1991 kom vattenledningarna, och på 2000-talet tyckte den dåvarande kyrkoherden att det var dags att förnya sig.

– Många unga känner inte till vad ett bönehus är. Så vi övergick till att i annonseringen skriva Norra Paipis bykyrka.

Mötesverksamheten har torkat in, men där­emot ordnas mässor några gånger om året och inte minst vigslar, dop och födelsedagsfester.

– De vackraste julsångerna på finska brukar samla kring 100 personer.

Från sin barndom minns Hedvig Halén speciellt valborgsmässofesterna i bönehuset.

– Vi hade lagat mjöd och munkar, och jag fick plocka blå- och vitsippor att dekorera med, det var ett viktigt uppdrag. Min pappa var predikant och jag minns att jag satt på nedersta trappsteget upp till altaret. Det kändes tryggt att sitta där och lyssna.

Hedvig Halén pryder fortfarande kyrkan med blommor ur sin stora trädgård. Bykyrkan får ekonomiskt stöd från den kyrkliga samfälligheten, annars skulle verksamheten inte vara möjlig.

– Varje generation har sagt: Hur ska det gå med föreningen sedan när vi inte finns längre. Tills vidare finns det en fungerande styrelse. Men framtiden är oklar.

Det som inte är oklart är att det blir 100-årsfest för bykyrkan den 9 oktober.

– Det blir en stor lovsångsfest med mycket musik och sång.

VÄLKOMMEN PÅ 100-ÅRSFEST

  • Den 9 oktober kl. 15 firas Norra Papipis bykyrkas 100-årsjubileum, Rajakulmavägen 39 i Paipis.
  • Festen präglas främst av lovsånger och musik. Kyrkoherde Camilla Ekholm medverkar.
  • Det bjuds på kaffe med tårta och smörgåstårta.
  • Norra Paipis bönehus invigdes 15.10.1922. Bykyrkan upprätthålls av Norra Paipis bönehusförening och välkomnar alla kristna kyrkor och samfund
Ulrika Hansson


BORGÅ DOMKAPITEL. Tomas Ray som varit domkapitlets sekreterare för mission och internationellt arbete har avgått från sin tjänst. Bland annat den här frågan behandlades vid domkapitlets sammanträde på tisdagen. 22.8.2022 kl. 21:14

ANDETAG. I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron. 17.8.2022 kl. 16:00

parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18