Rösta i höst – många svenska frågor på spel!

Mycket i stan kan ändra på fyra år

FÖRSAMLINGSVALET.

Kyrkans ekonomiska läge tvingar fram stora strukturella förändringar. Det kommande församlingsvalet kommer att avgöra vilka de blir under följande mandatperiod. – Det kan hända en hel del på fyra år, säger Christoffer Perret.

3.8.2022 kl. 06:00

I november går församlingsvalet av stapeln. Av allt att döma är stora strukturella förändringar på kommande.

– Helsingfors är en enorm samfällighet med ett stort antal församlingar. Den största frågan är hur samfälligheten i framtiden ska ordna upp ekonomin och verksamheten, säger Hanna Mithiku.

Hon är ordförande för Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige.

– Ekonomin tvingar oss till förändringar och omstruktureringar. Men det handlar också om inre förändringar som berör jämlikhet och värderingar. Äktenskapsfrågan är förstås den symboliska frågan, men det handlar om mycket större saker än så. Att det är människornas kyrka, inte bara byråkraternas eller prästernas kyrka utan alla medlemmars.

Hur blir det med det svenska?

Christoffer Perret, viceordförande i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige, säger att värdefrågorna är viktiga men inte de mest avgörande.

– De mest konkreta frågorna handlar till exempel om byggnader eller olika verksamhetsformer som ungdoms- eller pensionärsarbete, om vilka vi måste besluta hur mycket det finns resurser för att satsa enligt nuvarande ekonomiska situation.

För Helsingfors svenskspråkiga församlingars del handlar mycket om inbesparingar som redan inletts och ännu intensifieras de kommande åren.

– Matteus församling behöver strama åt sin ekonomi vilket i praktiken betyder att de måste se över vilken typ av verksamhet de kan fortsätta med. Finns det till exempel möjlighet att satsa på ungdomsarbetet i lika stor utsträckning som gjorts de senaste åren?

För Johannes församlings del har samarbetsförhandlingar redan slutförts kring eftisverksamheten på Drumsö.

– Kommer all verksamhet i framtiden att koncentreras till centrum? Johanneskyrkan är också något som äter upp en del av ekonomin. Det är en landmärkeskyrka och behöver med jämna mellanrum renoveras. Varje gång den ska renoveras handlar det om miljonbelopp.

För Petrus församlings del har man redan skurit ner i personalen de senaste åren. Enligt Christoffer Perret är de stora frågorna för de tre svenskspråkiga församlingarna i vilken utsträckning de ska göra saker gemensamt och om de på sikt ska vara en eller flera församlingar.

– Hur ska vi sköta den gemensamma ekonomin? Hur gemensamt eller lokalt ska vi förankra arbetet? Och en specifik fråga som särskilt berör de svenskspråkiga församlingarna: vad händer med Lekholmen? Allt är dyrt med en holme. Vi får nog försvara oss och slåss lite extra för att kunna bevara den.

Hanna Mithiku och Christoffer Perret.

En annan aspekt ur ett svenskspråkigt perspektiv är den ökade tvåspråkigheten i Helsingfors.

– Redan nu är en stor del av förrättningarna i praktiken tvåspråkiga. Vi måste med andra ord ställa oss frågan hur hållbar vår modell med svenskpråkiga församlingar i längden är, säger Perret.

”Ännu finns resurser”

Är då det inkommande församlingsvalet ett extra viktigt val? Hanna Mithiku betonar att varje val är viktigt men att det nog denna gång är speciellt stora strukturella förändringar att vänta.

– Det som är viktigt för väljarna att komma ihåg är att det är de invalda som faktiskt gör besluten. De som sitter i de olika beslutsfattande organen avgör långt åt vilket håll kyrkan är på väg de närmaste åren. Personligen hoppas jag på att det väljs beslutsfattare som vill jobba för en öppnare och modigare kyrka.
Mithiku tycker sig ana ett visst intresse att påverka kyrkan inifrån och hoppas att fler ville engagera sig och framför allt rösta.

– Att rösta är ett viktigt sätt att påverka. Det skulle också vara bra om fler medier än de kyrkliga skulle lyfta fram olika frågor som är relevanta för församlingsvalet i ett bredare perspektiv.

Christoffer Perret hoppas också att alla som bryr sig om kyrkan verkligen röstar i november.

– Det finns ännu resurser och möjligheten att tänka om. Jag tror att vi behöver göra något nu och rätt snabbt hitta nya vägar att vara kyrka. Vi behöver hitta nya former utan att tappa budskapet.

Folkkyrkor i andra länder har hittat vägen

Christoffer Perret påminner om att folkkyrkor i andra länder som England och Danmark, i ett tidigare skede ställts inför liknande utmaningar och har lyckats skapa och bibehålla livskraftiga församlingar trots stora organisationella omstruktureringar.

– För att vara relevant har kyrkan inte råd att tappa sitt budskap. Kyrkan behöver tala om nåd och frälsning, visa på ett hopp och ta hand om de sjuka och mest utsatta i samhället. Vi behöver mod och sinnesnärvaro.

Johan Myrskog


metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27

retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00