Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

”Hfors-samfälligheten går utanför sitt uppdrag”

Helsingfors.

Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen.

7.3.2022 kl. 10:43

– Det här är tankar som behöver börja tänkas ganska snart, säger lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid Borgå stifts domkapitel.

Nyheten i det föregående numret av Kyrkpressen (KP 4/2022) om att Johannes församling i Helsingfors kan tvingas avstå från ett nyrenoverat kyrkorum på Drumsö slog ner som en mindre överraskning också hos domkapitlet i Borgå stift.

Helsingfors kyrkliga samfällighet stor­sparar – samtidigt som man håller fast vid landets lägsta kyrkoskatt på 1,o procent. Skattöret i storstäder utanför huvudstadsregionen är 1,25 procent, säger Lars-­Eric Henricson.

– Kyrkoskatteöret måste höjas. Även om man bara skulle höja det med 0,1 procentenhet så skulle det inte bli mer än omkring 40 euro om året för den enskilda, men mycket pengar för helheten, säger han.

Bakom utvecklingen i Helsingfors ser han ett mycket större principfel: huvudstadens stora samfällighet är inte längre en stödfunktion för församlingsarbetet, vilket den enligt kyrkolagens bokstav ska vara.

Nu styr den genom sitt strategiarbete församlingarnas verksamhet. I Helsingfors överförs nu fastighetskostnader allt tydligare på de enskilda församlingarna.

Det har nu lett till den första stora motsättningen. Den största svenska församlingen i Helsingfors, Johannes församling med närmare 12 000 medlemmar, ser nu ut att behöva avstå från en del av sina kyrk­utrymmen på det starkt svenska Drumsö.

– Det är samfälligheten som äger fastigheterna och som därför ska stå för dess kostnader. Samfällighetens uppgift är att möjliggöra församlingsverksamheten, säger Lars­Eric­ Henricson.


Finsk förvaltning styr

I Borgå stift är alla större församlingar i minoritetsläge i sina samfälligheter. Där övervakas ekonomi och förvaltning av andra domkapitel och andra biskopar, i Helsingfors, Esbo, Åbo, Lappo, Uleåborg.

Bara sex mindre samfälligheter med svensk majoritet synas av domkapitlet i Borgå stift.

– Frågan om samfälligheterna kommer upp vid biskopsvisitationerna, säger Lars-Eric Henricson.

Vid KP:s granskning blir det också tydligt att samfälligheterna inom kyrkan kan vara olika inbördes. Hur och vem som vid domkapitlenas ofta rätt så lilla stab som har en överblick över hur de olika förvaltningarna gör sitt jobb förblir oklart.

Kyrkostyrelsen granskar och stämplar nya samfälligheters grundstadga, men det mesta styrs endast av kyrkoordningens rätt så allmänna formuleringar. Praxis ute i landet kan därmed variera.

I Helsingfors har samfälligheten antagit ett minoritetstillägg om 1,6 procent av hela anslags­kakan för de tre svenska församlingarna. Men i gengäld råder ett system med interna hyror och fördelade fastig­hetskostnader.

I Borgå domkyrkoförsamling har samfälligheten som lyder under samma finska stift en helt annan grund i sin omkring 15 år gamla grundstadga, berättar domprost Mats Lindgård.

Här får församlingen inga extra anslag för sin minoritetssits, även om åldersstrukturen är äldre än i den finska församlingen med god inflyttning. Däremot råder i Borgå inget system med interna hyror för utrymmen man vill använda.

Å andra sidan är det den finska majoriteten som i sista hand bestämmer i planer och budgetar. Därmed är det oklart om Domkyrkoförsamlingen längre kan använda Borgå svenska församlingshem från juni i år. Huset ska sannolikt säljas.


"Vi måste se till 26-åringarna"

De radikala strategierna i Helsingfors förklarar samfällighetens direktör Juha Rinta­mäki med att det är ett kritiskt läge för kyrkan.

Utomstående ekonomiska konsulter har rått kyrkan i Helsingfors att styra församlingarna bland annat genom riktade anslag på stadens unga vuxna – en princip som beslutsfattarna ändå till sist strök.

– 26-åringarna är den största enskilda åldersgruppen i våra församlingar. Det är också i den åldern de flesta skriver ut sig. Vi måste slå vakt om vår tillväxt, säger han.

Kyrkan behöver lyckas med kohtaamisia, möten, med de unga vuxna. Annars uppstår aldrig någon kontakt till kyrkan, säger Juha Rintamäki.

