– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

Matti Aspvik: "KU:s själ resonerar med min på många plan"

kyrkans ungdom.

Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom.

20.6.2022 kl. 20:44

Berätta kort vem du är!

– Matts ”Matti” Aspvik, 55 år. Jag är född och uppvuxen i Karleby, men bor i Jakobstad. Jag är gift och har fem barn. Jag gillar att fotografera och segla. De senaste åtta åren har jag jobbat som lärare för arbetslösa.


Varför sökte du tjänsten som verksamhetsledare för KU?

– Jag sökte egentligen inte tjänsten, utan behovet av en ny ledare kom fram i ett annat samtal. Jag fick frågan om jag var intresserad och det ena ledde till det andra. Jag upplever det som Guds ledning och ser uppgiften som min kallelse.


Vilken är din relation till KU?

– Under min uppväxt i Karleby var rörelsen aktiv. Jag tillbringade en hel del tid vid Kyrkbacken och spelade i blåsorkestern. När jag som 16-åring kom till tro hade KU också en betydelse. Texten i medlemskortet jag fick vid medlemsintagningen blev för mig ett ställningstagande. När jag kom hem och visade kortet för mamma frågade hon: ”Vet du vad du lägger dig in i nu?” Jag svarade ”ja”. Som ung kunde man förstås inte omfatta allt. Men det var viktigt då.

– Jag har också bidragit med undervisning och musik på Pieksämäkilägret några gånger. Överlag så resonerar KU:s själ med min, på många plan. Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap. Jag hoppas också att KU ska fortsätta att vara en av de få väckelserörelser som inte sätter sin energi på att moralisera och debattera i sociala medier. Jag uppskattar också att det finns många härliga, genuina människor att jobba med väckelserörelsen.


Hur har din tro förändrats genom åren? Hur ser den ut idag?

– Oj, det var ingen liten fråga att svara kort på. Jag antar att jag är lite mindre en av ”buffel” i min tro som ledare. Jag har jobbat med arbetslösa i åtta år. Det har betytt mycket vad gäller perspektivet på livet, tron och hur den förmedlas. Jag är inte så tvärsäker längre, men har hittat en väg att tro och tjäna.

– För mig idag är både tron och kallelsen betydligt ”mindre program och mera relation”. Den största längtan jag har idag är att genuint kunna vilja mera se och möta en människa, än att bli sedd.

Foto: Arkiv/Johan Sandberg


Vad tar du med dig från dina tidigare jobb?

– Väckelserörelserna är egentligen inte längre rörelser med väckelse. De är i stort behov av förnyelse vad gäller identitet. De måste hitta en livsnerv av relationer som förmedlar hopp, samt gemenskaper med beredskap att ta emot dem vi når. Från mitt senaste jobb tar jag med mig det faktum att vi alla har samma grundbehov av kärlek, trygghet och meningsfullhet. I mitt jobb fick jag se vilken kraft det har när en människas liv förvandlas när hon blir sedd och älskad.


Vilken riktning vill du att KU rör sig mot?

– Att vi som väckelserörelse hittar en naturlig, personlig livstil med mission i fokus, både som gemenskap och utåt. ”Gå ut” är viktigare än ”kom hit”, inte som kampanj utan mitt i de liv där var och en lever. Vi behöver fråga oss hur vi som missionsrörelse synas på sociala medier, men samtidigt vara en hörbar röst även om sociala medier skulle stängas.


Vilka av dina egna, smärtsamma erfarenheter har lärt dig så mycket att du nu är tacksam för dem?

– De senaste åren har kantats av sjukdom, tvivel, förluster och misslyckanden. Att jag nästan förlorade min tro och det att jag valde att vara öppen med den resan har varit befriande och hjälpt mig både att hitta nåden och förmedla den.

Christa Mickelsson


föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01

religionsfrihet. Justitieombudsmannen har tagit ställning till flera frågor gällande religionsfrihet i skolorna som väckts av ateistföreningen Uskonnottomat Suomessa. 28.8.2020 kl. 12:51

biskop. Domkapitlet i Borgå har på Johan Candelins egen begäran återkallat hans prästrättigheter. – Jag kan inte vara präst i en kyrka och biskop i en annan, säger han. Biskop Bo-Göran Åstrand ser logiken i det ovanliga arrangemanget. 27.8.2020 kl. 11:55

domkapitlet. Kyrkslätts svenska församling söker en kyrkoherde, Houtskärs kapellförsamling en kaplan. Yvonne Terlinden söker kaplanstjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Bland annat de här nyheterna kommer från domkapitlets sammanträde den 25.8. 26.8.2020 kl. 10:31

afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19

profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38