Kyrkans Utlandshjälp har gått över fem miljoner insamlade euro för Ukraina. Det är bara början. Så här långt är det mest privatpersoner och företag som direkt började ge när kriget bröt ut. Nu kommer de större evenemangen som församlingar och andra arrangerar för att samla medel, säger Jouni Hemberg, verksamhetsledare vid Kyrkans Utlandshjälp.
För pengarna till Kyrkans Utlandshjälp slussas mat, vatten och andra förnödenheter in i Ukraina. Men det är något överraskande från den bortre sidan av Ukraina – av en ekumenisk hjälporganisation i Ungern.
Närmare 60 procent av dem som flyr Ukraina kommer till Polen, men Kyrkans Utlandshjälp har valt att jobba över den 130 kilometer långa gränsstumpen från Ukraina mot Ungern. Också där har över 300 000 ukrainare flytt när de första veckorna av krig är bakom.
– 300 ton förnödenheter har hittills slussats in och det går nya långtradare hela tiden, säger Jouni Hemberg.
"Pinsamt" – men effektivt
Det är inte helt okontroversiellt att Kyrkans Utlandshjälp – och de andra lutherska folkkyrkornas katastroforganisationer i Sverige, Norge och Danmark – har valt ungerska Hungarian Interchurch Aid (HIA) som en partner.
Organisationen har i offentligheten stöd av Ungerns omstridde premiärminister Viktor Orbán – som tidigare har etablerat sig som Europas mest avoge statschef i fråga om flyktingar från Mellanöstern och Afrika.
"Viktor Orbáns fru har i snart 25 år varit ekumeniska HIA:s goodwillambassadör."
Orbáns fru, juristen Anikó Lévai, har i snart 25 år varit ekumeniska HIA:s goodwillambassadör. Enligt ungerska medier ska HIA också ha fått en närmare status i anslutning till regeringen än bara som ett samarbetsorgan mellan kyrkorna.
Eftersom HIA också driver omfattande diakoni inne i Ungern har det i ungerska medier väckt frågor om hur det rimmar med att regeringen Orbán samtidigt politiskt tar till hårdare tag mot till exempel landets arbets- och bostadslösa.
– HIA tycker det är pinsamt, säger Jouni Hemberg.
Han säger ändå att man från finländsk sida, när ärkebiskop Tapio Luoma besökte i Ungern i höstas, bedömde att HIA fortfarande som hjälporganisation håller måttet.
Samtidigt har Lutherska Världsförbundet och de lutherska kyrkorna så gott som ingen organisation som kunde ha reagerat snabbt på krisen i Ukraina. De lutherska kyrkorna i Ukraina med grannländer är små, men ett hjälpnätverk är på väg att byggas upp.
I ett samarbete där också kyrkor i Danmark och Storbritannien deltar ska man också öppna stödjepunkter för barn på järnvägsstationer utmed flyktrutten mot Lviv i västra Ukraina. Det är platser där föräldrar på flykt för en stund tryggt kan lämna sina barn.
Två finländska medarbetare från Kyrkans Utlandshjälp arbetar också just nu med media inne i Ukraina. Hjälpaktionen har sin stödjepunkt i staden Berehove strax inne på den ukrainska sidan om gränsen.
Ska Ungern tänka om kring flyktingar och migranter?
Hjälpen till Ukraina koordineras i huvudsak av de protestantiska kyrkornas ACT Alliance med högkvarter i Genève.
I alliansens första globala upprop till sina över 140 medlemskyrkor om begärde man 19 miljoner euro. Av det kanaliseras den största kakan om 40 procent via ungerska HIA. Resten riktas till den schweiziska kyrkliga hjälporganisationen HEKS och Lutherska Världsförbundet.
"Intressant att se vilka samtal Ukrainakrisen kan leda till om flyktingars och migranters rättigheter i Ungern."
Norden är starkt i ACT-alliansen med Svenska kyrkans internationella chef Erik Lysén just nu som styrelseordförande. Han säger att valet av HIA bygger på förtroende för att arbetet följer de humanitära principerna och arbetet är professionellt.
Han hänvisar också till att HIA-chefen för det internationella arbetet Klára Keveházi ska ha sagt att tumskruvarna i och med Ukrainakrisen inte är så hårda från Orbánregimen längre, utan att humanitärt arbete kan löpa i Ukraina nu, professionellt och effektivt.
– Hon blev ju också galjonsfigur innan den riktigt svåra politiska utvecklingen i Ungern startade, säger han.
"Hjälper i flyktingarnas närområden" – som det heter
I det rådande läget är HIA erfaret i Ukraina, eftersom man har verkat där länge, redan före krisen kring Krim och Donbass 2014 med hela fem fungerande stödjepunkter inne i landet – åtminstone tills kriget bröt ut.
Orbánregimen har i Europa betraktats som rasistisk, antiliberal och flyktingfientlig. Enligt en rapport från det Europeiska flyktingrådet Ecre för några år sedan ska inga medborgarorganisationer längre verkat vid ungerska förläggningar för asylsökande från länder utanför Europa.
Inte heller Hungarian Interchurch Aid 2018 ska enligt EU-organet verka i de taggtrådsbeströdda gränsområdena. Bara spridda besök från enstaka församlingar och Röda Korset tillåts där längre.
"Ännu 2017 bad alliansen om medel för dem som hade flytt Donetsk och Luhansk – österut."
Övervintrad angivare
I ungerska medier avslöjades också 2017 att hjälporganisationen HIA:s nuvarande ledare, den lutherske prästen Lászlo Lehel under den kommunistiska regimen i landet på 80-talet hade varit en angivare för landets säkerhetstjänst. Han hittades i arkiven under täcknamnet "Filosofen".
Efter avslöjandet meddelade Lehel att han avgår för att "reflektera över sitt förflutna", men ska enligt ungerska medier efter stöd från det styrande Fidesz-partiet ännu samma år ha fortsatt leda verksamheten. Det gör han trots sina 73 år än i dag.
En ytterligare paradox i ACT-alliansens arbete är att också det rysk-ortodoxa Moskvapatriarkatet under den kontroversiella patriark Kirill är medlem av takorganisationen. Det kan alla kyrkor som hör till Kyrkornas Världsråd vara.
Så sent som år 2017 bad alliansen sina medlemskyrkor i världen om medel för att stöda också dem som hade lämnat de ryskstödda utbrytarrepublikerna i Donetsk och Luhansk och flytt till städer inåt Ryssland.
I tre olika appeller har alliansen bett om sammanlagt en miljon euro som har fördelats av den ryska ortodoxa kyrkan i Ryssland – som nu stöder kriget i Ukraina.