Strategiarbetet i Helsingfors är nödvändigt. Kyrkbyggnaderna är dyra, och de unga skriver ut sig, säger Juha Rintamäki, direktör för Helsingfors kyrkliga samfällighet. FOTO: RIITTA SUPPERI




Kan man inte nå samma prioritering utan att ha pengar som styrmedel?

– Jo, naturligtvis. I euro hade det där inte varit några stora summor.

Helsingfors samfällighet har utlyst ett stort sparprojekt kallat Modigt tillsammans för att anpassa kyrkan till den verklighet att mindre än hälften av huvudstadens invånare snart är medlemmar av samfundet.

– Vi har ett 30-tal kyrkbyggnader av totalt 200 fastigheter, men kyrkorna tar över hälften av alla våra fastighetsutgifter, säger Juha Rintamäki.

Många av huvudstadens nyare kyrkor är byggda under 70- och 80-talets byggboom och är nu byggnadstekniskt inför renovering.


Löne- och personalkontor minimum

Den kyrkliga samfälligheten är på sitt minimum i kyrkolagen enbart ett kontor som hanterar kyrkoskatten, ekonomi och bokföring och är arbetsgivarpart för kyrkansanställda. Till samfälligheten överförs också församlingarnas egendom.

En av de få verksamhetsformer som har landat hos samfälligheten är ofta familjerådgivningen.

I Helsingfors är samfällighetens gemensamma verksamhet omfattande med bland annat information, sjukhussjälavård, specialungdomsarbete, verksamhet för funktionshindrade eller turister.

Vid Borgå domkapitel är Lars-Eric Henricson fortfarande kritisk till en överbyggnad som vuxit sig alltför stor – vilket nu drabbar svensk verksamhet.

– Jag hoppas att de förtroendevalda nu tar sitt ansvar och ser till att församlingarna har medel för sin verksamhet, säger han.

TEXT: JAN-ERIK ANDELIN


Kultur. Tio års väntan är slut – de finlandssvenska beväringarna har fått en ny soldatpsalmbok. 9.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Finlands största kristna bokhandel Kotisatama går till motvärn mot fritänkarnas nyaste kampanj. 9.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Övermark och Pörtom församlingar har nu kommit igång med fusionsplaneringen. Målsättningen är att bilda en församling från år 2013 då kyrkoherden i Pörtom Lars-Erik Björkstrand går i pension. 8.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsrådet i Munsala har lämnat in ett initiativ om samgång med Nykarleby och Jeppo församlingar till domkapitlet. 8.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. De religiösa samfunden protesterar mot planerna att skära i religionsundervisningen, men experterna menar att det kunde ha varit mycket värre. 8.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kari Mäkinen installerades på söndag som ny ärkebiskop för lutherska kyrkan i Finland. Installationen i Åbo domkyrka förrättades av biskop Eero Huovinen, assisterad av biskopar från andra stift och från utländska kyrkor.  6.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Per Erik Floman har bott i Helsingfors i nästan 70 år men hjärtat finns längre österut – i hans barndomsstad Viborg. 5.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Jag kan inte räkna dem alla. De viktkilogram som jag rönt. O, ville de blott av mig falla, min vikt skulle minska. Va’ skönt. Ett kärleksbevis kan man kalla den läskunnighet vi vill ge. 4.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens föregående chefredaktör Stig Kankkonen avtackades på tisdagen för sina tio år på tidningen. Se bilder från festen! 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Irja Askola valdes till biskop i Helsingfors stift. 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Karleby samfällighet har förnyat sina logotyper och sina webbsidor. Logon bygger på en kompass som är den gemensamma nämnaren medan bilden i kompassens mitt är unik för varje församling. 3.6.2010 kl. 00:00

Människa. Nancy Wang-Hedström fick på ett konkret sätt uppleva de kristnas kärlek och blev nyfiken på dess källa.  3.6.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. När värmen kom till Helsingfors för några veckor sedan skyndade jag ut i skogen. I skuggan av några björkar tog jag några glädjeskutt och utstötte ett glädjevrål, lite som Ronja Rövardotter efter att vintern gett vika i Mattisskogen: Aaaaah! 3.6.2010 kl. 00:00

Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen. Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen. 3.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Enligt en färsk undersökning har Hufvudstadsbladet flest kritiska kyrkliga nyheter. Chefredaktör Hannu Olkinuora erkänner att tidningens rapportering ibland är för händelseorienterad. 2.6.2010 kl. 00:00

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38