Gemenskap i naturen är viktigt i den diakonala verksamheten. Här ett gäng som gick en vildväxtpromenad i juni i samarbete med Marthorna. Framme till vänster diakoniarbetare Ulrika Lindholm-Nenonen och bakom henne Henrika Lemberg, till höger Elisabeth Eriksson från Marthaförbundet.

”Vi får inte bli för bekväma”

BORGÅ.

– Diakonin måste bli bättre på att söka sig till nya sammanhang, säger diakoniarbetare Henrika Lemberg. I Borgå uppmärksammar diakonin nu uppsökande arbete och regnbågsverksamhet.

14.9.2022 kl. 13:24

Diakoniarbetare Henrika Lemberg har jobbat i snart ett halvt år nu i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Hon vill se diakonin finnas där människor finns.

– Diakonin måste bli bättre på att söka sig till nya sammanhang. Det här kan vi göra genom uppsökande verksamhet och genom att informera folk om att vi finns och om vad vi gör, säger Henrika Lemberg.

Hon har precis före intervjun för Kyrkpressen suttit i möte med anställda vid socialbyrån i Borgå.

– Samarbete överlag är viktigt, både med socialen och tredje sektorn. Att få människor samman, det är målet för allt vi gör.

Själv kommer Lemberg att delta i uppsökande verksamhet bland ungdomar i förorterna i Borgå.

– Det är stadens lågtröskelverksamhet där man exempelvis delar ut rena sprutor vid behov, ger information och hjälper på olika sätt. Diakonin ska vara med på ett hörn i det här. Det finns också svenskspråkiga i de här utsatta grupperna.

Sexuella minoriteter uppmärksammas också i diakonin nu.

– Vi uppmärksammar regnbågsverksamhet och samarbetar med Seta i Borgå. Det finns lite idéer om grillkvällar och någon bokklubb. Kyrkan har haft svårt med den här biten, men vi vill göra vad vi kan för att vara en inkluderande församling.

Henrika Lemberg och hennes kollega diakoniarbetare Ulrika Lindholm-Nenonen är glada över den utveckling de ser i sin sektor.

– Det går nu mera mot det håll vi båda vill: gemenskap och inkludering. Förut hade diakonin en annorlunda betoning, numera hjälper vi ekonomiskt efter prövning, leder gruppverksamhet och samarbetar med det sociala. Samtidigt får vi inte bli för bekväma. Vi måste se oss omkring och fråga oss: Vem finns här? Men också: Vem finns inte här? säger Lemberg.

Tiderna förändras och diakonin måste leva i tiden, konstaterar Lemberg.

– Men kärleken och Guds budskap är evigt: vi är älskade för dem vi är.

Satsningar i år

Gemenskap i naturen är ledord för diakonin i år. Det kommer att ordnas Må bra-dagar och inte minst en svampkurs i oktober.

– På nästa års sida kommer vi också att ordna Cable-verksamhet, säger Lemberg.

I korthet handlar det om gruppsverksamhet där deltagarna tillsammans får utforska sina dolda styrkor.

Sorgen kommer också att ha sin plats.

– Ulrika Lindholm-Nenonen är utbildad i sorgbearbetning, och det finns möjlighet till samtal både i grupp och enskilt.

För att orka med de skiftande och krävande arbetsuppgifterna inom diakonin tror Henrika Lemberg att det är viktigt att hålla rätt fokus.

– Om man gör det här utifrån egen kraft så fungerar det kanske en tid, sedan kommer en vägg emot. Om jag tänker att jag är i Guds händer, och att jag gör vad jag kan med det jag har, så tror jag att det bär längre.

SVAMPKURS OCH PROMENAD

  • Om du vill delta i svampkursen som diakonin ordnar 14.10 kl. 13–15 kan du anmäla dig senast 7.10 till henrika.lemberg@evl.fi
  • Evenemanget ”Gå ett yrke till en kvinna” ordnas 15.10 kl. 10–12 med start vid Domprostgården. Till förmån för Kyrkans Utlandshjälp.
Ulrika Hansson


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00